Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007.

Narkotikamissbruk är ett folkhälsoproblem i Sverige. Allt fler personer med denna problematik söker hjälp och stöd med hjälp frånsjukvården. Motiverande samtal(MI)ären samtalsmodell som sjuksköterskoranvändersomettverktygför att ge stöd till personer mednarkotikamissbruk, dettaför atthjälpa dem att finna motivation till attreducera sittmissbruk. Syftet med litteraturstudien var att belysa om motiverande samtal kan stödja personer med narkotikamissbruk. Litteraturstudien genomfördes med hjälp av 14 artiklar som bearbetadesoch sammanställdesför att få fram ett resultat. I resultatet presenterades två teman: Effekter av motiverande samtal samt Upplevelser av motiverande samtal. I resultatet visadesdetatt motiverande samtal hadeen reducerande effekt då det gälldenarkotikamissbruk, främst personer medcannabismissbrukhade en högre behållning av motiverande samtal. Det visades även att personer med narkotikamissbruk hade positiva upplevelser av motiverande samtal,såsom att få lärdom om att hantera sin livsvärld samt att deupplevde stödatt fortsätta sin förändringsprocess framåt. Det uppkomävennegativa upplevelserfrånmotiverande samtal hos personer med narkotikamissbruk, då de delvis kändebrist på samtalstidsamt en känsla av iakttagelsefrån personalenunder samtalen. Fortsatt forskning om ämnet behöver belysas,särskilt då det gäller tyngre narkotikamissbruk, detta för att nuvarande forskning främst fokuserar på cannabismissbruk / Substance abuse is a public health problem in Sweden. More people with this problematic is seeking for help and support from the swedish healthcare. Motivational interviewing (MI) is a model which can be used by the healthcare, especially by nurses to support people with substance abuse and help them to find motivation to reduce their use of drugs. The aim of this study was to illuminate if motivational interviewing can support people with substance abuse. The litterature study was made by 14 articles which was processed and compiled to get an result. In the result, two themes emerged: Effects of motivational interviewing together with Experiences of motivational interviewing. The result showed that MI had an reducing effect on substance abuse, especially when it comes to cannabis abuse. The people who abused cannabis had a higher profit from motivational intrviewing, than people who took harder drugs. It was also shown that people with substance abuse had positive experinces by MI, like they felt that they got knowledge to manage their life-world and also that they felt that they had enough support to continue their journey of change. People with substance abuse also experienced motivational interviewing as negative, such as lack of time in the MI sessions and a sense of observation from the staff during the sessions. Continued research about this topic needs to illuminate, especially when it comes to heavy drugabuse, this beacuse current researches mainly focus on cannabisabuse.

<p>Under senare hälften av 1990-talet har narkotikamissbruket i Sverige ökat. I denna uppsats undersöks huruvida detta har påverkat den övriga brottsligheten genom en analys av data frånen panel bestående av samtliga svenska län 1995 – 2004. En Fixed-Effects- modell som kontrollerar för läns- och tidsspecifika effekter har anpassats till datamaterialet. Måttet på narkotikakonsumtion är baserat på den årliga enkätstudie som genomförs bland 18- åriga män som mönstrar till värnpliktstjänst i Sverige. Resultaten av analysen visar att ett ökat narkotikamissbruk har ett positivt signifikant samband med såväl våldsbrott som egendomsbrott. Tydligast märks detta samband med inbrott som är en underkategori till egendomsbrotten.</p>

Under senare hälften av 1990-talet har narkotikamissbruket i Sverige ökat. I denna uppsats undersöks huruvida detta har påverkat den övriga brottsligheten genom en analys av data frånen panel bestående av samtliga svenska län 1995 – 2004. En Fixed-Effects- modell som kontrollerar för läns- och tidsspecifika effekter har anpassats till datamaterialet. Måttet på narkotikakonsumtion är baserat på den årliga enkätstudie som genomförs bland 18- åriga män som mönstrar till värnpliktstjänst i Sverige. Resultaten av analysen visar att ett ökat narkotikamissbruk har ett positivt signifikant samband med såväl våldsbrott som egendomsbrott. Tydligast märks detta samband med inbrott som är en underkategori till egendomsbrotten.

Introduktion: Ungdomsåren har blivit betraktade som de åren individer är som mest brottaktiva och ett av de vanligaste brotten unga individer misstänks för samt där unga har en högre återfallsfrekvens i är narkotikabrott. En teori som används för att förklara ungdomsbrottslighet är Hirschis (1969) teori om sociala band och en myndighet som kommer i kontakt med unga individer som begår brott är Frivården som är en del av Kriminalvården. Syfte: Syftet var att studera frivårdsinspektörers erfarenheter kring återfallsprevention för unga individer med narkotikamissbruk och kriminalitet med sociala band teorin som grund. Metod: Åtta frivårdsinspektörer från Norra delen av Sverige deltog i studien som bestod av 30-45 minuter individuella semistrukturerade intervjuer. Data analyserades utifrån en deduktiv ansats med en tematisk analys. Resultat: Alla fyra sociala band var betydelsefulla i frivårdsinspektörernas återfallspreventiva arbete, anknytning till konventionella personer samt övertygelse om samhällsordningens legitimitet var dock de band av störst vikt. Frivårdens arbete med att stärka unga individers sociala band bestod av behandlingsprogram, motiverande samtal, nätverkskartor, lekmannaövervakare och samhällstjänst. Diskussion: I diskussionen diskuteras resultatet i förhållande till tidigare forskning. Cornish och Clarke's (1987) teori om Rational Choice diskuteras även som en möjlig teoretisk utgångspunkt då vikten av individens egen vilja belystes av frivårdsinspektörerna. Slutsats: Sociala band är en väl tillämpbar teori i frivårdsinspektörernas återfallspreventiva arbete. Anknytning till konventionella personer samt övertygelse om samhällsordningens legitimitet var dock de band som var av störst vikt i frivårdsinspektörernas arbete. Arbetet för att stärka unga individers sociala band består av behandlingsprogram, motiverande samtal, insättning av lekmannaövervakare, nätverkskartor samt samhällstjänst. / <p>2015-06-03</p>

Denna studie handlar om relationen mellan narkotikamissbrukare och samhällets organisering av ansvar, tvång och omvårdnad i Sverige. Syftet är att bidra till en djupare förståelse av hur narkotikamissbrukare blir bemötta av samhället och vilka val de ställs inför. Med hjälp av kvalitativ data har uppsatsens syfte varit att belysa tvångsvårdens betydelse för narkotikamissbrukarnas självidentitet och frihet som enskilda individer. Undersökningen har genomförts med hjälp av ansvariga på myndigheter inom narkotikaområdet, sociologiska teorier samt lagtexter som pekar på en djupare förståelse av individer med narkotikaproblem samt hur den svenska tvångsvården motiveras. Resultatet i uppsatsen redovisas med intervjuer från respondenter som arbetar inom narkotikamissbruk på institutioner och vi presenterar även teorier som anknyter till vår undersökning. Avslutningsvis diskuterar vi undersökningen i sin helhet.

Syftet med denna uppsats är att belysa hur visionen om det narkotikafria samhället uppenbarar sig i diskurser som behandlar narkotikamissbruk som socialt problem. Empiriskt material i form av ett policydokument och en debattföljetong har analyserats utifrån ett socialkonstruktivistiskt och diskursanalytiskt perspektiv. Analysen pekar mot att definitionskampen om narkotikamissbruk som socialt problem finns över många diskurser, samtidigt ses visionen om det narkotikafria samhället ofta vara närvarande. En nationell diskurs som kan ses utgå från vad vi som nation anser och vill ha i vårt land. En moraldiskurs som lägger värde i olika beteenden och åsikter. En juridisk och polisiär diskurs som utifrån narkotikas juridiska status ramar in fenomenet och en barn-och ungdomsdiskurs som formulerar narkotikan som det största hotet. Alla dessa kan enligt studien ses som en del i konstruktionen av narkotikamissbruk som socialt problem.

Syftet med studien var att belysa hur personer med narkotikamissbruk som sökte sig till avgiftning uppfattade motivation, och vad som främjade eller hindrade dem i deras motivations-och förändringsprocess. Metod: Semistrukturerade, kvalitativa intervjuer genomfördes med sex personer. Som teoretiska perspektiv användes Prochaska &amp; DiClementes teori om förändringsprocessen, Stages of change, samt teorier om motivation och motivationsprocessen. För det analytiska arbetet användes den fenomenografiska ansatsen för att kunna belysa kvalitativa variationer i resultatet. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier med vardera tre underkategorier. Resultatet visade att intervjupersonerna hade tankar om en egen inre styrka, men även tvivel på den egna förmågan, och hur detta relaterade tillderas motivation och hur de uppfattade vården. Intervjupersonerna hade gjort förberedelser i olika hög grad och på olika sätt, uppvisade variation i hur de tänkte kring deras förändringsprocess, samt i vilka mål de hade. Vidare beskrev de på olika sätt hur de upplevt vården och tiden efter behandlingens avslut. Att få vara delaktig i planeringen, att ses som en enskild individ, och samtidigt bli sedd och omhändertagen under trygga former belystes särskilt. Slutsats: Resultatet belyste behovet av en individuell anpassning av vården, då behov och mål står i relation till den enskilde individen, dennes resurser, hjälpbehov och motivation.

Syftet med uppsatsen har varit att bidra till kunskap om hur synen på narkotikamissbruk uttrycks i svenska offentliga policydokument och hur den eventuellt har förändrats över tid. Två regeringspropositioner har studerats, vilka båda behandlar den svenska narkotikapolitiken, en från 1984 och en från 2005, och följande frågeställningar ställs; (1) Hur beskrivs och återges synen på narkotikamissbruk och narkotikamissbrukare i respektive policydokument? (2) Hur skiljer sig synen på narkotikamissbruk respektive narkotikamissbrukare mellan de två tidsperioderna? Uppsatsens teoretiska utgångspunkt har dels byggt på Michel Foucaults teori om diskurs, och dels på Santesson-Wilsons symbolpolitiska teori. Utgångspunkten för diskursteori är att de objekt som blir föremål för diskurser skapas och utvecklas genom talet om dem. Således är det av stor vikt hur regeringen i sina propositioner beskriver missbrukare och vilka värderingar som tillskrivs dem. Symbolpolitik har använts för att påvisa när politiska beslut blir viktiga, inte uteslutande för att dess effekter är målet, utan för att beslutet symboliserar samhälleliga värderingar. För att besvara frågeställningarna användes en policyinriktad diskursanalys, där frågor som utarbetats av Bacchi appliceras på texterna för att finna de underliggande meningarna i dokumenten. Dessa tolkades sedan utifrån Euchners m. fl. ramverk, vilka innefattar moral, hälsa och sociala villkor samt säkerhet och ordning, som syftar till ökad narkotikapolitisk problemförståelse. Resultatet av undersökningen visar att regeringens syn på narkotikamissbruk som ett samhällsproblem är relativ oförändrat. Den största skillnaden går att finna mellan hur narkotikamissbrukare framställs i propositionerna, från att i hög grad vara moraliserande och värderande till en mer nyanserad bild, med färre negativt tillskrivna egenskaper.

Bakgrund: I slutet av 1990-talet beräknades 185 miljoner människor missbruka narkotika runt om i världen. Narkotikamissbruk kan orsaka akuta dödsfall eller organskador och infektioner, bland annat hiv och virushepatiter. Uppgifter från Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsen visar att narkotikamissbrukare har svårt att få vård liksom att vården kring dessa patienter fungerar otillfredsställande. Syfte: Syftet med den här uppsatsen var att undersöka sjuksköterskors uppfattningar om narkotikamissbrukande patienter i vården. Metod: En litteraturöversikt baserad på nio kvantitativa och en kvalitativ studie utfördes. Artiklar söktes i databaserna PubMed, Cinahl och PsycInfo. För kvalitetsbedömning av artiklarna användes ett granskningsprotokoll. Som teoretisk referensram användes Travelbees omvårdnadsteori. Resultat: Fem grupper av sjuksköterskors uppfattningar om narkotikamissbrukare identifierades. De uppfattades vara problematiska, karaktärslösa, bärare av särskilda egenskaper, svårvårdade och berättigade till vård. En grupp om att förändra sjuksköterskors uppfattningar identifierades också. Slutsats: Sjuksköterskors negativa uppfattningar om narkotikamissbrukare riskerar att leda till att omvårdnadsbehoven för dessa patienter inte tillgodoses. Nyckelord: Litteraturöversikt, narkotikamissbruk, narkotikamissbrukare, omvårdnad, sjuksköterskor, Travelbee, uppfattningar. / Background: 185 million people around the world were estimated to abuse drugs in the end of the late 1990´s. Drug abuse can cause acute deaths or organ injuries and infections, such as hiv and viral hepatitis. Data from the Institution of Public Health and the Swedish National Board of Health and Welfare show that drug abusers experience difficulties receiving care and that care given to these patients is unsatisfactory. Aim: The purpose of this literature overview was to examine nurses´ perceptions of patients who abuse drugs within health care. Method: A literature overview based on nine quantitative and one qualitative study was carried out. Articles were searched for in the databases PubMed, Cinahl and PsycInfo. The quality of the studies was estimated by using a review protocol. As a theoretic frame of reference Trvelbee´s nursing theory was used. Results: Five groups of nurses´ perceptions of drug users were identified. They were perceived to be problematic, spineless, bearers of certain qualities, difficult to nurse and entitled to care. One group of nurses´ change of perceptions was also identified. Conclusion: There is a risk that nurses´ negative perceptions of drug abusers lead to unmet care needs for these patients.