Bakgrund Postoperativa sårinfektioner orsakar stora kostnader för samhället och orsakar patienterna stort lidande. För att förhindra uppkomsten av infektioner behövs förutom operationssjuksköterskans övergripande ansvar för hygien och sterilitet under operation även att operatören har följsamhet till hygienrutinerna för att förhindra att smittspridning sker. Syfte Att undersöka operationssjuksköterskornas upplevelser av operatörernas följsamhet avseende sterilitet och hygien i samband med kirurgiska ingrepp. Samt att identifiera faktorer som enligt operationssjuksköterskorna kan påverka operatörernas följsamhet och förslag på åtgärder. Metod Kvalitativ design, med semistrukturerade intervjuer med åtta operationssjuksköterskor på två sjukhus i norra Sverige. Induktiv innehållsanalys av Lundman & Hällgren Graneheim (2012) användes för analys av data. Resultat Alla operationssjuksköterskor upplevde att operatörerna brast i sin följsamhet och operationssjuksköterskornas uppfattning var att detta dels berodde på kunskapsluckor hos operatörerna men även kunde härledas till dåligt teamsamarbete och bristande ledning. Operationssjuksköterskorna ansåg att stärkande av operatörernas kompetens, ett stärkt samarbete och en tydligare styrning skulle kunna förbättra följsamheten hos operatörerna. Slutsats Inte endast genom att fylla operatörernas kunskapsluckor kan följsamheten till hygienrutiner förbättras utan det är även av betydande vikt att teamsamarbetet förbättras. / Background Postoperative wound infections cause major costs to society and causes patients great suffering. To prevent the occurrence of infections surgeon adherence to hygiene routines, in addition to the operating room nurse overall responsibility for hygiene and sterility during surgery, is needed. Aim To investigate surgical nurses experiences of surgeons adherence regarding sterility and hygiene during surgical procedures. And identify factors that according to surgical nurses can affect surgeons' adherence and proposed actions. Method Qualitative design, with semi-structured interviews with eight surgical nurses at two hospitals in northern Sweden. Inductive content analysis of Lundman & Hällgren Graneheim (2012) was used for analysis of data. Result All surgical nurses experienced surgeons to fail in adherence and the surgical nurses opinion was that this is partly due to knowledge gaps among surgeons, but that it could also be attributed to poor team cooperation and lack of leadership. The surgical nurses felt that strengthening of the surgeon's skills, strengthened cooperation and a more distinct leadership could improve adherence among surgeons. Conclusion Not only by addressing the surgeon's knowledge gaps can adherence to hygiene be improved but it is also of significant importance to improve team collaboration.

Tyrimo uždaviniai: 1. Išnagrinėti medicinos komandos sampratą. 2. Apibūdinti operacinės komandos veiklos tikslus. 3. Ištirti operacinės komandos narių pasitenkinimą darbu. 4. Išanalizuoti darbo santykius tarp operacinės komandos narių. 5. Ištirti operacinės slaugytojo komandinį vaidmenį ir kompetenciją. Tyrimo populiacija: 102 Všį VUL Santariškių klinikų slaugytojos, dirbančios abdominalinės chirurgijos, ginekologijos, urologijos, kraujagyslių, akių operacinėse bei Všį VUL Santariškių klinikų gydytojai chirurgai, ginekologai, urologai, akių gydytojai, kraujagyslių chirurgai ir gydytojo asistentai dirbantys VUL Santariškių klinikų operacinėse. Tyrimo metodai: 1. Teorinė mokslinės literatūros, leidinių, publikacijų apžvalga. 2. Operacinės slaugytojų, gydytojų chirurgų, gydytojo asistentų anketinė apklausa. Kaip metodas buvo panaudotas pilotinis tyrimas. 3. Gautų rezultatų aptarimas ir jų analizė. Darbo išvados: 1. Remiantis mokslinės literatūros apžvalga bei atlikto tyrimo rezultatais nustatyta: darbo komandai būdingi bendravimas, tarpusavio pagalba ir bendro tikslo siekimas. Apklaustieji medikai apibrėžė komandą kaip grupę žmonių, kurioje žmonės pirmiausia sąveikauja tarpusavyje, kad keistūsi informacija ir priimtų sprendimus, kurių tikslas – padėti vienas kitam, vykdyti savo srities užduotis. 2. Komandinio darbo operacinėje tikslas - suteikti kvalifikuotą medicininę pagalbą, o svarbiausias operacinės komandos uždavinys - užduoties atlikimas. Slaugytojų ir gydytojų požiūris į... [toliau žr. visą tekstą] / The goals of the research: 1. Analyse the concept of the medical team. 2. Define the objectives of the surgery team. 3. Determine the level of satisfaction of the members of the surgery team with their job. 4. Look into professional relations among the members of the surgery team. 5. Consider the role and competence of the surgical nurse in the team. Survey population: 102 nurses of Public Institution Vilnius University Hospital Santariškių klinikos working in the operating rooms of abdominal surgery, gynaecology, urology, vascular and eye diseases, and surgeons, gynaecologists, urologists, eye doctors, vascular doctors and assistant doctors of Public Institution Vilnius University Hospital Santariškių klinikos working in operating rooms of Vilnius University Hospital Santariškių klinikos. Research methods: 1. Theoretical review of scientific references and publications. 2. Questionnaire survey of surgical nurses, surgeons and assistant doctors. A pilot survey was employed as the method. 3. Discussion and analysis of the results. Conclusions: 1. Based on the review of scientific references and the results of the survey, it was established that communication, mutual support and focus on the common goal are the attributes characterising a team. The surveyed medical workers described a team as a group of persons, wherein members primarily interact with one another to exchange information and make decisions, and their aim is to support each other and perform own tasks. 2. The... [to full text]

Bakgrund: Inom hälso-och sjukvården har samarbete vuxit fram som en organisationsform. Kunskap om hur vårdpersonal uppfattar samarbete är värdefullt för en fortsatt utveckling av organisationen och för att säkra god vård. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka undersköterskans, anestesisjuksköterskans och operationssjuksköterskans uppfattning av samarbetet på operationssalen samt vilka främjande och hindrande faktorer som påverkade samarbetet. Metod: Som metod valdes en deskriptiv design med kvantitativa data. Ett frågeformulär har använts för att uppnå syftet med studien. Frågeformuläret har inspirerats av "The Operating Room Management Attitudes Questionnaire". Totalt 38 frågeformulär med medföljande informationsbrev delades ut till 12 operationssjuksköterskor, 13 anestesisjuksköterskor och 13 undersköterskor. Personalen informerades om studien muntligen på en arbetsplatsträff (APT). Resultat: Resultatet visade att de främjande faktorerna för ett fungerande samarbetet är god kommunikation, personkemi, kompetens, teamträning, checklista och konstruktiv kritik. De hindrande faktorerna för ett fungerande samarbete som framkom i resultatet var att det inte gavs tid för reflexion, bristande resurser gällande personal och utrusning samt trång arbetsmiljö. Konklusion: Om kommunikationen fungerar mellan professionerna samt att tid ges för reflexion främjas i sin tur samarbetet och patientsäkerheten vilket minskar vårdskador. / Background: Cooperation as a form of organisation has become more and more important within the health services.Knowledge of how health professionals perceive cooperation is valuable for the further development of the organization and to ensure good care. Aim: The purpose of this study was to investigate an assistant nurse's, nurse's anesthetist and surgical nurse's the perception of cooperation in the operating room, as well as the promotion and prevention factors affecting cooperation. Method: The method was a descriptive design with quantitative data. A questionnaire was used in order to achieve the purpuse of the study.The questionnaire is inspired by "The Operating Room Management Attitudes Questionnaire". A total of 38 questionnaires with an accompanying information letter was distributed to 12 surgical nurses, 13 nurse anesthetists and 13 assistant nurses. The staff were informed about the study orally in a department meeting. Results: The results showed that the promoting factors for an effective collaboration is good communication, personal chemistry, expertise, teamtraining, checklist and constructive criticism. The disincentives for a functional cooperation that emerged in the result, was that there was no time for reflection, a lack of staff resources, shortage of equipment and cramped working conditions. Conclusion: A well functioning communication between professions, where time for reflection is given encouriging cooperation, which in turn promotes patient safety and thereby reduces preventable harm.

Bakgrund: Under operation är patienten utsatt för en ökad risk att drabbas av perioperativ hypotermi, kärntemperatur under 35°C. Att drabbas av perioperativ hypotermi kan leda till allvarliga komplikationer, bidrar med ett onödigt lidande för patienten, förlänger vårdtiden, samt ger ökade vårdkostnader. Den perioperativa sjuksköterskan har ansvar, tillsammans med det perioperativa teamet att patientsäkerheten upprätthålls. Vilket innebär att identifiera och förebygga risker för komplikationer. Syfte: Sammanfatta metoder som förebygger oavsiktlig perioperativ hypotermi. Metod: En systematisk litteraturöversikt för att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av metaanalyser. Resultat: Resultatet sammanfattas i fyra interventioner; perioperativ administration av aminosyror, uppvärmd, fuktad insufflationsgas, uppvärmd sköljvätska samt varmluft- och luftfria uppvärmningssystem. Konklusion: Interventionerna har olika möjligheter och begränsningar samt är anpassade för olika typer av ingrepp. Det kan vara aktuellt att kombinera olika åtgärder för att uppnå önskad effekt. Den perioperativa sjuksköterskan ska använda sig av den metod som anses mest effektiv och bör anpassa den utifrån vilken patient som behandlas samt situation, där sjuksköterskan utgår från internationella riktlinjer och evidens. / Background: During operation, the patient is exposed to an increased risk to be affected from perioperative hypothermia, core temperature below 35°C. Suffering from perioperative hypothermia can lead to serious complications, contribute to unnecessary suffering for the patient, extended care time and increased care costs. The perioperative nurse is responsible, together with the perioperative team, that patient safety is maintained. Which is based on identifying and preventing risks of complications. Aim: Identify methods that prevent accidental perioperative hypothermia. Method: A systematic literature review where the data consisted of meta-analysis. Result: The results are summarized in four interventions; perioperative administration of amino acids, heated, humidified insufflation gas, warmed irrigation fluid and forced-air warming and air-free warming systems. Conclusion: The interventions have different possibilities and limitations and that is adapted to different types of surgical interventions. It may be relevant to combine different methods to achieve the desired effect. The perioperative nurse should use the method that is considered most effective and should adapt it based on the patient who is being treated and the situation, where the nurse is depending on international guidelines and evidence.

Bakgrund: Anestesi- och operationssjuksköterskan träffar många olika patienter, allt ifrån barn och äldre till friska som svårt sjuka. I den perioperativa vården sker dödsfall sällan och personalen är ofta oerfarna av detta. Tidigare forskning visar att perioperativa dödsfall påverkar personalen. Det finns olika sätt att hantera känslomässiga eller stressande situationer. Syfte: att undersöka anestesi- och operationssjuksköterskans upplevelse av perioperativa dödsfall. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Anestesi- och operationssjuksköterskor som varit med om ett perioperativt dödsfall intervjuades. Resultat: Temat som framkom är ”En sällanhändelse som berör” från kategorierna ”Omständigheterna kring dödsfallet påverkar”, ”Yrkeserfarenheten spelar roll”, ”Betydelsen av teamet”, ”Emotionella reaktioner” och ”Betydelsen av bearbetning” med tillhörande subkategorier.  Konklusion: Perioperativa dödsfall är något som händer sällan men som berör anestesi- och operationssjuksköterskan. Dödsfall är alltid speciellt när det sker på operationsavdelningen och några viktiga aspekter i upplevelsen är att personalen känner att de har gjort allt de kan, haft god samverkan i teamet och fått bearbeta händelsen. / Background: The anesthetic- and surgical nurse meets many different patients, everything from children and the elderly, to the healthy and the seriously ill. In perioperative care, deaths rarely occur and the staff are often inexperienced of this. Previous research shows that perioperative deaths affect staff. There are different ways to deal with emotional or stressful situations. Aim: to investigate the anesthetic- and surgical nurse's experience of perioperative death. Method: Qualitative content analysis with an inductive approach. Anesthetic- and surgical nurses' who had experienced a perioperative death were interviewed. Results: The theme that emerged is "A rare event that affects" from the categories "The circumstances surrounding the death affect", "Professional experience matters", "The importance of the team", "Emotional reactions" and "The importance of processing" with their subcategories. Conclusion: Perioperative death is something that happens rarely but affects the anesthetic- and surgical nurse. Death is always special when it happens in the operating room and some important aspects of the experience are that the staff feel they have done everything they can, have good teamwork and been able to process the event.

Den information som operationssjuksköterskan förmedlar till patienten före, under och efter en elektiv kirurgisk operation kan minska patientens oro och risken för operativa komplikationer. Rätt information kan även minska antalet inställda elektiva kirurgiska ingrepp, förkorta patientens vårdtid samt minska antalet vårdskador och användningen av smärtmedicinering. Ändå är forskningen om vilken information som patienterna önskar i samband med elektiv kirurgi otillräcklig. Syftet med denna studie var därför att sammanställa kunskap om vilken information patienter som skall genomgå elektiv kirurgi har behov av. För att tillmötesgå syftet genomfördes en integrativ litteraturstudie utifrån 15 vetenskapliga artiklar baserade på kvalitativ och kvantitativ metod. Den integrativa litteraturstudien analyserades utifrån kvalitativ metod och strukturerades efter två huvudteman som benämndes heltäckande information samt Personcentrerad information. Resultatet visade att operationsteam och operationssjuksköterskor försökte tillmötesgå patienternas varierade och individuella behov av skriftlig och muntlig information under den preoperativa, operativa och postoperativa perioden i omsorgsvårdsprocessen. Under den preoperativa perioden ville patienterna främst få individualiserade verbala eller skriftliga svar på sina frågor. Under den postoperativa perioden ville patienterna få mer omfattande information än vad som i praktiken gavs. Patienterna ville få en så heltäckande, varierad och individanpassad verbal eller skriftlig information som möjligt. Emellertid förekom skillnader mellan operationsteamets och patienternas önskemål och sätt att tolka information. Patienterna ville få en mer personcentrerad och empatisk förståelse samt fullständig information om operationens långsiktiga resultat. När sådan information inte gavs fullt ut kunde patienterna känna sig otrygga inför operationen och ovissa i egenvården efter operationen. Slutsatsen blev därför att operationssjuksköterskan behöver ge information som tar mer hänsyn till patienternas varierade individuella informationsbehov och mer hänsyn till patienternas behov av psykologisk trygghet före/efter operationen. / The information the surgical nurse communicates to the patient before, during and after an elective surgical operation can reduce the patient's concern and the risk of operative complications. Correct information can also reduce the number of elective surgical procedures canceled, shorten the patient's care time, and reduce the number of medical injuries and the use of pain medication. Nevertheless, there is lacking research on what information patients want in conjunction with elective surgery. The purpose of this study was therefore to compile knowledge about what information patients who are to undergo elective surgery need. To meet the purpose, an integrative literature study was conducted on the basis of 15 scientific articles based on qualitative and quantitative method. The integrative literature study was analyzed using a qualitative method and structured according to two main themes called comprehensive information and person-centered information. The result showed that surgery teams and surgery nurses tried to meet patients' varied and individual needs for written and oral information during the preoperative, operative and postoperative period of the careprocess. During the preoperative period, patients primarily wanted more individualised verbal or written answers to their questions. During the postoperative period, patients wanted more comprehensive information than was provided in practice, and patients wanted as comprehensive, varied and individualized verbal or written information as possible. However, there were differences between the surgical team's and the patients' information preferences, where the patients could want a more person-centered and empathetic understanding as well as complete information about the long-term results of the operation. When such person-centered information was not fully provided, patients could feel insecure before the operation and uncertain in self-care after the operation. The conclusion was therefore that the surgical nurse needs to provide information that takes more account of the patients’ varied individual information needs and more consideration of the patients' sense of psychological security before/after the operation.

Bakgrund: Våren 2020 kom covid-19 viruset och blev snabbt en världsomfattande pandemi. Sjukvården i landet ställdes inför stora utmaningar, sjukhusen fick ställa om och ställa in planerad vård. Behovet av intensivvårdsplatser ökade och personal fick förflyttas till verksamheter de aldrig tidigare arbetat inom. Syfte: Att undersöka operationssjuksköterskors upplevelser av att bli utlånad till annan avdelning under covid -19 pandemin. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats av kvalitativa intervjuer som gjorts med operationssjuksköterskor som varit utlånade till annan avdelning under covid-19 pandemin. Resultat: Informanterna upplevde en brist på information när de fick reda på att de skulle bli förflyttade till annan avdelning vilket resulterade i en känsla av frustration och ilska. Att vårda svårt sjuka patienter och känna en osäkerhet och brist på kunskap är upplevda känslor som informanterna beskrev i studien. Informanterna har upplevt allt från ilska och frustration till att känna att de bidragit med erfarenheter, lärt sig nya saker och upplevt personlig utveckling. Slutsats: En specialistutbildad operationssjuksköterska kan inte ersätta en annan specialistsjuksköterska då kompetensområdena är olika. Däremot kan de vara behjälpliga i vården av svårt sjuka patienter. / Background: In the spring of 2020, the covid-19 virus came and quickly became a worldwide pandemic. Healthcare in the country was faced with major challenges, the hospitals had to adjust and cancel planned care. The need for intensive care units increased and staff had to be transferred to activities they had never worked in before.  Aim: To investigate surgical nurses' experiences of being loaned to another ward during the covid -19 pandemic. Method: Qualitative content analysis with an inductive approach to qualitative interviews conducted with surgical nurses who have been seconded to another ward during the covid-19 pandemic. Results: The informants experienced a lack of information when they found out that they would be transferred to another department, which resulted in a feeling of frustration and anger. Caring for seriously ill patients and feeling insecure and lack of knowledge are perceived emotions that the informants described in the study. The informants have experienced everything from anger and frustration to feeling that they have contributed with experiences, learned new things and experienced personal development. Conclusion:A specialist-trained surgical nurse cannot replace another specialist nurse as the areas of competence are different. However, they can be helpful in the care of seriously ill patients.

Bakgrund: Postoperativ sårinfektion är en av de vanligaste vårdrelaterade infektionerna i Sverige och kostar samhället enorma summor varje år. Operationer på rörelseapparaten är förutom mindre kirurgiska ingrepp den vanligaste operationskategorin inom sluten vård. Som operationssjuksköterska har man ansvar över hygien i operationsteamet för att förebygga smittspridning och infektion. En del i detta arbete är att ge direktiv till operatören gällande hygien för att förebygga infektion. Huruvida operatören är följsam till dessa direktiv eller ej är därför centralt i det infektionspreventiva arbetet under ortopedkirurgiska ingrepp.  Motiv: Genom att belysa vikten av följsamhet gällande god hygien och sterilitet under kirurgiska ingrepp är målet att studien ska ge en ökad kunskap i ämnet samt göra att operationssjuksköterskor känner sig stärkta i sitt infektionspreventiva arbete. En ökad kunskap i ämnet kan bidra till färre postoperativa infektioner som både minskar det onödiga lidande och död som drabbar patienten samtidigt som det minskar de enorma kostnader som det medför. Syfte: Att belysa operationssjuksköterskans upplevelse av operatörens följsamhet till direktiv från operationssjuksköterskan gällande hygien under ortopedkirurgiska ingrepp.  Metod: Kvalitativ design där semistrukturerade intervjuer utfördes med tio operationssjuksköterskor som jobbade kliniskt på en ortopedisk operationsavdelning på ett universitetssjukhus i Sverige. Data analyserades med en deduktiv innehållsanalys. Resultat: Operationssjuksköterskorna hade varierande erfarenheter av operatörernas följsamhet till direktiv under ortopedkirurgiska ingrepp. Fyra huvudkategorier identifierades;`När följsamhet fungerar´, `När följsamhet brister´, `Kritiska situationer´ och `Förändring över tid´.  Konklusion: De hygienområden där följsamheten upplevdes som fungerande var vid byte av sterila handskar, byte av lamphandtag och när instrument blivit osterila. Förbättringsområden som identifierades var bristande kunskap hos operatörerna iiinom hygien, ett hierarkiskt synsätt hos operatören samt bristande följsamhet vid begränsning av antal personer på sal och dörröppningar. / Background: Postoperative infection is one of the most common healthcare-related infections in Sweden and causes major costs to society. Operations on the musculoskeletal are apart from minor surgical interventions the most common category of operations in inpatient care. As a surgical nurse, you are responsible for hygiene and asepsis in the operating team to prevent infection. Part of this work is to give directives to the surgeons regarding hygiene. Whether or not the surgeon complies with these directives is therefore central to the infection prevention work during orthopedic surgery.  Motive: By highlighting the importance of compliance regarding good hygiene and sterility during surgical procedures this study can provide increased knowledge on the subject and make surgical nurses feel empowered in their infection prevention work. Increased knowledge on the subject can contribute to fewer postoperative infections, reducing both the unnecessary suffering that affects the patient and the major cost that this entails. Aim: To investigate surgical nurses’ experiences of surgeons’ compliance to directives from the surgical nurse regarding hygiene during orthopedic surgery. Methods: Qualitative design with semi-structured interviews conducted with 10 surgical nurses who worked clinically in an orthopedic surgery department at a university hospital in Sweden. The data was analyzed with a deductive content analysis. Result: The surgical nurses had varying experiences of the surgeon's compliance to directives during orthopedic surgery. Four main categories could be identified; `When compliance works´, `When compliance fails´, `Critical situations´ and `Change over time´.  Conclusion: The hygiene areas where compliance was working were when changing sterile gloves, changing lamp handles and unsterile instruments. Improvement areas that were identified were the surgeon´s lack of knowledge about hygiene, a ivhierarchical approach and a lack of compliance when limiting the number of people in the operating room and door openings.

Bakgrund: Anestesi- och operationssjuksköterskor kommer under sitt arbete möta patienter med någon form av kognitiv nedsättning. Specialistsjuksköterskor inom den perioperativa miljön har en skyldighet att erbjuda individanpassad omvårdnad till patienter med kognitiv nedsättning. Den perioperativa dialogen är ett sätt för patienten och närstående att bli införstådda i vårdsituationen och för specialistsjuksköterskor ett verktyg för att få adekvat information om patientens önskemål. Syfte: Syftet var att beskriva anestesi- och operationssjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med kognitiv nedsättning inom den perioperativa vården. Metod: I studien användes en kvalitativ metod med en induktiv ansats. Sex anestesisjuksköterskor och fyra operationssjuksköterskor intervjuades och det insamlade materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysprocessen resulterade i tre kategorier. Dessa var: “samverkan i team”, “behov av resurser och hjälpmedel” och “behov av individanpassat bemötande och kommunikation”, samt 14 subkategorier. Konklusion: Studien visade att omhändertagande av patienter med kognitiv nedsättning inom den perioperativa miljön var en utmaning. Den perioperativa vården kan anpassas efter patientens särskilda behov genom närståendes delaktighet, ett professionellt samarbete i team samt ett personcentrerat förhållningssätt. / Background: Anesthesia- and operating nurses´ will encounter patients with some form of cognitive impairment during their work. Perioperative specialist nurses have a duty to provide individualized care for patients with cognitive impairment. The perioperative dialogue is a way for patients and their relatives to understand the health situation, and for specialist nurses, it serves as a tool to gather adequate information about the patient's preferences. Aim: The aim was to describe the experiences of anesthesia- and operating nurses´ in caring for patients with cognitive impairment within perioperative care. Method: A qualitative method with an inductive approach was used in the study. Six anesthesia nurses and four surgical nurses were interviewed, and the collected material was analyzed using qualitative content analysis. Results: The analysis process resulted in three categories: "team collaboration", "need for resources and aids" and "need for individualized approach and communication", along with 14 subcategories. Conclusion: The study revealed that caring for patients with cognitive impairment in the perioperative environment posed a challenge. The perioperative care can be adapted to the patient's specific needs through the involvement of close relatives, professional teamwork, and a person-centered approach.

Bakgrund: Den svenska Försvarsmakten har en lång tradition av att rekrytera sjukvårdspersonal till fredsbevarande insatser från den civila arbetsmarknaden. Sjukvårdspersonalen består exempelvis av specialistsjuksköterskor inom anestesi- och operationssjukvård. Under insatserna så arbetar specialistsjuksköterskorna vid små rörliga enheter eller fasta baser. För att klara av de krav som ställs på dem så genomgår specialistsjuksköterskorna insatsspecifik utbildning inför insatsen.  Motiv: Inom den svenska sjukvården finns en grupp med specialistsjuksköterskor vars erfarenheter från fredsbevarande insatser ej anses väl utforskade enligt författarna. Genom att studera dessa erfarenheter kan specialistsjuksköterskornas kunnande om exempelvis traumaomhändertagande och deras ökade förmåga till självständighet tas till vara inom den civila sjukvården. Detta skulle sedermera kunna leda till ett förbättrat patientomhändertagande.   Syfte: Syftet var att beskriva anestesi- och operationssjuksköterskors erfarenheter av att arbeta inom svenska Försvarsmakten utomlands under pågående internationell insats.  Metod: Tolv semistrukturerade intervjuer av anestesi- och operationssjuksköterskor genomfördes. Intervjudeltagarna valdes ut genom ett bekvämlighetsurval och rekryteringen skedde digitalt över hela Sverige. Intervjuerna transkriberades och kvalitativ innehållsanalys med ett manifest förhållningssätt användes för att analysera resultatet.  Resultat: Analysen resulterade i fyra domäner: ”Att genomföra en insats”, ” Utbildning och utveckling”, ”Händelser under insats” och ”Mental och fysisk påfrestning”.  Konklusion: I studien framkommer det att specialistsjuksköterskorna valde att åka på en fredsbevarande insats för att utmana sig själva i en krävande miljö. De utbildningar de genomförde innan insatsen samt deras erfarenheter från insatserna ökade deras kompetens. Detta gjorde dem till bättre specialistsjuksköterskor i den civila sjukvården. Möjligheter till återhämtning fanns både under och efter insats. Dock så framhöll flertalet av specialistsjuksköterskorna den mentala påfrestning som det innebär att genomföra en fredsbevarande insats. / Background: The Swedish armed forces have a long tradition of recruiting medical personnel to peacekeeping missions from the civilian market. This personnel includes nurse anesthetists and surgical nurses. During the peace keeping missions the nurse specialists work in small moving units or at camps. To meet the military medical requirements, the nurse specialists undergo specific training prior to the peacekeeping mission.  Motive: In Swedish healthcare there is a group of specialist nurses whose experiences from peacekeeping missions are not considered well explored according to the authors. By studying these experiences, the specialist nurses’ knowledge of, for example, trauma care and their increased ability to work independently can be utilized by civilian healthcare. This could lead to improved patient care.    Aim: The aim of this study was to describe nurse anesthetists and surgical nurses’ experiences of working in the Swedish armed forces abroad during peacekeeping missions.  Methods: Twelve semi-structured interviews of nurse anesthetists and surgical nurses were conducted. The participants were selected through convenience selection and recruited digitally throughout Sweden. The interviews were transcribed, and qualitative content analysis with a manifest approach was used to analyze the results.  Results: The analysis resulted in four domains: "To carry out a mission", "Education and development", "Events during a mission" and "Mental and physical stress".   Conclusion: This study shows that nurse specialists chose to go on a peacekeeping mission to challenge themselves in a demanding environment. The training they completed before the peacekeeping mission and the experiences they acquired during the missions increased their competence. This made them better specialist nurses in civilian healthcare. Opportunities for recovery were available both during and after the peacekeeping mission. However, most specialist nurses emphasized the mental strain involved in carrying out peacekeeping missions.