Syftet med denna studie var att undersöka livsmålen genom ett autobiografiskt minnesperspektiv hos personer med missbruksproblematik, som deltog i en pågående behandling och som hade genomgått en avgiftning. De var drog- alkoholfria. Resultaten visade ingen skillnad i antal livsmål vare sig i det förflutna eller i framtiden inom kategorierna nära relationer, ekonomi, privatliv, emotioner/känslor, socialt liv, arbete/utbildning, hälsa och fysiskt välbefinnande. Det fanns inte heller någon skillnad i hur försöksdeltagarna hade lyckats med dessa mål. Dock fanns det skillnader i att försöksdeltagarna hade misslyckats mest med målen relaterade till nära relationer i det förflutna om man jämför med andra målkategorier. Studien visade också att försöksdeltagarna hade fler framtidsmål jämför med deras mål i det förflutna. En annan intressant aspekt som framkom i studien var att personer med missbruksproblem tenderar att komma ihåg fler negativa minnen än positiva från det förflutna. / The purpose of this study was to investigate life goals through an autobiographical memory perspective in people with addiction problems. They had already undergone detoxification and were drug- alcohol- free. No difference was shown in past and future life goals. Nor was there any difference in how the participants had succeeded in these goals. However, participants were shown to fail most with life goals related to close relationships. The study also showed that participants remembered more future than past life goals. Finally, it was shown that most of their autobiographical self- grounding memories were of negative valance.

Syftet med studien var att undersöka de professionellas uppfattningar om: a) de strategier och verktyg som deltagarna i ett tolvstegsprogram använder sig av och b) tolvstegsprogrammets effekter relaterat till målsättningen att deltagarna i behandlings-formen bibehåller ett nyktert och drogfritt liv. Den metodologiska utgångspunkten som användes i studien var fenomenologi med kvalitativa semistrukturerade intervjuer (Bryman, 2018 och Johansson, 2012). Vi höll intervjuer med sju olika informanter. Informanterna beskrev olika strategier och verktyg som deltagarna använder sig av under tolvstegsprogrammet samt vilka effekter dessa strategier och verktyg ger. De beskrev även vilka olika svårigheter som deltagarna stöter på under tolvstegs-programmet samt vilka framgångar som tolvstegsprogrammet ger. Informanterna beskrev att de använder sig av gruppsessioner, uppgifter samt undervisning som en del av behandlingen inom tolvstegsprogrammet. De beskrev även att tolvstegsprogrammet ger goda effekter som till exempel att deltagarna lär sig att bryta dåliga mönster och etablera en sundare livsstil. Det framkom att det religiösa i programmet är en svårighet som många deltagare upplever samt att en framgång som medföljer för de som arbetar i stegen är gemenskap och delaktighet, både i samhället och i gruppen. Vid analysen har vi använt oss av Jarvis (2010) teori om det livslånga lärandet, där faktorer som människan som social varelse, hur människors lärande sker via imitation samt omgivningens betydelse för människans utveckling har varit centrala i analysen. Studiens slutsats var att de socialpedagogiska begreppen gemenskap, delaktighet och meningsfullhet är viktiga komponenter både för att strategierna och verktygen ska ha önskad effekt och för att bibehålla och fortsätta arbeta på sin nykterhet och den förändring man gjort under tolvstegsprogrammet (Berglund och Cederlund, 2017). Det framkom även att det socialpedagogiska arbetssättets hörnstenar relation, struktur och förändring är av avgörande betydelse för tolvstegsprogrammets resultat av behandlingen (Storö, 2013).

Bakgrund: I Sverige uppskattas att 29500 personer utvecklat ett problematiskt narkotikabruk. Droger påverkar hjärnans delar som är kopplade till känslor av lust och välbehag. Narkotika är beroendeframkallande, hälsofarligt och påverkar hela människan. I samhället förekommer fördomar mot personer som har substansmissbruk vilket kan leda till utanförskap, mindervärdeskänslor och minskad benägenhet att uppsöka sjukhusvård. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors attityder och erfarenheter av att möta personer som har ett substansmissbruk samt att beskriva de valda artiklarnas datainsamlingsmetod. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design. Elva artiklar inkluderades i studien, 4 med enkäter, 1 enkät med öppen fråga och 6 intervjuer. Artikelsökning genomfördes i databaserna Cinahl och Pubmed. Huvudresultat: Sjuksköterskor hade olika uppfattningar om orsaken till missbruk, där det ansågs bero på antingen brist på eget ansvar eller livsomständigheter. Sjuksköterskor beskrev personer som har ett substansmissbruk som manipulativa, våldsamma och krävande vilket byggde på tidigare erfarenheter. Andra sjuksköterskor hade ett holistiskt synsätt och såg människan bakom missbruket. Viktiga faktorer för en god relation var att vara ärlig och rak. Vidare beskrevs också att utbildning och erfarenhet hade betydelse för sjuksköterskans attityder och erfarenhet av personer som har ett substansmissbruk. Slutsats: I mötet spelar erfarenhet av missbruk, människosyn och utbildning stor roll för interaktionen mellan sjuksköterskan och personen som har ett missbruk. Där det råder brist på utbildning och erfarenhet finns känslor av misstro och frustration som leder till avståndstagande. Positiva attityder sammankopplas med sjuksköterskans förmåga att ha en helhetssyn och öppenhet mot personer som har ett missbruk. / Background: In Sweden it´s estimated that 29,500 people have developed a problematic drug abuse. Drugs affect the parts of the brain that affect feelings of desire and pleasure. Drugs are addictive, harmful to health and affects the whole person. The society’s stigma against people who have substance abuse can lead to alienation, inferiority and reduced tendency to seek hospital treatment. Aim: The aim of this literature review were to describe nurses' attitudes and their experience of meeting people who have a substance use disorder and to describe the selected articles method of data collection. Method: A literature study with descriptive design. Eleven articles was included in the study, 4 questionnaire, 1 questionnaire with an open question and 6 interviews. The search of the articles were carried out in the databases Cinahl and Pubmed. Findings: Nurses have different attitudes about the cause of substance use, some considered it to be because of lack of responsibility and others because of life circumstances. Nurses described people who have a substance use disorder as manipulative, violent and demanding, which was based on previous experiences. Other nurses had a more holistic approach and saw the person behind the substance use. Honesty and straightforwardness were important factors in meeting people with substance use disorder. Education and previous experience were important to the nurse's attitudes and experience. Conclusion: Experience, humanity and education played a major part in the interaction between the nurse and the person who has a substance use disorder. Where there is lack of education and experience feelings of distrust and frustration lead to rejection. Positive attitudes were linked to the nurse's ability to have a holistic approach and openness toward people who have a substance use disorder.

Syftet med studien är att få en ökad förståelse för hur unga vuxna med ett neuropsykiatriskt funktionshinder som bor på boenden med särskilt stöd ser på den hjälp och det stöd de får av professionella hjälpare idag. Frågeställningarna är: Hur upplever unga vuxna att de kan få hjälp och stöd med psykiska problem? Vilket inflytande har de på den hjälp de kan få och vilket inflytande har omgivningen (personal och anhöriga) på dem? Studien utgår från den hermeneutiska forskningstraditionen och har en kvalitativ ansats. Sex intervjuer har genomförts med respondenter som bor på boende med särskilt stöd och som har ett neuropsykiatriskt funktionshinder. Som teoretisk utgångspunkt har jag valt self-detemination theory, det vill säga: självbestämmandeteorin. Resultatet visar att halva gruppen upplever att de fått god hjälp att hantera svårigheter medans den andra halvan tycker det är svårt att få den hjälp de egentligen behöver. Ibland handlar det om självkänslan, att erkänna att man behöver hjälp känns som att erkänna att det är något fel. Mycket beror på den personal de möter, har de en god relation upplevs allt så mycket enklare.

Inledning och syfte: Smarta telefoner används i allt högre utsträckning världen över och problematiskt användande blir alltmer vanligt. Syftet med den här litteraturstudien var att undersöka om det finns en fysiologisk beroendeutveckling kopplad till användande av smarta telefoner.  Metod: En litteratursökning på PubMed med sökorden ”smartphone and dopamine release”, ”smartphone and dopamine”, ”smartphone and mri and addiction” utfördes. Inklusionskrav var att artiklarna skulle vara högst 5 år gamla, ha genomgått peer-review och innehålla biologiskt mätbara resultat avseende hjärnans belöningssystem. Totalt uppfyllde 5 artiklar inklusionskriterierna. Resultat: Signifikanta förändringar i transmittorsubstansaktivitet i hjärnans belöningssystem vid användning av smarta telefoner rapporterades i studierna.Diskussion: Studien fann stöd för signifikanta korrelationer mellan främst problematisk användning, men även normal användning av smarta telefoner och förändringar i hjärnans belöningssystem, men med få enhetliga resultat. Slutsats: Slutsatsen blev att problematisk användning av smarta telefoner verkar vara relaterat till fysiologiska förändringar i hjärnans belöningssystem. Dock, kan det konstateras att fler studier med större stickprov behövs för att man ska få en högre tillförlitlighet i resultaten. Man behöver också i högre grad kontrollera studierna så att olika problematik (exempelvis spelmissbruk, sociala medier) i bruket av smarta telefoner går att särskilja. / Introduction and aim: The use of smartphones is increasing around the globe. Problematic use of smartphones is being more common. Therefore, the aim of this literature study was to investigate the relationship between smartphone use and physiological alterations in the reward system of the brain. Method: A systematic literature search using PubMed was conducted using the words ”smartphone and dopamine release”, ”smartphone and dopamine”, ”smartphone and mri and addiction”. According to inclusion criteria, peer-reviewed articles containing studies about problematic smart-phone use and physiological alterations in the reward system of the brain, no more than 5 years old were included. Results: Significant correlations between smart-phone use and activity of transmitter substances in the reward system of the brain were found. Discussion: This literature study found some support that significant correlations between problematic smart phone use and alterations in the reward system of the brain exists, but the results were somehow inconclusive.Conclusion: In conclusion, problematic smartphone use seems to be related to physiological alterations in the reward system of the brain. However, more studies with larger sample sizes are needed for more reliable results. Also, future studies should distinguish between different problematic smart phone use, for example, gambling addiction and social media.

Bakgrund: Substansbrukssyndrom är en sjukdom som påverkar flera miljoner individer i världen idag, varav sjuksköterskor är en särskilt utsatt grupp. Detta bland annat på grund av tillgängligheten till narkotika på arbetsplatserna. Trots detta råder det stor kunskapsbrist kring ämnet. Det medför att omvårdnadsarbetet kan påverkas negativt, och patienter, kollegor och den missbrukande sjuksköterskan själv kan utsättas för risker. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelse av personligt substansmissbruk och missbruksrehabilitering. Metod: Litteraturstudien baserades på åtta kvalitativa studier inhämtade genom databassökningar i CINAHL och PubMed. Analyserades med Fribergs femstegsmodell.Resultat: Fyra huvudkategorier framkom ur analysen: ”Orsaker till missbruket”, “missbrukets konsekvenser”, “Att konfrontera missbruket” samt “rehabilitering”. Huvudkategorierna delades upp i 8 underkategorier. Konklusion: Missbruk leder till sociala och ekonomiska konsekvenser för sjuksköterskan samt kan negativt påverka kvaliteten på patientens vård. Det finns effektiva interventioner men upplevelsen av dessa varierar och är beroende av flera faktorer. Det finns ett kunskapsgap och det behövs mer forskning kring frågan. / Background: Substance use disorder is a disease that afflicts millions of individuals worldwide today, of which nurses are vulnerable as a group because of the easy access to narcotics amongst other reasons. Despite this, there is a great lack of knowledge about the subject. This affects the nursing care negatively, and patients, colleagues and the substance abusing nurse themselves can be put at risk. Aim: To describe the nurses’ experience of personal substance abuse and rehabilitation. Methods: This literature study is based on eight qualitative studies acquired through database-searches in CINAHL and PubMed, the analysis was conducted using Friberg`s five step model. Results: Four main categories were found through the analysis: “Causes for substance abuse”, “consequences of substance abuse”, “Confronting the substance abuse” and “rehabilitation”. The main categories were divided into 8 subcategories. Conclusion: Substance abuse leads to social and economic consequences for the nurse and can negatively affect the quality of the patient's care. There are effective interventions but the experiences of these vary and are dependent on multiple variables. There is a lack of research on the subject, and more is needed.

Alcohol use disorder (AUD) is a complex disorder with multiple pathophysiological processes contributing to the initiation, progression and development of the disease state. AUD is a chronic relapsing disease with escalation of alcohol-intake over time in repeated cycles of tolerance, abstinence and relapse and hence, it is very difficult to treat. There are only a few currently available treatments with narrow efficacy and variable patient response. Thus it is important to find new, more effective medications to increase the number of patients who can benefit from pharmacological treatment of AUD. The research presented in this thesis work focuses on the critical involvement of central neuropeptides in alcohol-related behaviors. The overall aim was to evaluate the nociceptin/orphanin FQ (NOP) receptor, the neuropeptide Y (NPY) Y2 receptor and the melanin-concentrating hormone (MCH) receptor 1 as novel and potential pharmacological treatment targets for AUD by testing the NOP receptor agonist SR-8993, the NPY-Y2 receptor antagonist CYM-9840 and the MCH1 receptor antagonist GW803430 in established animal models. In the first study (Paper I), the novel and selective NOP agonist SR-8993 was assessed in rat models of motivation to obtain alcohol and relapse to alcohol seeking behavior using the operant self-administration (SA) paradigm. Firstly, treatment with SR-8993 (1 mg/kg) showed a mildly anxiolytic effect and reversed acute alcohol withdrawal-induced “hangover” anxiety in the elevated plus-maze (EPM). Next, it potently attenuated alcohol SA and motivation to obtain alcohol in the progressive ratio responding (PRR) and reduced both alcohol cue-induced and yohimbine stress-induced reinstatement of alcohol seeking, without affecting the pharmacology and metabolism of alcohol nor other control behaviors. To extend these findings, SR-8993 was evaluated in escalated alcohol-intake in rats.  Treatment with SR-8993 significantly suppressed alcohol-intake and preference in rats that were trained to consume high amounts of alcohol in the two-bottle free choice intermittent access (IA) paradigm. SR-8993 also blocked operant SA of alcohol in rats that showed robust escalation in operant alcohol SA following chronic IA exposure to alcohol. In the second study (Paper II), SR-8993 was further evaluated in a model for escalated alcohol-intake induced by long-term IA exposure to alcohol. The effect of previous experience on operant alcohol SA on two-bottle free choice preference drinking was evaluated and sensitivity to treatment with SR-8993 was tested in rats selected for escalated and non-escalated alcohol seeking behavior. We found that rats exposed to the combined SA-IA paradigm showed greater sensitivity to SR-8993 treatment. In addition, acute escalation of alcohol SA after a three-week period of abstinence was completely abolished by pretreatment with SR-8993. In the third study (Paper III), the effects of the novel, small molecule NPY-Y2 antagonist CYM-9840 were tested in operant alcohol SA, PRR which is a model for motivation to work for alcohol and reinstatement of alcohol-seeking behavior. Treatment with CYM-9840 (10 mg/kg) potently attenuated alcohol SA, progressive ratio responding and stress-induced reinstatement using yohimbine as the stressor, while alcohol cue-induced reinstatement was unaffected. Moreover, a range of control behaviors including taste sensitivity, locomotor and pharmacological sensitivity to the sedative effects of alcohol remained unaffected by CYM-9840 pretreatment, indicating that its effects are specific to the rewarding and motivational aspects of alcohol-intake and related behaviors. CYM-9840 also reversed acute alcohol withdrawal-induced “hangover” anxiety measured in the EPM and reduced alcohol-intake in the 4 hour limited access two-bottle free choice preference drinking model. Finally, in the fourth study (Paper IV), the selective MCH1-R antagonist GW803430 was tested in rat models of escalated alcohol-intake. Pretreatment with GW803430 (effective at 10 & 30 mg/kg) dose-dependently reduced alcohol and food-intake in rats that consumed high amounts of alcohol during IA, while it only decreased food-intake in rats that consumed low amounts of alcohol during IA, likely due to a floor effect. Upon protracted abstinence following IA, GW803430 significantly reduced operant alcohol SA and this was associated with adaptations in MCH and MCH1-R gene-expression. In contrast, GW803430 did not affect escalated alcohol SA induced by chronic alcohol vapor exposure and this was accompanied by no change in MCH or MCH1-R gene expression. Overall, these results suggest that the MCH1-R antagonist affects alcohol-intake through regulation of both motivation for caloric-intake and the rewarding properties of alcohol. In conclusion, our results suggest critical roles for these central neuropeptides in the regulation of anxiety and of alcohol reward, making them potential pharmacological targets in the treatment of AUD.

Bakgrund: I dagens samhälle är alkohol- och narkotikaproblematik vanligt förekommande. Alkohol- och narkotikaproblematik leder till negativa förändringar i vardagen. Utifrån ett samhällsperspektiv råder det stigmatisering av alkohol- och narkotikaproblematik vilket leder till att personer undviker att söka vård. Syfte: Att beskriva hur patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblematik upplever vårdpersonalens bemötande inom sjukvården. Metod: Allmän litteraturstudie med induktiv ansats. Resultat: Resultatet presenteras i två teman vilka är bemötande som stöd och bemötande som hinder. I resultatet framkom det att vårdpersonalens bemötande upplevdes som stödjande eftersom vårdpersonalen lyssnade och bemötte patienter professionellt samt att vårdpersonalen visade att de hade goda kunskaper i mötet med patienter. Vidare framkom det i resultatet att patienter upplevde vårdpersonalens bemötande som ett hinder i vårdprocessen eftersom vårdpersonalen bemötte patienter otillräckligt och ovärdigt i form av diskriminering, stigmatisering samt maktmissbruk. Konklusion: Resultatet presenteras i två teman vilka är bemötande som stöd och bemötande som hinder. Resultatet kan bidra med ökad förståelse hos vårdpersonal som möter personer med alkohol- och/eller narkotikaproblematik vilket på så vis kan bidra till bättre förutsättningar för ett gott bemötande. / Background: In today's society, alcohol and drug problems are common. Alcohol and drug problems lead to negative changes in everyday life. From a societal perspective, there is the stigma of alcohol and drug problems, which leads to people that avoid seeking care. Purpose: To describe how patients with alcohol and/or drug problems experience the treatment of healthcare professionals in the healthcare sector. Method: General literature study with inductive approach. Result: The result is presented in two themes which are supportive treatment and obstructive treatment. In the result, it was found that the care staff's treatment was experienced as supportive because the care staff listened and treated patients professionally and that the care staff showed that they had good knowledge in the meeting with patients. Furthermore, it emerged in the results that patients perceived the treatment of care staff as an obstacle in the care process because the care staff treated patients insufficiently and unworthily in the form of discrimination, stigmatization and abuse of power. Conclusion: The result is presented in two themes, which are supportive treatment and obstructive treatment. The result can contribute to increased understanding among healthcare professionals who meet people with alcohol and/or drug problems, which can thus contribute to better conditions for good treatment.

Bakgrund: 2% av den svenska befolkningen har ett narkotikaberoende och 3,8% har ett alkoholberoende. Att vara beroende av alkohol och narkotika medför flera risker för både hälsoproblem och sociala problem och är mycket kostsamt för samhället och vården. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av att vårda personer med beroendeproblematik. Metod: En beskrivande litteraturstudie som baserades utifrån tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Litteratsökningen gjordes på databasen PubMed och artiklarna analyserades med hjälp av Evans dataanalysmetod. Huvudresultat: Resultatet visade att en stor del av sjuksköterskans erfarenheter handlade om vissa utmaningar i vården av personer med beroendeproblematik. Men resultatet lyfte även en del möjligheter för ett gott vårdmöte, samt sjuksköterskans känslor av frustration och hopplöshet i vårdmötet. Slutsats: Sjuksköterskans erfarenhet av att vårda personer med beroendeproblematik bestod av en del utmaningar, möjligheter och personliga känslor. En ökad kunskap kan utgöra en viktig del för att lättare förstå en komplex patientgrupp som denna. Ökade kunskap är nödvändig för att sjuksköterskan ska känna sig trygg och säker i sin roll att vårda personer med beroendeproblematik. I slutändan kan detta innebära att vården blir bättre och säkrare för personer med beroendeproblematik. / Background: 2% of the Swedish population have a drug addiction and 3,8% have an alcohol addiction. Being addicted to alcohol and drugs entails several risks for both health and social problems and is very costly for society and healthcare. Aim: The aim of the literature study was to describe the nurse´s experience of caring for people with addiction problems. Method: A descriptive literature study based on ten qualitative scientific articles. The literature search was conducted on the PubMed database and the articles were analyzed using Evans´ data analysis method. Main result: The result showed that a large part of the nurse´s experience was about certain challenges in caring for people with addiction problems. However, the result also highlighted some opportunities for good care encounters, as well as nurses' feelings of frustration and hopelessness in care encounters. Conclusion: The nurse's experience of caring for people with addiction problems consisted of some of challenges, opportunities, and personal feelings. Increased knowledge can be an important part of understanding a complex patient group like this. Increased knowledge is necessary for the nurse to feel confident and secure in their role of caring for people with addiction problems. In the end, this may mean that care becomes better and safer for people with addiction problems.

The Graphic Journalism genre is emerging with influences from war reportage with authors like Joe Sacco. I would like to address and report the “War on Drugs” from small first hand experiences, personal connections, and a genuine deep desire to see the healthcare and justice system change. The war on Drugs started in the 1970s during Richard Nixon’s term in the U.S. Presidency. Nixon’s influence to launch the “War on Drugs'' campaign began shortly after two congressmen released a report on the growing heroin epidemic that affected hundreds to thousands of servicemen who fought in the Vietnam War, who used heroin to treat PTSD. Nixon launched unfair disconnected political policy and passed laws that disproportionately targeted those against him and his values (minorities, specifically African Americans and anyone belonging to the counterculture “subwhite”). The War on Drugs movement started as a way to outcast and control minorities through unrealistic and systemically racist and oppressive laws. As the movement evolved so did its focus, the War on Drugs eventually metamorphosed into the “War on Class”, or a war against the economically disadvantaged. The War on Drugs has done way more harm than good and immediate action needs to be taken to begin to restart drug policy in America and within the World. The incomparable Billie Holiday, world renowned jazz singer and creator of “Strange Fruit” once said “I need help. Not jail time.” Shortly after her arrest for heroin possession in 1947. In my opinion, these famous words that Billie Holiday shared during the day of her arrest should be the leading quote in the much needed movement against the criminalization of drug abuse victims. Not only does the War on Drugs disproportionately disenfranchise black and brown communities, it makes researching the benefits of any type of narcotic that was not fully understood nearly impossible. My goal is to reverse the taboos that currently exist throughout our society with a graphic novel/ zine aimed at high school students. I believe that future generations can benefit from natural hallucinogens and other forms of holistic medicines in a safe way that doesn’t involve them having to access illegal avenues of receiving narcotics in order to remedy their pain. Afterall, there is a far greater risk in taking street narcotics due to one’s ability to use an incorrect dosage according to their size and bodily chemistry which can ultimately lead to an overdose and street narcotics may include an unknown amount of ingredients, some of which include fentanyl, a synthetic product of prohibition that is cheaper than heroin, but far more powerful. Fentanyl is used pharmacologically in anesthesia and neuroleptanalgesia and can be extremely harmful to the mind and body. I believe extremely deadly drugs like fentanyl would never exist if it wasn’t for the War on Drugs and its consistent agenda to demonize the usage of all narcotics without exploring the benefits of holistic medicines like hallucinogens and regulating the usage of these medicines through legalization, supervision, FDA regulation, and accessibility within the U.S, Healthcare System.