This study explored the experience of shame in nursing using an interpretive phenomenological approach as described by van Manen (1997). Shame is a concept that has been extensively theorised within the social sciences as important in the development of individual identity, self esteem and role performance but overlooked in nursing. The purpose of this research was twofold; to gain an understanding of how shame influences and shapes nursing identity and to produce knowledge and stimulate dialogue about what that means for nursing culture. Participants were asked to discuss significant interactions with colleagues. Significantly, all disclosed the experience of shame. Further, four major themes emerged from this study to deepen understanding of what appears to be a cultural experience. The experience of shame involves: self appraisal, professional identity in conflict, the experience of isolation and recrimination. Within each theme a number of sub themes were identified including feeling dumb, being incompetent, withdrawing and going quiet and seeking revenge. The study concluded that in relation to nursing, internalised shame is not readily recognised although negative emotions that are linked to it are clearly felt. When these emotions are left unprocessed or unidentified as shame, then they are likely to have negative consequences. But recognising this hidden shame and bringing it to conscious awareness can express and perhaps relieve shame. Further, shame's adaptive functions, to provide moral direction and teach respect, could be acknowledged or reclaimed. It is argued therefore that acknowledging and discussing shame openly in nursing, such as through future research, scholarships and education, will facilitate consciousness raising and the potential for cultural change.

Bakgrund: Sjuksköterskor behöver möta närstående till personer som vårdas palliativt. Sjuksköterskan kan skapa meningsfulla relationer med närstående och använda denne som en resurs för patienten. Närståendestöd är en av hörnstenarna inom den palliativa vården. Sociala relationer är en av de 6 S:n som används vid personcentrerad palliativ vård, då närstående kan tillföra fler dimensioner till patientens livsberättelse. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att möta närstående till patienter inom palliativ vård. Metod: Metoden var en litteraturöversikt där tolv vetenskapliga artiklar inkluderades. Artiklarna hämtades från databaserna CINAHL Complete och Pubmed och analyserades med hjälp av Fribergs analysmetod. Resultat: Två teman identifierades: yttre och inre förutsättningar för sjuksköterskan. Yttre förutsättningar för sjuksköterskan delades in subteman såsom tidens betydelse, vårdmiljöns inverkan och när närstående har en annan åsikt. I inre förutsättningar för sjuksköterskan framkom sjuksköterskans förmåga att involvera närstående, sjuksköterskans förmåga att utveckla sin kompetens i mötet med närstående, kommunikationens betydelse och förutsättningar att skapa teamarbete. Diskussion: Med de 6 S:n som teoretisk utgångspunkt har litteraturöversiktens resultat diskuterats utifrån bakgrund och annan relevant litteratur. Närstående behövs i vården kring patienten men det är inte alltid som närståendes vilja är densamma som patientens eller vårdgivarens. För att sjuksköterskan ska kunna använda närstående som en resurs krävs tydlig kommunikation och stöd från sjuksköterskan i arbetet mot ett gemensamt mål för palliativ vård. / Background: Nurses need to face next of kin to people who receive palliative care. The nurse can create meaningful relationships with the next of kin and can use them as a resource for the patient. Support for the next of kin is a cornerstone in palliative care. Social relations are one of the 6 S:s used for person-centered palliative care when next of kin can add more dimensions to the patient's life story. Aim: The purpose of this study was to describe nurses' experiences in meeting next of kin to patients in palliative care. Method: The method was a literature review where twelve scientific articles were included. Articles were taken from the databases CINAHL Complete and Pubmed and analyzed using analysis of Friberg. Results: Two themes were identified: external and internal conditions for the nurse. External conditions for the nurse divided into subthemes such as time significance, the care environment impact and when the next of kin has a different opinion. The internal conditions for the nurse came up as the nurse's ability to involve next of kin, nurses' ability to develop their skills in the meeting with next of kin, the importance of communication and the ability to create teamwork. Discussion: With the 6 S:s as a theoretical basis, this literature review has been discussed from the basis of the background and other relevant literature. Next of kin are needed in the health care around the patient but it is not a guarantee that the next of kin`s wishes is the same as the wishes of the patients or the caregivers. For the nurse to use next of kin as a resource it requires clear communication and support from the nurse in the work towards a common goal of palliative care.

BAKGRUND: Alkoholkonsumtionen i Sverige har stigit sedan 1900-talet. En förhöjd alkoholkonsumtion kan leda till både fysiska och psykiska skador. Sjuksköterskor möter dagligen patienter med alkoholmissbruk och denna patientkategori kan ha svårigheter att själva erkänna alkoholproblemen. SYFTE: Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med alkoholmissbruk. METOD: En litteraturöversikt, datamaterialet bestod av tio vetenskapliga artiklar varav fem kvalitativa och fem kvantitativa. RESULTAT: Tre huvudteman och ett undertema identifierades vid analysen; vårdrelationen, rädslan för negativa patientreaktioner, sjuksköterskans kunskap och sjuksköterskans syn på alkoholförebyggande arbete. I resultatet framkom att sjuksköterskor har bristande kunskap om alkoholrelaterad omvårdnad vilket leder till en osäkerhet och resulterade i att alkoholförebyggande arbete undveks eller blev lågprioriterat. Ökad utbildning i alkoholrådgivning och alkoholrelaterad omvårdnad kunde öka sjuksköterskornas delaktighet i alkoholinterventioner. För att vårda en patient med alkoholmissbruk var en god relation till patienten betydande, det var också en förutsättning för att kunna samtala om alkohol. KONKLUSION: Författarens konklusion är att sjuksköterskor har svårigheter med att vårda denna patientkategori. Sjuksköterskors osäkerhet, förhållningssätt och bristande kunskap om alkoholrelaterad omvårdnad medför att patienter med alkoholproblem inte får den omvårdnad de är i behov av. Detta kan elimineras genom ökad utbildning och kunskap om alkoholrelaterad omvårdnad. / BACKGROUND: The alcohol consumption has increased since the 1900th century. A increased alcohol consumption can lead to physical and mental damages. Nurses meet patients that abuse alcohol on daily bases and this patient category can have difficulties to admit the problem. AIM: The aim of this study was to describe nurses experience of caring for patients with alcohol abuse problems. METHOD: A literature review, the data consisted of ten scientific papers of which five were qualitative and five quantitative. RESULT: Three categories and one subcategory was identified; the caring relationship, fear of negative patient reactions, nurses knowledge and the nurses view of alcohol preventive work. The result shows that nurses lack knowledge about alcohol related care witch created a insecurity leading to this being a low priority. Better education could increase their participation in alcohol interventions. A good patient relationship was important and a condition for talking about alcohol. CONCLUSION: The author draw the conclusion that nurses have difficulties caring for this patient category. The nurses attitude, insecurity and lack of knowledge about alcohol related care result in a care not fulfilling the needs of this patient category. The problem can be solved by increased knowledge about alcohol related care.

Background: There are 2,2 million children living in Sweden and every day about one child is diagnosed with cancer. Nurses have an important role in nursing the sick child and comforting it´s families. Little is known about the nurses´ experiences in working with this severely ill children. Aim: The aim of this study was to highlight nurses´ experiences of caring for children with cancer. Method: A method to contribute to evidence-based nursing with the ground in analysis of qualitative research was conducted. An analysis of fourteen qualitative articles was carried out. The analysis resulted in four main themes and eleven subthemes. Result: Four main themes emerged; The adequate knowledge needed, Difficulties in ethical stance, Caring relationships where the child is in the centre, Emotional contrasts. The results of the study showed that the nurses experienced that they were not fully-trained and that the knowledge was not sufficient when they were new to childhood cancer. The nurses experienced a lot of emotions caring for children with cancer and felt it valuable to use coping to deal with the upcoming emotions and prevent emotional burn-out. Conclusion:More knowledge in childhood cancer is needed for nurses caring for children sick with cancer. It is important for the nurses to see the child's best, but also to work family-centered. The work is emotionally stressful and requires coping strategies to prevent emotional burnout.

Sammanfattning Bakgrund: En legitimerad sjuksköterska huvudsakliga uppgift är omvårdnad. Den palliativa omvårdnaden handlar inte om att bota patienten utan att lindra dennes lidande under den sista tiden i livet, genom att främja patientens livskvalité ända till slutet. Patientens upplevelse under den sista tiden är väldigt varierande från person till person. Flera patienter upplever rädsla under den palliativa vården. Rädslan för att lida, dö och att inte bli ihågkommen efter livet slut. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskors upplevelser i omvårdnaden med patienter som är diagnostiserad med cancer och vårdas palliativt. Metod: En beskrivande litteraturstudie. Huvudresultat: I resultatet framkom det att sjuksköterskorna upplevde både betydelsefulla och svåra möten med cancerpatienter inom den palliativa vården. Flera av sjuksköterskorna upplevde maktlöshet och svårigheter med att hantera sina känslor, samtidigt som omvårdnaden med palliativa patienter gav sjuksköterskorna en meningsfullhet. Det framkom även att det fanns ett behov av mer kunskap inom den palliativa vården. Flera av sjuksköterskorna upplevde att de fick mer erfarenhet efter att ha arbetat inom området. Slutsats: Den föreliggande studien visar att sjuksköterskor upplever omvårdnaden med cancerpatienter i palliativ vård som krävande, utvecklande och känslosam. Att möta och hantera känslor och samtidigt vara professionell kan vara en utmaning för sjuksköterskorna. För att stärka positiva och samtidigt minska negativa upplevelser av att vårda palliativt, krävs studier med fortsatt vetenskaplig forskning.

Background: The elderly population is increasing and many of these will need palliative care in their end of life. Many of these have a wish to spend their last time in life in their own home. This leads to high demand on healthcare, and it requires a good competence by nurses in municipal home health care to be able to provide good palliative home care. Aim: The aim of this study was to illuminate nurses´ experiences of caring for the palliative patient in their own home. Method: A literature-based study in which qualitive articles were analyzed. Systematic searches were performed in the databases Cinahl and PubMed. Articles about nurses´ experiences of caring for the palliative patient were included. The study was based on 10 articles. Results: The results showed that the nurses experience that communication and collaboration with the doctor is crucial to provide good palliative care. An early established relationship with the patient and his/hers relatives is strived for in order to be able to provide the care that the patient wishes for and desires. Nurses in palliative home care need adequate knowledge and competence to help the patient, not only with the physical suffering but also with existential and mental suffering. Conclusion: Nurses in palliative home care needs more education and support to be able to fully care for the palliative patient. Nurses also need to maintain a good collaboration with all people that are involved in the patient’s care, both professionals and relatives.

Sammanfattning Titel: Patienters erfarenheter av kontakten med äldresköterskan i primärvården. Bakgrund: Andelen äldre människor i Sverige ökar eftersom vi lever längre. Med stigande ålder ökar mottagligheten för sjukdom. Både sjukdom och åldersförändringar kan ge funktionsnedsättningar men trots detta bor många äldre med hälso- och sjukvårdsbehov hemma utan inskrivning i den kommunala hemsjukvården. Syfte: Att belysa patienters erfarenheter av kontakten med äldresköterska inom primärvården. Metod: Studien utgår från en kvalitativ design med induktiv ansats. Fem patienter deltog enskilt i en semistrukturerad intervju. Dataanalysen genomfördes med kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: De intervjuade upplevde att samtalet är den viktigaste erfarenheten av kontakten med äldresköterskan. Patienterna upplever att kontakten ger dem stöd och minskad oro i vardagen. Deras trygghet ökar genom den kontinuitet och tillgänglighet som äldresköterskan erbjuder. Slutsats: Det arbete som äldresköterskan utför bör lyftas fram och tillåtas utvecklas eftersom antalet äldre med vård- och omsorgsbehov ökar. / Abstract Titel: Patients' experiences of contact with elder nurses in primary health care. Background: The proportion of elderly people in Sweden will increase due to longer life span. With age susceptibility to disease increases. Both disease- and agerelated changes can cause impairments even though many elderly people with health needs live at home, without enrollment in the municipal home care. Objective: The aim was to illuminate patients´experiences of contact with the elder nurse in primary health care. Method: The study uses a qualitative design with inductive approach. Five patients participated individually in a semi-structured interview. Data analysis was performed by qualitative manifest content analysis. Results: The interviewees felt that the conversation is the most important experience of contact with the nurseproviding elder care. Patients feel that the contact give them support and reduced anxiety in daily life. Their safety is enhanced by the continuity and availability provided by the elder nurse. Conclusion: The work that elder nurse perform should be emphasized and allowed to evolve as the number om elderly people with health and care needs increase.

Bakgrund: Psykisk ohälsa växer världen över. Patienter med psykisk ohälsa behöver även vård för fysiska åkommor. På grund av denna samsjuklighet och den ökade psykiska ohälsan bland befolkningen ökar patienter med psykisk ohälsa inom den somatiska vården. Tidigare forskning visar att patienter med psykisk ohälsa undviks inom somatisk vård och att de upplevde maktlöshet. Patienter med psykisk ohälsa upplevde stigmatiserande attityder som påverkade den så viktiga relationen i omvårdnaden negativt. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser av och attityder till att vårda patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård. Metod: En litteraturöversikt innehållande femton vetenskapliga artiklar. Artiklarna söktes i databaserna Cinahl, Pubmed och PsycInfo. Artiklar som valdes till litteraturöversikten är etiskt godkända eller där författarna till studierna gjort etiska överväganden. Artiklarna för denna litteraturöversikt erhåller medel till hög kvalité efter kvalitetsgranskning. Artiklarnas resultat analyserades av författarna och sorterades in i kategorier utifrån skillnader och likheter. Resultat: Fyra huvudkategorier hittades: känslor som sjuksköterskor upplever, sjuksköterskors upplevelser av brist på kunskap som påverkar omvårdnaden av patienter med psykisk ohälsa, sjuksköterskors negativa attityder i omvårdnaden av patienter med psykisk ohälsa och sjuksköterskors upplevelser av brister i arbetsmiljön. Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde olika svårigheter och negativa attityder i mötet med patienter med psykisk ohälsa inom den somatiska vården och detta kan tyda på en kunskapsbrist. Med mer kunskap om patienter med psykisk ohälsa kan sjuksköterskor uppleva sig säkrare och tryggare i omvårdanden av dessa. Det finns känslor som osäkerhet, rädsla och frustration hos sjuksköterskorna i mötet med patienterna och som många gånger leder till negativa attityder. Genom utökad kunskap kan sjuksköterskors känslor av trygghet i omvårdanden förbättras och det kan då leda till positivare attityder till patienter med psykisk ohälsa. / Background: Mental illness is increasing all over the world. Patients with mental illness also need treatment for physical affections. Because of this comorbidity and the increasing mental illnesses amongst the population, the number of patients with mental illness within somatic care increase. Previous research shows that patients with mental illness are avoided within somatic care and experience feelings of impotence. Patients with mental illness experience stigmatizing attitudes that had a negative impact on the important caregiving relation. Aim: The aim was to illustrate nurses’ experience of and attitudes caring for patients with mental illness within somatic care. Method: An outline containing fifteen scientific articles. The articles were searched for in the databases Cinahl, Pubmed and PsycInfo. The chosen articles for the literature review are ethically approved or that the authors of the studies made ethical consideration. The articles for this literature review achieve means with high standard after quality review. The result of the articles was analysed by the authors and sorted into categories based on similarities and differences. Results: Four main categories were found: emotions that nurses’ experience, nurses’ experiences of lack of knowledge that effects the care of patients with mental illness, nurses’ negative attitudes in care towards patients with mental illness, nurses’ and nurses’ experience of deficiency in the working environment. Conclusion: Nurses experienced different difficulties and negative attitudes caring for patients with mental illness within the somatic care and that might be a lack of knowledge. With more competence about patient with mental illness the nurses may experience more security and confidence in the care. Nurses’ emotions were insecurity, fear and frustration meeting with patients and that lead to negative attitudes. Expanded knowledge may give nurses confidence in care for this patients and that may lead to more positive attitudes to patients with mental illness.

Bakgrund: Telefonrådgivning på vårdcentral utgör en stor del av distriktssköterskors arbete. När distriktssköterskor saknar visuell kontakt med vårdsökare i telefonen ställs andra krav på kommunikationen mellan distriktssköterskor och vårdsökande. I takt med den ökade invandringen i Sverige träffar distriktssköterskor på utlandsfödda vårdsökande med språkförbistring i allt större utsträckning. Det behövs därför mer forskning inom detta område. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av telefonrådgivning på vårdcentral till vårdsökande som inte har svenska som modersmål. Metod: Designen på studien är en kvalitativ deskriptiv intervjustudie med induktiv ansats. Datamaterialet utgjordes av tio intervjuer med distriktssköterskor på vårdcentral. Analys gjordes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ur analysen framträder fyra kategorier Att främja samspel i kommunikationen, Att träffa på svårigheter/ hinder i samtalet, Att använda organisatoriska strategier, Att använda sin kompetens. Slutsats: Att nå överensstämmelse i kommunikationen ansågs som något av det viktigaste i arbetet med telefonrådgivning.  Kulturella skillnader och språkförbistring gjorde telefonrådgivningen utmanande. Andrahandsinformation gjorde det svårt att veta att korrekt information gavs samt att sekretessen upprätthölls. Distriktssköterskorna beskrev oro för felbedömning vid samtal med uppringare med språkförbistring. Att förmedla trygghet ansågs viktigt vid telefonrådgivning till utlandsfödda vårdsökare. Distriktssköterskorna i studien eftersökte organisatoriskt stöd och utbildning för att lättare kunna arbeta med telefonrådgivning. / Background: Telephone advice and triage at health care centers constitutes a big part of the daily tasks a district nurse perform. As the tele nurses lacks visual contact with their patients, there are greater demands in the communication as opposed to face-to-face encounters. As the immigration increases in Sweden, the district nurse encounters an increasing amount of foreign born callers with language barriers. Therefore, more research in this area is necessary. Aim: The aim of this study is to describe distric nurses experiences of telephone nursing to healthcare seekers with other native language than Swedish. Method: The study design is a qualitative descriptive interview study with an inductive approach. Data was collected through ten individual interviews with district nurses in health center and the data was analyzed by content analysis. Results: Four categories emerged from the analysis: To encourage synergetic communication, To encounter obstacles in the conversation, To practice organizational strategies, To utilize one's competence. Conclusion: To pursue mutuality in communication and to conclude a common decision was seen among the most important aspects of the telephone nursing advisory. Cultural differences and language barriers caused the telephone nursing to become a challenging task for the nurses. Secondary information received through friends and relatives introduced an uncertainty to determine information correctness and whether the secrecy remained upheld. The district nurses expressed concern of misjudgment during conversations with callers who showed language inabilities. To bring security was noted as crucial in telephone nursing for foreign born callers. Furthermore, the district nurse needs to be confident in oneself. The district nurses in this study sought for organizational support and education.