I den aktuella studien så har följsamhet av RBM-B inom Sveriges Frivårdskontor undersökts. De begrepp och teorier som avhandlas är verktyget RBM-B, modellen RBM, the central eight, följsamhet, individualprevention och tertiär brottsprevention. De frågeställningar som avsetts att besvaras är hur följsamhet av verktyget RBM-B inom Frivården ser ut, om det finns skillnader i hur risk och behovsområdena kodas, samt vilka skillnader det finns i verkställighetsplaneringen. Av resultatet går att utläsa en övervägande följsamhet utifrån risk och behovsområdena förutom för psykisk ohälsa. Det framgår även en övervägande följsamhet för återfallsrisken inom områdena för generell kriminalitet och sexualbrott, dock visas en mindre följsamhet i området partnervåld. Vidare framkommer att samtliga deltagare haft en överensstämmande insatsplanering, dock utläses mindre skillnader. Studien utgörs av en mix mellan kvalitativ och kvantitativ ansats och fokuserar på överensstämmelse och tillförlitlighet. 10 deltagare som arbetar med verktyget RBM-B inom Frivården har deltagit. / <p>2024-01-12</p>

Syftet med denna studie var att belysa svenska frivårdsinspektörers erfarenheter av att använda RBM-modellen. Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie med sex frivårdsinspektörer. Frivårdsinspektörerna uppvisade en positiv inställning till användandet av RBM-modellen. De uppvisade även erfarenheter av att det finns brister och svårigheter i användningen av modellen och kopplade detta till riskbedömningsinstrument och klienternas egenheter. De positiva inslag som användningen av modellen har tillfört är en struktur, tydlighet och fokus i arbetet samt att frivårdsinspektörerna lyfte RBM-modellens relativa övertag mot tidigare arbetssätt. Det framkom även i studien skilda uppfattningar rörande RBM-modellens mottaglighetsprincip. Frivårdsinspektörernas olika syn på detta område var något som kunde tänkas påverka deras användning av principen. De brister som kopplades till användningen bestod av flera möjliga faktorer. En av dessa var den grundutbildning rörande modellen som ges inom Kriminalvården. Utbildningen kan vara en förklarande faktor till de svårigheter frivårdsinspektörerna identifierade i sitt arbete med RBM-modellens mottaglighetsprincip. / The purpose of this study was to examine and illustrate Swedish probation officers’ experiences of their use of the RNR model. We have completed six qualitative interviews with probation officers. The probation officers showed a positive attitude towards the RNR model. They also showed experiences of flaws and difficulties in their use of the model and related these to the risk assessment instrument and the characteristics of the clients. The positive effects that the use of the RNR model had was that it brought structure, lucidity and focus to their work. They also pointed out the models relative advantage towards earlier methods. It was also clear that the probation officers had different views of the responsivity principle. These different views could affect their use of this principle. The difficulties regarding the use of the model that could be related to the probation officers’ experiences consisted of several possible causes. Education regarding the model was one of these possible causes that we found could explain the experienced difficulties in the probation officers use of the RNR model.