A qualitative interview study how the normative gender images affects on women, their roles and positions in a drug abuse. The purpose of this study aims to shed a light at the consequences that the normative gender scenario inflicts on women with drug abuse and how these prejudices affects these women. Based on interviews with four different women who all lived with a drug abuse we have problematized how the gender system and the normative gender images affected them. We have used gender perspectives and social constructivism theories while analyzing the empirical basis. More specifically we use the theories of Butler about how gender constructs through performative actions and Hirdmans theories of the gender system. The paper ends with a discussion of the result and a description of how the women through the socialization process is shaped to meet the normative image of women. In the subculture they adopt a more masculine appearance in order to achieve respect and status. When the women decides to leave the drug abuse and the subculture they are expected to once again adapt to the normative image of their gender, which on a micro level becomes a rollercoaster of gender strategies for the individual woman.

Studien syftar till att synliggöra och förstå hur kvinnliga före detta missbrukare berörs av ett förflutet liv i missbruk. Hur förhåller sig kvinnliga före detta missbrukare i den drogfria tillvaron till det förflutna missbruket och synen på framtiden? För att besvara mitt syfte och mina frågeställningar genomfördes fem kvalitativa intervjuer vilka analyserades med grundad teori som analysmetod. Studiens teoretiska utgångspunkter är identitet, genus och moderskap som tillsammans med tidigare forskning bidragit till att problematisera och fördjupa analysen. En av studiens slutsatser är att synen på sig själv både påverkas av den sociala omgivningen och samhälleliga föreställningar om rollen som mamma. Vad som även synliggörs är att trots att missbrukslivet är förbi och kvinnorna idag lever ett drogfritt liv gör sig det förflutna påmint på skilda sett. Exempelvis i interaktion med andra, i vissa sociala miljöer, men också i tanken på det gamla och i tanken på framtiden.

MDPV är en drog som fått stort genomslag i massmedier och Norrköping är en av de städer där användandet av drogen har ökat. Det här arbetet syftar till att studera hur personer som missbrukar MDPV beskrivs i de lokala tidningarna Norrköpings Tidningar och Folkbladet i Norrköping. 56 utvalda artiklar skrivna i dessa tidningar analyserades genom en inledande kvantifiering och en kvalitativ textanalys. Empirin är sedan kopplad till socialkonstruktionism som är vår teoretiska ansats, till begreppen stigma och stämpling samt till tidigare forskning kring MDPV, narkotikamissbruk, media och sociala problem i media. Materialet delades sedan in i tre teman; Avvikare, Offer för omständigheterna och Samhällsproblem. Dessa teman representerar olika sätt som MDPV-missbrukare beskrivs på i tidningarna. I temat Avvikare beskrivs missbrukarna opersonligt och med egenskaper kopplade till drogen och brottslighet, medan de i temat Offer för omständigheterna beskrivs mer personligt genom att missbrukarna själva och anhöriga uttalar sig. I temat Samhällsproblem beskrivs missbrukarna som anledningen till professionellas försämrade arbetsmiljö och till socialnämndens budgetunderskott. Studien visar också att MDPV-missbrukarna beskrivs olika beroende på vem som uttalar sig i tidningsartikeln, vilket tyder på att det är viktigt att alla involverade får komma till tals.

Bakgrund: Individer med narkotikamissbruk tillhör en stigmatiserad grupp som löper stor risk att drabbas av ohälsa och därför kan förväntas ha mycket kontakt med hälso- och sjukvården. Studier har visat att sjuksköterskor har negativa attityder och försämrat bemötande gentemot denna grupp. Syfte: Syftet var att beskriva vilka upplevelser personer med aktivt eller tidigare narkotikamissbruk haft av bemötande från sjuksköterskor och annan vårdpersonal samt deras inställning till hälso- och sjukvård. Metod: En intervjustudie med kvalitativ ansats genomfördes. Resultat: Analysen av intervjuerna resulterade i fyra teman: Stigmatiserande bemötande, Motarbetande bemötande, Attityder till hälso- och sjukvården och Mänskligt bemötande är gott bemötande. Slutsatser: Deltagarna i den här studien har inom hälso- och sjukvården upplevt negativt bemötande kopplat till deras aktiva eller tidigare missbruksproblematik. Negativt bemötande mot en utsatt grupp kan leda till förstärkt utanförskap, känslor av maktlöshet och ökad risk för ohälsa. Med ökad kunskap kan sjuksköterskan ge bättre bemötande vilket skulle kunna ha hälsofrämjande effekt. Implikationer: Mer specifikt utbildningsinnehåll om beroende och narkotikamissbruk behövs både på grundutbildningen och som fortbildning för redan verksamma sjuksköterskor för att denna patientgrupp ska få ett bättre bemötande. / Background: Individuals with drug abuse belong to a stigmatized group at high risk of ill-health and can therefore be expected to be in much contact with health care. Studies have shown that nurses have negative attitudes and deficient encounter towards this group. Aim: The aim was to describe what experiences persons with present or former drug abuse has had regarding encounters with nurses and other health care personnel and also their attitude regarding health care. Method: An interview study with a qualitative approach was conducted. Result: The analysis of the interviews resulted in four themes: Stigmatizing encounters, Opposing encounters, Attitudes regarding health care and Humanly encounters are good encounters. Conclusions: The participants in this study have experienced negative encounters in health care related to their present or former drug abuse. Negative encounters towards an exposed group can lead to strengthened exclusion, feelings of powerlessness and increased risk of illness. With enhanced knowledge, the nurse can provide better encounters which could have a health promoting effect. Implications: More specific education about addiction and drug abuse is needed both in the undergraduate program and as further training for practicing nurses in order to give this patient group a better encounter.

Syftet med denna studie var att undersöka subjektiva upplevelser av vägen ut ur narkotikamissbruk. Centralt för studien har varit att undersöka vad som enligt intervjudeltagarna har föranlett uppbrottet samt vad som har varit viktigt för att vidmakthålla drogfrihet. Studien bygger på narrativa intervjuer med fem individer som har haft ett tidigare narkotikamissbruk. Huvudresultatet visade att intervjudeltagarnas motiv för att lämna missbruket var till följd av missbrukets negativa konsekvenser. Flera av intervjudeltagarna uppgav att de hade nått en personlig botten innan de beslutade sig för att lämna missbrukslivet. Studiens resultat visade även att viktiga faktorer för att lyckas lämna missbruket var att byta vänskapskrets samt bostadsort. Det viktigaste i detta avseende var dock den egna viljan att sluta. För att vidmakthålla det drogfria livet visade resultatet att flera faktorer var betydelsefulla. Framträdande i intervjudeltagarnas berättelser var betydelsen av att ha en sysselsättning. / The purpose of this study was to examine the subjective experiences of the way out of drug abuse. Central to the study has been to investigate what, according to the interviewees, has caused the break up and what has been important for maintaining the drug-free life. The study is based on narrative interviewes with five individuals who have previously had a drug abuse. The study´s main results showed that the participants motivation for leaving the drug abuse was due to the negative consequences of the abuse. Several of the interviewees stated that they had reached a personal bottom before the break up of abuse. The results also showed that important factors for breaking up was to break with old friends and move to a new city. The most important thing for the break up was an internal driving force. In order to ensure a drug-free life the results showed that employment were important.

SJUKSKÖTERSKORS ERFARENHETER AV ATT VÅRDA PATIENTER MED NARKOTIKAMISSBRUK EN LITTERATURSTUDIE AYAT AWAIS Awais A. Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med narkotikamissbruk. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakulteten för Hälsa och Samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2024. Bakgrund: Narkotikamissbruk är en utmaning som belastar sjukvården. Patienters fysiska och psykiska välbefinnande kan försämras av narkotikamissbruk. Patienter med narkotikamissbruk hamnar ofta i kontakt med sjukvården för att bli av med beroendet eller för andra somatiska besvär. Narkotikamissbruk är dock ett hälsoproblem som påverkar sjuksköterskors vårdarbete negativt. Då sjuksköterskor har en viktig roll och en viktig funktion för patienten och dess väg till en bättre hälsa, behövs det mer kunskaper inom området. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med narkotikamissbruk. Metod: Studien var en litteraturstudie baserad på tio kvalitativa artiklar. Sökning av resultats artiklar genomfördes i både databaser CINAHL och PubMed. Resultat: Resultatet av studienvisade att sjuksköterskor upplevde olika utmaningar i vårdarbete med patienter med narkotikamissbruk samt att sjuksköterskor upplevde sig ha fördomar mot denna patientgrupp. Resultatet visade även på vikten av kunskap om narkotikamissbruk och stöd i vårdandet av patienter med narkotikamissbruk. Konklusion: Det förekommer negativa attityder bland sjuksköterskor mot denna patientgrupp. Vårdrelation mellan sjuksköterskor och patienter ska bygga på tillit. Sjuksköterskor har en viktig funktion och behöver utgå från den etiska plikten för att hjälpa patienter med narkotikamissbruk. Rätt utbildning och stöd är viktiga grunder i sjuksköterskors arbete. Tydliga riktlinjer och rutiner är viktiga i omvårdnadsarbete med patienter med narkotikamissbruk.    Nyckelord: erfarenheter, narkotikamissbruk, patient, sjuksköterskor, vård

Bakgrund: I dagens samhälle är alkohol- och narkotikaproblematik vanligt förekommande. Alkohol- och narkotikaproblematik leder till negativa förändringar i vardagen. Utifrån ett samhällsperspektiv råder det stigmatisering av alkohol- och narkotikaproblematik vilket leder till att personer undviker att söka vård. Syfte: Att beskriva hur patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblematik upplever vårdpersonalens bemötande inom sjukvården. Metod: Allmän litteraturstudie med induktiv ansats. Resultat: Resultatet presenteras i två teman vilka är bemötande som stöd och bemötande som hinder. I resultatet framkom det att vårdpersonalens bemötande upplevdes som stödjande eftersom vårdpersonalen lyssnade och bemötte patienter professionellt samt att vårdpersonalen visade att de hade goda kunskaper i mötet med patienter. Vidare framkom det i resultatet att patienter upplevde vårdpersonalens bemötande som ett hinder i vårdprocessen eftersom vårdpersonalen bemötte patienter otillräckligt och ovärdigt i form av diskriminering, stigmatisering samt maktmissbruk. Konklusion: Resultatet presenteras i två teman vilka är bemötande som stöd och bemötande som hinder. Resultatet kan bidra med ökad förståelse hos vårdpersonal som möter personer med alkohol- och/eller narkotikaproblematik vilket på så vis kan bidra till bättre förutsättningar för ett gott bemötande. / Background: In today's society, alcohol and drug problems are common. Alcohol and drug problems lead to negative changes in everyday life. From a societal perspective, there is the stigma of alcohol and drug problems, which leads to people that avoid seeking care. Purpose: To describe how patients with alcohol and/or drug problems experience the treatment of healthcare professionals in the healthcare sector. Method: General literature study with inductive approach. Result: The result is presented in two themes which are supportive treatment and obstructive treatment. In the result, it was found that the care staff's treatment was experienced as supportive because the care staff listened and treated patients professionally and that the care staff showed that they had good knowledge in the meeting with patients. Furthermore, it emerged in the results that patients perceived the treatment of care staff as an obstacle in the care process because the care staff treated patients insufficiently and unworthily in the form of discrimination, stigmatization and abuse of power. Conclusion: The result is presented in two themes, which are supportive treatment and obstructive treatment. The result can contribute to increased understanding among healthcare professionals who meet people with alcohol and/or drug problems, which can thus contribute to better conditions for good treatment.

The aim of this study was to examine if the leaving of an abuse could be understood as a process, that incorporates both psychological and sociological parts. We collected our data through a qualitative method of reading autobiographies. The selection of materials was based on the autobiographies that dealt with substance abuse issues, where the selection was delimited to the autobiographies where the individuals had had an alcohol, drug or gambling abuse. The chosen material was written in Swedish, by the addict and after the individual had come out of their abuse. The reading of the material was based on a number of reading questions based on the study’s questions. Following the patterns we found from the reading, we formed a division of our results where eight themes were identified that seemed to play an important role when leaving an abuse: questioning, unsuccessful attempts, insight, turning point, a struggle, important help, new self and awareness. Our result was then analyzed against both psychological and sociological research to give different explanatory models of what we saw in the material. The psychologically oriented research talked about how an individual leaves addiction and how, for example, cognitive changes and turning points are central parts. The sociologically oriented research consisted of a theoretical explanation model about how an individual makes a role exit when, for example, he leaves an abuse where social factors such as environmental impact plays an important role. One of the study’s conclusions was that leaving an abuse could be understood as a process. Another conclusion was that the eight different steps of the process could include both sociological and psychological parts. Thus, through our study, we distinguished that leaving an abuse was not only influenced by one or the other approach, but that studies that illuminate and merge both psychological and sociological perspectives are needed. The study also shows the importance of bringing these two directions together in order to reach a full understanding of what the individual undergoes during his or her journey from an abuse.

Missbruk av narkotika är idag ett växande samhällsproblem och människor med diagnosen ADHD verkar enligt forskning vara en särskild riskgrupp. Syftet för denna studie var att samla in tidigare  forskning på området för att redogöra för på vilka sätt användning och missbruk av narkotikaklassade substanser verkar korrelera med ADHD. Detta för att öka förståelsen och medvetenheten hos socialarbetare och andra professioner som jobbar inom missbruksvården. Genom en innehållsanalys som studiens resultat baseras på och genom en kombination av teoretiska perspektiv i form av radikal teori, psykodynamisk teori samt systemteori framkom olika fakta och perspektiv. Bland annat indikerar resultatet att en måttlig ökning av risk att börja missbruka narkotika verkar finnas hos personer med ADHD men att det finns skäl att utgå utifrån ett omfattande helhetsperspektiv. Både psykologiska faktorer som ofta grundas i barndomen samt sociala och miljömässiga aspekter verkar vara av betydelse. Skolan verkar ha en viss betydelse redan från grundskolan och ända upp på universitetsnivå. Dessutom verkar en kombination av flera diagnoser eller beteendestörningar utöver ADHD-diagnosen tendera att öka risken för missbruk hos en del individer. Insatser av preventiv typ verkar vara en fråga för framtiden så som att lättare kunna upptäcka människor som på olika sätt är i riskzonen. Mer forskning på området verkar behövas. / <p>2019-09-23</p>