No description available.

<p><p>Syftet med denna studie var att beskriva hur sjuksköterskor bemöter alkohol- och drogmissbrukare som söker vård, samt att beskriva faktorer som kan påverka sjuksköterskors bemötande. Metoden som författarna använde sig av var att i databaserna Academic search elite, Pubmed, Cinahl samt PsycINFO söka vetenskaplig litteratur. Studien genomfördes som en litteraturstudie med deskriptiv design, och i resultatet inkluderades 28 vetenskapliga artiklar. Huvudresultatet av studien gällande sjuksköterskors bemötande visade på två huvudkategorier. Ett negativt bemötande och ett positivt bemötande. Studien visade vidare på två faktorer som påverkade sjuksköterskors bemötande. Dessa var utbildning samt tidigare erfarenheter. Slutsatsen av studien var att det behövs mer kunskap och erfarenhet i hur sjuksköterskor bemöter och hanterar möten med patienter med alkohol och drogmissbruk. En utökad kunskap redan i grundutbildningen till sjuksköterska om alkohol och drogmissbruk vore önskvärt. Egen erfarenhet av att ha varit i kontakt med denna patientgrupp är av stor vikt i arbetet som sjuksköterska och påverkar bemötandet i en positiv riktning. I resultatdiskussionen bearbetades litteraturstudien utifrån Katie Erikssons omvårdnadsteoretiska begrepp “ansa, leka, lära genom tro, hopp och kärlek” </p></p>

Syftet med denna studie var att beskriva hur sjuksköterskor bemöter alkohol- och drogmissbrukare som söker vård, samt att beskriva faktorer som kan påverka sjuksköterskors bemötande. Metoden som författarna använde sig av var att i databaserna Academic search elite, Pubmed, Cinahl samt PsycINFO söka vetenskaplig litteratur. Studien genomfördes som en litteraturstudie med deskriptiv design, och i resultatet inkluderades 28 vetenskapliga artiklar. Huvudresultatet av studien gällande sjuksköterskors bemötande visade på två huvudkategorier. Ett negativt bemötande och ett positivt bemötande. Studien visade vidare på två faktorer som påverkade sjuksköterskors bemötande. Dessa var utbildning samt tidigare erfarenheter. Slutsatsen av studien var att det behövs mer kunskap och erfarenhet i hur sjuksköterskor bemöter och hanterar möten med patienter med alkohol och drogmissbruk. En utökad kunskap redan i grundutbildningen till sjuksköterska om alkohol och drogmissbruk vore önskvärt. Egen erfarenhet av att ha varit i kontakt med denna patientgrupp är av stor vikt i arbetet som sjuksköterska och påverkar bemötandet i en positiv riktning. I resultatdiskussionen bearbetades litteraturstudien utifrån Katie Erikssons omvårdnadsteoretiska begrepp “ansa, leka, lära genom tro, hopp och kärlek”

No description available.

Malnutrition är vanligt bland äldre personer som genomgår en höftoperation. Att inte få i sig tillräckligt med näring kan bland annat leda till förlängd återhämtning, ökad vårdtid, försämrad sårläkning, trycksår, kognitiv påverkan och förhöjd fallrisk. Nutrition är ett basalt behov och en av de viktigaste delarna i omvårdnad, därför har sjuksköterskans uppfattning om nutrition stor betydelse för hur väl patienternas behov av näring tillgodoses. Syftet var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar om nutrition postoperativt för personer som genomgått en höftoperation. En studiespecifik enkät besvarades av 18 sjuksköterskor på två ortopedavdelningar. Enkäten innehöll påståenden med svarsalternativ på ordinalskalenivå samt kunskapsfrågor med svarsalternativen sant och falskt. Resultatet visade på uppfattningar om fokus på nutritionsfrågor på avdelningen, arbetssätt med anledning av nutrition i personalgruppen, illamående som orsak till aptitlöshet, dokumentation av otillräckligt nutritionsintag, den uppskattade viktens betydelse för nutritionsbedömningar samt förberedelse från sjuksköterskeutbildningen för nutritionsbedömningar. Kunskapen om nutrition var god inom vissa områden som febers påverkan på nutrition och viktens betydelse för malnutrition, men mer varierande inom näringslära. Kliniska omvårdnaden skulle kunna förbättras genom åtgärder för att minska illamående postoperativt, näringsdryck som komplement till alla patienter, ökat samarbete och gemensamma rutiner och riktlinjer. Fortsatt forskning inom samverkan interprofessionellt skulle kunna underlätta nutritionsarbetet ytterligare.

No description available.

No description available.

Bakgrund: I Sverige uppskattas att 29500 personer utvecklat ett problematiskt narkotikabruk. Droger påverkar hjärnans delar som är kopplade till känslor av lust och välbehag. Narkotika är beroendeframkallande, hälsofarligt och påverkar hela människan. I samhället förekommer fördomar mot personer som har substansmissbruk vilket kan leda till utanförskap, mindervärdeskänslor och minskad benägenhet att uppsöka sjukhusvård. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors attityder och erfarenheter av att möta personer som har ett substansmissbruk samt att beskriva de valda artiklarnas datainsamlingsmetod. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design. Elva artiklar inkluderades i studien, 4 med enkäter, 1 enkät med öppen fråga och 6 intervjuer. Artikelsökning genomfördes i databaserna Cinahl och Pubmed. Huvudresultat: Sjuksköterskor hade olika uppfattningar om orsaken till missbruk, där det ansågs bero på antingen brist på eget ansvar eller livsomständigheter. Sjuksköterskor beskrev personer som har ett substansmissbruk som manipulativa, våldsamma och krävande vilket byggde på tidigare erfarenheter. Andra sjuksköterskor hade ett holistiskt synsätt och såg människan bakom missbruket. Viktiga faktorer för en god relation var att vara ärlig och rak. Vidare beskrevs också att utbildning och erfarenhet hade betydelse för sjuksköterskans attityder och erfarenhet av personer som har ett substansmissbruk. Slutsats: I mötet spelar erfarenhet av missbruk, människosyn och utbildning stor roll för interaktionen mellan sjuksköterskan och personen som har ett missbruk. Där det råder brist på utbildning och erfarenhet finns känslor av misstro och frustration som leder till avståndstagande. Positiva attityder sammankopplas med sjuksköterskans förmåga att ha en helhetssyn och öppenhet mot personer som har ett missbruk. / Background: In Sweden it´s estimated that 29,500 people have developed a problematic drug abuse. Drugs affect the parts of the brain that affect feelings of desire and pleasure. Drugs are addictive, harmful to health and affects the whole person. The society’s stigma against people who have substance abuse can lead to alienation, inferiority and reduced tendency to seek hospital treatment. Aim: The aim of this literature review were to describe nurses' attitudes and their experience of meeting people who have a substance use disorder and to describe the selected articles method of data collection. Method: A literature study with descriptive design. Eleven articles was included in the study, 4 questionnaire, 1 questionnaire with an open question and 6 interviews. The search of the articles were carried out in the databases Cinahl and Pubmed. Findings: Nurses have different attitudes about the cause of substance use, some considered it to be because of lack of responsibility and others because of life circumstances. Nurses described people who have a substance use disorder as manipulative, violent and demanding, which was based on previous experiences. Other nurses had a more holistic approach and saw the person behind the substance use. Honesty and straightforwardness were important factors in meeting people with substance use disorder. Education and previous experience were important to the nurse's attitudes and experience. Conclusion: Experience, humanity and education played a major part in the interaction between the nurse and the person who has a substance use disorder. Where there is lack of education and experience feelings of distrust and frustration lead to rejection. Positive attitudes were linked to the nurse's ability to have a holistic approach and openness toward people who have a substance use disorder.

<p><strong>Bakgrund:</strong> Självskadebeteendet betraktas som ett folkhälsoproblem vilket har uppmärksammats mer på senare tid. Vårdpersonal möter denna patientgrupp inom olika vårdenheter då patienter med självskadebeteende kommer in på akutmottagningar för skador de vållat själv. <strong>Syftet </strong>var att beskriva faktorer som påverkar vårdpersonalens attityder gentemot patienter med självskadebeteende. <strong>Metod:</strong> Studien gjordes som en litteraturstudie där datainsamling genomfördes i databaserna Cinahl och PsycINFO. En granskning gjordes av sju artiklar som svarade på studiens syfte. <strong>Resultat:</strong> Betydande faktorer visade att vårdpersonalen yttrar olika emotionella uttryck så som frustration och medkänsla i kontakt med patienter med ett självskadebeteende, och andra avgörande faktorer som påverkar vårdpersonalens attityder, vilket kunde vara brist på tid och otillräcklig kompetens. <strong>Diskussion:</strong> För att kunna förstå denna patientgrupp bör underliggande faktorer belysas, vilket kan då påverka vårdpersonalens attityder gentemot patienter med självskadebeteende. <strong>Slutsats:</strong> Det finns ett behov av att identifiera faktorer som skapar negativa attityder inom sjukvården. Studier bekräftar att vårdpersonalen önskar ökad kompetensutbildning.</p> / <p> </p><p><strong>Background: </strong>Self-injury regarded as a public health problem which has attracted attention more recently. Caregivers face this group of patients in different care units where patients with self-injury come into the emergency room for injuries they caused themselves. <strong>Aim: </strong>The aim was to describe factors that affect nursing staff attitudes to patients with self-injury. <strong>Method: </strong>The study was done as a literature in which data collection was conducted in the databases Cinahl and PsycINFO. An examination was made of seven articles that responded to the study purpose. <strong>Results: </strong>Significant factors revealed that caregivers respond different emotional expressions as frustration and compassion in contact with patients with a self-injury, and other crucial factors that influence health professionals' attitudes, which could be a shortage of time and insufficient skills. <strong>Discussion: </strong>In order to understand this population should be highlighted underlying factors, which may then affect the health professionals' attitudes towards patients with self-injury. Conclusion: There is a need to identify factors that create negative attitudes in health care. Studies confirm that nursing staff would increase skills training.</p><p> </p>

Bakgrund: Självskadebeteendet betraktas som ett folkhälsoproblem vilket har uppmärksammats mer på senare tid. Vårdpersonal möter denna patientgrupp inom olika vårdenheter då patienter med självskadebeteende kommer in på akutmottagningar för skador de vållat själv. Syftet var att beskriva faktorer som påverkar vårdpersonalens attityder gentemot patienter med självskadebeteende. Metod: Studien gjordes som en litteraturstudie där datainsamling genomfördes i databaserna Cinahl och PsycINFO. En granskning gjordes av sju artiklar som svarade på studiens syfte. Resultat: Betydande faktorer visade att vårdpersonalen yttrar olika emotionella uttryck så som frustration och medkänsla i kontakt med patienter med ett självskadebeteende, och andra avgörande faktorer som påverkar vårdpersonalens attityder, vilket kunde vara brist på tid och otillräcklig kompetens. Diskussion: För att kunna förstå denna patientgrupp bör underliggande faktorer belysas, vilket kan då påverka vårdpersonalens attityder gentemot patienter med självskadebeteende. Slutsats: Det finns ett behov av att identifiera faktorer som skapar negativa attityder inom sjukvården. Studier bekräftar att vårdpersonalen önskar ökad kompetensutbildning. / Background: Self-injury regarded as a public health problem which has attracted attention more recently. Caregivers face this group of patients in different care units where patients with self-injury come into the emergency room for injuries they caused themselves. Aim: The aim was to describe factors that affect nursing staff attitudes to patients with self-injury. Method: The study was done as a literature in which data collection was conducted in the databases Cinahl and PsycINFO. An examination was made of seven articles that responded to the study purpose. Results: Significant factors revealed that caregivers respond different emotional expressions as frustration and compassion in contact with patients with a self-injury, and other crucial factors that influence health professionals' attitudes, which could be a shortage of time and insufficient skills. Discussion: In order to understand this population should be highlighted underlying factors, which may then affect the health professionals' attitudes towards patients with self-injury. Conclusion: There is a need to identify factors that create negative attitudes in health care. Studies confirm that nursing staff would increase skills training.