Introduktion: Ungdomsåren har blivit betraktade som de åren individer är som mest brottaktiva och ett av de vanligaste brotten unga individer misstänks för samt där unga har en högre återfallsfrekvens i är narkotikabrott. En teori som används för att förklara ungdomsbrottslighet är Hirschis (1969) teori om sociala band och en myndighet som kommer i kontakt med unga individer som begår brott är Frivården som är en del av Kriminalvården. Syfte: Syftet var att studera frivårdsinspektörers erfarenheter kring återfallsprevention för unga individer med narkotikamissbruk och kriminalitet med sociala band teorin som grund. Metod: Åtta frivårdsinspektörer från Norra delen av Sverige deltog i studien som bestod av 30-45 minuter individuella semistrukturerade intervjuer. Data analyserades utifrån en deduktiv ansats med en tematisk analys. Resultat: Alla fyra sociala band var betydelsefulla i frivårdsinspektörernas återfallspreventiva arbete, anknytning till konventionella personer samt övertygelse om samhällsordningens legitimitet var dock de band av störst vikt. Frivårdens arbete med att stärka unga individers sociala band bestod av behandlingsprogram, motiverande samtal, nätverkskartor, lekmannaövervakare och samhällstjänst. Diskussion: I diskussionen diskuteras resultatet i förhållande till tidigare forskning. Cornish och Clarke's (1987) teori om Rational Choice diskuteras även som en möjlig teoretisk utgångspunkt då vikten av individens egen vilja belystes av frivårdsinspektörerna. Slutsats: Sociala band är en väl tillämpbar teori i frivårdsinspektörernas återfallspreventiva arbete. Anknytning till konventionella personer samt övertygelse om samhällsordningens legitimitet var dock de band som var av störst vikt i frivårdsinspektörernas arbete. Arbetet för att stärka unga individers sociala band består av behandlingsprogram, motiverande samtal, insättning av lekmannaövervakare, nätverkskartor samt samhällstjänst. / <p>2015-06-03</p>

This study examines the implementation of the Youth Supervision Act (2020:616) in Sweden by examining the opportunities and challenges that probation officers face. The Study is limited to four probation offices in Sweden, wich are Halmstad, Skövde, Vänersborg och Stockholm. The study is based on Lennart Lundquist's (1992) theoretical framework "understand, can, want" where the primary goal is to investigate frontline bureaucrats (probation inspectors) understanding, know-how and willingness to enforce the law. Semi-structured interviews are used to interview the parole inspectors from the mentioned prole offices. through semi-structured interviews, nuanced insights are gained about frontline bureaucrats' perspectives, challenges and experiences related to the implementation of youth supervision. The results from the interviewees show that , overall, they view positively the team's opportunities to provide good contributions. Probation inpectors demonstrate an understanding of what the law entails, they possess the necessary skills for execution, the wide scope for action is highlighted and they express a strong will to implement the law. With the enforcement of the law, there are also challenges such as lack of knowledge , both on the part of the probation service and on the part of other actors involved. The respondents emphasize several challenges with collaboration , such as differences in knowledge, different levels of experience and the difference with municpal field-managing authorities. In addition, there are resource limitations in the smaller municipalities. The study underlines the need for further research to deepen the insights of other involved authorities.

Syftet med denna dokumentstudie är att genom en kvalitativ innehålls- och sekundäranalysundersöka om det finns skillnader i frivårdsinspektörers bedömningar vad gäller förslag tillstraffpåföljd för kvinnliga respektive manliga tilltalade där brottsrubriceringen är misshandel ochgrov misshandel. En komparativ ansats har utförts för att analysera personutredningar i brottmålupprättade av frivårdsinspektörer. Datamaterialet omfattar totalt 16 personutredningar som berörlika många kvinnliga som manliga klienter. Vidare är personutredningarna utförda i en Frivård ien mellanstor stad i Sverige. De teoretiska utgångspunkterna som har använts för att analyseramaterialet består av begreppen kön, genus, genuskontrakt och handlingsutrymme. Därutöver haranalysen fokuserat på några av de olika grunderna som frivårdsinspektörerna baserar sinabedömningar på och som består av nästkommande kategorier: familj/relationer/umgänge/barnunder 18 år, bostad, utbildning/sysselsättning/ekonomi och kriminalitet. Resultaten visar att detinte finns skillnader i frivårdsinspektörers bedömningar som grundas i kön. Forskningen somundersöker skillnader i bedömningar som grundas i kön är begränsad, och därmed anses dennastudie vara betydande för det sociala arbetet.

Syftet med denna studie var att belysa svenska frivårdsinspektörers erfarenheter av att använda RBM-modellen. Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie med sex frivårdsinspektörer. Frivårdsinspektörerna uppvisade en positiv inställning till användandet av RBM-modellen. De uppvisade även erfarenheter av att det finns brister och svårigheter i användningen av modellen och kopplade detta till riskbedömningsinstrument och klienternas egenheter. De positiva inslag som användningen av modellen har tillfört är en struktur, tydlighet och fokus i arbetet samt att frivårdsinspektörerna lyfte RBM-modellens relativa övertag mot tidigare arbetssätt. Det framkom även i studien skilda uppfattningar rörande RBM-modellens mottaglighetsprincip. Frivårdsinspektörernas olika syn på detta område var något som kunde tänkas påverka deras användning av principen. De brister som kopplades till användningen bestod av flera möjliga faktorer. En av dessa var den grundutbildning rörande modellen som ges inom Kriminalvården. Utbildningen kan vara en förklarande faktor till de svårigheter frivårdsinspektörerna identifierade i sitt arbete med RBM-modellens mottaglighetsprincip. / The purpose of this study was to examine and illustrate Swedish probation officers’ experiences of their use of the RNR model. We have completed six qualitative interviews with probation officers. The probation officers showed a positive attitude towards the RNR model. They also showed experiences of flaws and difficulties in their use of the model and related these to the risk assessment instrument and the characteristics of the clients. The positive effects that the use of the RNR model had was that it brought structure, lucidity and focus to their work. They also pointed out the models relative advantage towards earlier methods. It was also clear that the probation officers had different views of the responsivity principle. These different views could affect their use of this principle. The difficulties regarding the use of the model that could be related to the probation officers’ experiences consisted of several possible causes. Education regarding the model was one of these possible causes that we found could explain the experienced difficulties in the probation officers use of the RNR model.