Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar i Sverige och innefattar oika psykiska diagnoser och ohälsotillstånd som påverkats av samhällets olika uppfattningar om psykisk ohälsa. Schizofreni är en psykossjukdom som hör till psykisk ohälsa och de vanligaste symtomen för schizofreni är vanföreställningar och hallucinationer. Patienter med schizofreni behöver vård och stöd.  Syftet: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskor inom psykiatrisk verksamhets attityder och erfarenheter i mötet med patienter med schizofreni samt att beskriva de inkluderade artiklarnas undersökningsgrupper. Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design innehållande tolv vetenskapliga artiklar som söktes i databaserna Cinahl och PsycINFO. Huvudresultat: Resultatet visade att sjuksköterskor beskrev att de hade positiva och negativa attityder mot patienter som har schizofreni. Sjuksköterskorna beskrev att de hade fått nya erfarenheter av att se hur patienter med schizofrenis vardag såg ut och hur självständiga patienterna kan vara. Andra sjukksöterskor menade att patienter med schizofreni bör vårdas på sjukhus för att de ska få den vård och behandling som de kan behöva. Undersökningsgruppen i studien var sjuksköterskor inom den psykiatriska verksamheten. I studien diskuteras de inkluderade artiklarnas undersökningsgrupps ålder, kön samt yrkestitel. Slutsats: Sjuksköterskorna i de inkluderande artiklarna hade delade meningar om attityder till patienter med schizofreni. Majoriteten av sjuksköterskorna menar att patienter med schizofreni behöver rätt vård,utbildning och stöd från sjukvårdspersonal och familj för att kunna hantera sin livssituation och fullfölja sin behandling.

Bakgrund: Substansberoende är en medicinsk sjukdom som har bland annat genetiska och sociala orsaker (Agerberg, 2008). I Sverige ökar antalet insjuknade samtidigt som det är ett av de länder i västvärlden som behandlar minst med opioider. Sjuksköterskans legitimation har riktlinjer som bland annat syftar på att vara objektiv i varje patientmöte, men bakomliggande attityder kan påverka denna objektivitet och dess inverkan på vårdrelationen.  Syfte: Att undersöka sjuksköterskors upplevelser av substansberoende patienter inom vården. Metod: En litteraturöversikt genomfördes där sex kvalitativa artiklar och fem kvantitativa artiklar användes. Dessa analyserades och skapade teman med subteman som utgör resultatdelen. Resultat: Presenteras utifrån tre huvudteman med åtta subteman. Resultatets tre huvudteman är: Kunskap och Utbildning, Upplevelsen av rädsla och oro, Attityder. Subteman inkluderade; att erhålla kunskap, kunskap och kunskapsbrist, betydelsen av kommunikation, upplevelse av rädsla, upplevelse av oro, förförståelsens betydelse, aktuella attityder hos sjuksköterskor, konsekvenser av attityderna utifrån ett holistiskt perspektiv. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån Peplaus interpersonella teorin där fokus på vårdrelationen är av betydelse. Vidare diskuterades sjuksköterskans attityder som kan vara dömande och hur de kan vara relaterade till både utbildningsnivå och samhällets normer. Detta kan i sin tur påverka de skyldigheter och etiska riktlinjer som legitimationen innebär.

För att lindra barnets lidande i samband med nålrelaterade procedurer används olika strategier, såsom hudanestesi, distraktion, perorala läkemedel samt individanpassad förberedelse. Forskning finns kring barns upplevelse av olika strategier, hur barnet upplever själva proceduren och hur sjuksköterskan eller vårdnadshavare uppfattar barnets upplevelse. Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors attityder till och erfarenhet av att lindra barns lidande hos barn som genomgår nålrelaterade procedurer. Studien är kvantitativ och data samlades in med hjälp av en enkät utifrån ett bekvämlighetsurval. Fyrtiofyra sjuksköterskor svarade på enkäten och data analyserades. Enkäten gav en bra bild av sjuksköterskornas utbildningsnivå och erfarenhet, 17 av 44 (38,6%) uppgav att de hade specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdom och 23 av 44 (52,3%) uppgav att de hade arbetat mer än 5 år inom barnsjukvården. 30 sjuksköterskor (68,2%) svarade att de utförde nålrelaterade procedurer varje arbetspass. Inga signifikanta skillnader fanns i fråga om attityder till att lindra barns lidande i samband med nålrelaterade procedurer relaterat till utbildningsnivå och erfarenhet av att arbeta med barn. Svaren speglar en kultur där sjuksköterskor ser barnen som individer och förstår att alla barn kan ha ett behov av lindrande strategier (spädbarn och tonåringar, barn som ofta genomgår nålrelaterade procedurer och de som aldrig gjort det förr) samt att vissa barn väljer bort distraktion. Fasthållning och att sticka tills man lyckas är frågor som delar personalgruppen. Författarna tolkar svaren som att nålrelaterade procedurer är en utmanande och engagerande arbetsuppgift. Upplevelse av kollegialt stöd och stämning i personalgrupp, samt ledarskapets och fortbildnings betydelse för att sjuksköterskorna ska erbjuda barn lindrande strategier i samband med nålrelaterade strategier diskuteras. Barnsjuksköterskan har som uppgift att vara barnets advokat i barnsjukvården, och det är av stor vikt att barnsjuksköterskans kompetens tas tillvara i verksamheten. Författarna förvånas över att inga signifikanta skillnader sågs i resultatet och uppmanar till fortsatt forskning, utbildning och reflektion i ämnet.

Bakgrund: Fetma är ett växande problem världen över, som ger en ökad risk för bland annat hjärt-kärlsjukdomar och diabetes typ 2. Fetmans uppkomst påverkas av olika faktorer som miljö, genetik och livsstil. Sjuksköterskans uppgift är att ge en jämlik vård med respekt för människors lika värde. Studier visar att personer med fetma undviker vården på grund av rädsla för ett dåligt bemötande.  Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskors attityder till vuxna personer med fetma.  Metod: Allmän litteraturöversikt med nio kvantitativa och en kvalitativ artikel, vilka hittades genom databassökningar i PubMed, Cinahl complete och PsychInfo. Dataanalysen utfördes i fyra steg enligt Fribergs metod.  Resultat: Fem teman växte fram ur resultatet: Fördomar och stereotypa föreställningar, kunskap om fetmans uppkomst och viktkontroll, attityder relaterade till demografiska faktorer, sjuksköterskornas egen vikt och kroppsuppfattning, attityder i omvårdnadsarbetet.  Sammanfattning: Fetma är en komplex sjukdom som påverkas av en rad faktorer. En förenklad bild av sjukdomens uppkomst leder till mer fördomar. Att medvetandegöra samhällets normer om hälsa och kroppar kan sjuksköterskor upptäcka egna fördomar. Fortbildning kan ge sjuksköterskor en bättre kunskap vilket kan påverka deras attityder. En etisk diskussion rörande individens kontra samhällets ansvar samt påverkbara faktorer är av vikt så att sjuksköterskor sätter upp rimliga mål för patienterna. / Background: Obesity is a growing problem worldwide, which increases the risk of, among other things, cardiovascular disease and type 2 diabetes. The onset of obesity is affected by various factors such as the environment, genetics and lifestyle. The nurse's task is to provide equal care with respect for the equal value of human beings. Studies show that people with obesity avoid care due to fear of poor treatment. Aim: The aim was to describe nurses' attitudes towards adult patients with obesity. Method: General literature review with nine quantitative and one qualitative article, which were found through database searches in PubMed, Cinahl complete and PsychInfo. The data analysis was performed in four steps according to Friberg's method. Results: Five themes emerged from the results: prejudices and stereotypical perceptions, knowledge about factors, causation and weight control of obesity, attitudes related to demographic factors, nurses' own weight and body perception, attitudes in nursing care. Summary: Obesity is a complex disease that is affected by a number of factors. A simplified explanation of the etiology of obesity leads to more prejudice. Awareness about society's norms about health and body images, may help nurses to discover their own prejudices. Education can give nurses more knowledge, which may affect their attitudes. An ethical discussion whether responsibility and controllability is placed on individuals or society is important so that nurses sets reasonable goals for the patients.

Syftet med denna litteraturstudie är att belysa sjuksköterskors upplevelser av och attityder till organdonation. En donationsprocess börjar med ett dödsfall och slutar med en transplantation och förhoppningsvis en chans till nytt liv. Många anhöriga kan känna det som en tröst i sorgen att deras anhörige har hjälpt till att ge liv åt någon annan människa. Sverige har låga siffror av tillgängliga medicinskt lämpliga donatorer. Under 2005 avled 128 donatorer i Sverige och i september 2006 väntade 571 personer på ett eller flera organ. Sjuksköterskan är en kritisk länk mellan familjen och transplantationsteamet med möjlighet att identifiera potentiella organdonatorer. Sjuksköterskor kan känna en olust inför att närma sig anhöriga till avlidna, vilket kan bero på att man tror att detta tillför mer sorg i den ofta krisfyllda och chockartade situationen. För att sjuksköterskor som arbetar med dessa frågor skall känna sig bekväma i situationen och våga ta frågan till de anhöriga så måste det finnas support för dem. / The aim of this literature review is to highlight nurse’s experience of and attitudes towards organ donation. A donation process starts with bereavement and ends with transplantation and hopefully a chance to a new life. Several relatives can find comfort in knowing that their loved one has helped give life to another human being. Sweden has a low rate of available medically suited donors. During 2005, 128 donors died in Sweden and in September 2006 a total of 571 patients were waiting for one or several organs for transplant. The nurse is a critical link between the family and the transplant team with the ability to identify potential donors. Nurse’s can feel a discomfort when approaching families in grief, which can be because they believe that they add to the distress. To make nurses feel comfortable in the stressful situation and to give them the needed tools to approach families with the question about donation, there must be support and education for them.

Syftet var att utreda omvårdnadspersonalens attityd gentemot patienter med ett drogmissbruk och att fastställa demografiska faktorer som kan påverka denna attityd. En litteraturstudie gjordes, där relevant vetenskaplig litteratur insamlades, analyserades och bearbetades. Materialet som användes i denna process var elva vetenskapliga artiklar, som samtliga beskrev resultatet av en genomförd studie. Samtliga artiklar granskades för sin vetenskaplighet enligt kriterier för evidensbaserad omvårdnad. Det finns en allmänt negativ attityd bland omvårdnadspersonal gentemot patienter med drogmissbruk. De demografiska faktorerna: utbildning, yrkeskategori och erfarenhet, har en statistiskt säkerställd påverkan på attityden och de påverkar den i positiv eller i negativ riktning. / The purpose was to examine the attitudes of nursing staff towards drugabusing patients. A literature review was made where relevant literature was collected, analysed and arranged to get a result out of the data. The material which was used in this proces was eleven scientific articles. These articles were reviewed for their scientific level, according to criterions from evidence based nursing. There is a general negative attitude among nursing staff towards drugabusing patients. The demografic elements: education, working category and experience, has an influence on the attitude, in either a positive or a negative direction.

Bakgrund: Närmare 40 procent av patienterna inom somatisk hälso- och sjukvård uppvisar samsjuklighet av psykisk ohälsa. Patienter med psykisk ohälsa får inte jämlik vård eller behandling inom somatisk hälso- och sjukvård. Psykisk ohälsa är sedan länge präglat av stigma. Sjuksköterskans attityder och uppfattningar till omvårdnad av patienter med psykisk ohälsa tycks ha betydelse för att god och jämlik vård ska kunna bedrivas för patientgruppen. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors uppfattningar om och attityder till omvårdnad av patienter med psykisk ohälsa inom somatisk hälso- och sjukvård. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats analyserade åtta kvalitativa artiklar. Resultat: Två huvudkategorier och sex underkategorier identifierades. Huvudkategorierna beskriver att sjuksköterskornas uppfattningar om och attityder till omvårdnaden representeras av både hinder och möjligheter. Konklusion: Sjuksköterskor inom somatisk hälso- och sjukvård uppfattar såväl hinder som möjligheter i omvårdnaden av patienter med psykisk ohälsa. Attityder i form av hinder överväger, exempelvis uppfattas omvårdnaden vara svår och obehaglig. Attityder som representerades av möjligheter grundades i att patienterna var viktiga vilket engagerade och motiverade sjuksköterkor till att bedriva jämlik vård.

Bakgrund: Psykisk ohälsa växer världen över. Patienter med psykisk ohälsa behöver även vård för fysiska åkommor. På grund av denna samsjuklighet och den ökade psykiska ohälsan bland befolkningen ökar patienter med psykisk ohälsa inom den somatiska vården. Tidigare forskning visar att patienter med psykisk ohälsa undviks inom somatisk vård och att de upplevde maktlöshet. Patienter med psykisk ohälsa upplevde stigmatiserande attityder som påverkade den så viktiga relationen i omvårdnaden negativt. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser av och attityder till att vårda patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård. Metod: En litteraturöversikt innehållande femton vetenskapliga artiklar. Artiklarna söktes i databaserna Cinahl, Pubmed och PsycInfo. Artiklar som valdes till litteraturöversikten är etiskt godkända eller där författarna till studierna gjort etiska överväganden. Artiklarna för denna litteraturöversikt erhåller medel till hög kvalité efter kvalitetsgranskning. Artiklarnas resultat analyserades av författarna och sorterades in i kategorier utifrån skillnader och likheter. Resultat: Fyra huvudkategorier hittades: känslor som sjuksköterskor upplever, sjuksköterskors upplevelser av brist på kunskap som påverkar omvårdnaden av patienter med psykisk ohälsa, sjuksköterskors negativa attityder i omvårdnaden av patienter med psykisk ohälsa och sjuksköterskors upplevelser av brister i arbetsmiljön. Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde olika svårigheter och negativa attityder i mötet med patienter med psykisk ohälsa inom den somatiska vården och detta kan tyda på en kunskapsbrist. Med mer kunskap om patienter med psykisk ohälsa kan sjuksköterskor uppleva sig säkrare och tryggare i omvårdanden av dessa. Det finns känslor som osäkerhet, rädsla och frustration hos sjuksköterskorna i mötet med patienterna och som många gånger leder till negativa attityder. Genom utökad kunskap kan sjuksköterskors känslor av trygghet i omvårdanden förbättras och det kan då leda till positivare attityder till patienter med psykisk ohälsa. / Background: Mental illness is increasing all over the world. Patients with mental illness also need treatment for physical affections. Because of this comorbidity and the increasing mental illnesses amongst the population, the number of patients with mental illness within somatic care increase. Previous research shows that patients with mental illness are avoided within somatic care and experience feelings of impotence. Patients with mental illness experience stigmatizing attitudes that had a negative impact on the important caregiving relation. Aim: The aim was to illustrate nurses’ experience of and attitudes caring for patients with mental illness within somatic care. Method: An outline containing fifteen scientific articles. The articles were searched for in the databases Cinahl, Pubmed and PsycInfo. The chosen articles for the literature review are ethically approved or that the authors of the studies made ethical consideration. The articles for this literature review achieve means with high standard after quality review. The result of the articles was analysed by the authors and sorted into categories based on similarities and differences. Results: Four main categories were found: emotions that nurses’ experience, nurses’ experiences of lack of knowledge that effects the care of patients with mental illness, nurses’ negative attitudes in care towards patients with mental illness, nurses’ and nurses’ experience of deficiency in the working environment. Conclusion: Nurses experienced different difficulties and negative attitudes caring for patients with mental illness within the somatic care and that might be a lack of knowledge. With more competence about patient with mental illness the nurses may experience more security and confidence in the care. Nurses’ emotions were insecurity, fear and frustration meeting with patients and that lead to negative attitudes. Expanded knowledge may give nurses confidence in care for this patients and that may lead to more positive attitudes to patients with mental illness.

Bakgrund: Kunskap kring hantering av blodsmittade patienter är avgörande för hur sjuksköterskor bemöter dem. Att ta hand om patienter som har en blodsmitta är en del av vårdyrket. Patienter som lever med blodsmitta upplever att de blir diskriminerade inom vården vilket påverkar hälsan negativt. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors attityder till att vårda patienter med blodsmitta. Metod: En beskrivande litteraturstudie som innehåller elva vetenskapliga artiklar som hittades i databasen PubMed. Huvudresultat: Resultatet redovisas genom fyra huvudrubriker, Betydelsen av sjuksköterskans kunskap och utbildning, Sjuksköterskors osäkerhet i vårdandet, Stigmatisering mot patienter med blodsmitta och Sjuksköterskans värdegrund. Resultatet visar att sjuksköterskor ofta känner att de saknar kunskap och utbildning att vårda patienter som lever med blodsmitta. Bristande kunskap och utbildning bidrar till en negativ inställning till vård av denna patientgrupp. Slutsats: Denna studie kan hjälpa till att identifiera brister i hanteringen av blodsmittade patienter och därmed bidra till att alla får vård på lika villkor. Genom att identifiera brister kan utbildningsprogram utformas till syfte att skapa en personcentrerad vård. / Background: Knowledge of the management of blood-infected patients is crucial for how nurses treat them. Caring for patients who carry a blood-infection is part of the nursing profession. Patients who live with a blood-infection experience that they are discriminated against in healthcare, which has a negative effect on health. Aim: The aim with this study was to describe nurses’ attitude towards caring for patients with blood-infected. Method: A descriptive literature study that contains eleven scientific articles that was found in the database PubMed. Results: The results are reported through four main headings, The meaning of nurse's knowledge and education, Nurses' insecurity in care, Stigmatization towards patients with blood-infection and The Nurse's values. The results show that nurses often feel that they have a deficient knowledge and training regarding the management of blood-infected patients. Lack of knowledge and education contributes to a negative attitude towards caring for this patient group. Conclusion: This study can help identify shortcomings in the management of blood-infected patients and therefore help ensure that everyone receives care on equal terms. By identifying shortcomings, training programs can be designed with the aim of creating a person-centered care.

Bakgrund: Självreflektion innebär att kunna iaktta sig själv, sina reaktioner och att kunnasamtala med sig själv om sina handlingar och om sina upplevelser. Det är ett medvetetsökande efter förståelse. Reflektion ger möjlighet att utveckla yrkesmässig medvetenhet omsitt eget sätt att fungera och reagera. Genom systematisk reflektion kan individen utvecklasoch koppla teori till praktik. Individen måste medvetet utvärdera sina erfarenheter för attkunna dra lärdom av dem. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors möjligheter till självreflektion inom psykiatriskvård. Metod: En integrativ litteraturstudie användes som metod. Data inhämtades från databasernaCinahl plus, PubMed och PsycINFO.Sammanlagt sex artiklar ligger till grund för resultat. Material har analyserats medWhittemore och Knafls (2005) analysmetod. Resultat: Sjuksköterskor behövde skapa utrymme för självreflektion. Studier visade attarbetsgivare behövde möjliggöra att självreflektion kunde utövas på arbetsplatsen ochmedarbetare måste värdesätta att självreflektion kunde fungera som ett hjälpmedel i denpsykiatriska omvårdnaden. Det var också viktigt att lärare och utbildare, i enutbildningssituation, var intresserade av individens lärande och hade kunskap om hur man lärut självreflektion. Slutsats: Möjligheter till självreflektion är tid, kunskap och en tillåtande miljö därsjuksköterskan eller sjuksköterskestudenten kan och vågar ställa frågor och där det finns engemensam norm som värdesätter självreflektion på arbetsplatsen. / Backgound: Self-reflection means being able to observe oneself, their reactions and beingable to talk to themselves about their actions and their experiences. It is a conscious search forunderstanding. Reflection provides the opportunity to develop professional awareness ofone ́s own way of functioning and reacting. Through systematic reflection, the individual candevelop and link theory to practice. The individual must consciously evaluate theirexperiences in order to learn from them. Aim: The purpose of this study is to elucidate nurses ́ opportunities for self-reflection inpsychiatric careMethod: An integrative literature study was used as a method. Data were obtained from thedatabases Cinahl Plus, PubMed and PSYCinfo. A total of six articles form the basis for theresult. The material has been analyzed using the Whittemore and Knafls (2005) method. Results: Nurses need to create space for self-reflection. The study showed that employersneeded to enable self-reflection to be exercised in the workplace and employees needed toappreciate that self-reflection could serve as an aid in psychiatric nursing. It was alsoeducators, in an educational situation, were interested in the individual ́s learning and hadknowledge of how to teach self-reflection. Conclusion: Opportunities for self-reflection are time, knowledge and a permissiveenvironment where the nurse or nurse student can and dare to ask questions and where there isa common norm that values self-reflection in the workplace.