SAMMANFATTNING   Bakgrund: Trycksår är en lokal skada i huden och i underliggande vävnad som kan uppkomma i samband med sjukdom, vård och behandling. Trycksår betraktas idag som en vårdskada och ska anmälas som en avvikelse. För individen innebär det stort lidande och ger höga kostnader för samhället, större omvårdnadsbehov och förlängda vårdtider. Studier visar att kunskap om trycksårsprevention hos sjuksköterskor och undersköterskor i Sverige inte är tillräckligt hög. Ett trycksensorsystem (MAP-system) finns nu tillgängligt som ger omedelbar feedback av patientens tryckpunkter som ett hjälpmedel vid trycksårsprevention. Syfte: Att utvärdera effekten av MAP- systemet avseende förekomst av trycksår hos äldre patienter under vårdtiden på en geriatrisk avdelning på sjukhus. Metod: En randomiserad, kontrollerad studiedesign valdes. En geriatrisk vårdavdelning valdes ut med en MAP-grupp (n=91) och en kontrollgrupp (n=99). Ett studieprotokoll användes med uppgifter om: demografisk data, hudinspektion (trycksårsklassificering kategori 1-4), Modifierad Nortonbedömning, komfort, maxtryck samt preventiva åtgärder. Insamlad data behandlades i SPSS och signifikansberäkning, standardavvikelse och medeltal räknades ut. Resultat: Användande av MAP-systemet gav ingen signifikant skillnad i andelen patienter med trycksår mellan MAP- och kontrollgruppen. Andel patienter med trycksår i MAP-gruppen dag ett var 24,2 % och dag 14, 28,2 %. I kontrollgruppen var andelen dag ett 18,2 % och dag 14, 23,8 %. Vanligaste lokalisationen av trycksår var hälar därefter sakrum och glutealt. Patienter med trycksår fick signifikant fler trycksårsförebyggande åtgärder. Slutsats: Studien visar ingen signifikant skillnad mellan andelen patienter med trycksår i MAP- och kontrollgruppen. Preventiva åtgärder prioriterades främst till patienter med trycksår. Genomförandet av studien antas ha medfört ökat fokus på trycksårsprevention samt påverkat prevalensen av trycksår positivt på den aktuella avdelningen. / ABSTRACT   Background: Pressure ulcers consist of local damage to the skin and underlying tissue and can occur in relation to illness, care and treatment. Pressure ulcers are today considered as an adverse event and are to be reported as a deviation from care routines. For the individual it can be the source of great suffering. It also generates large costs for the community, increased needs of nursing as well as prolonged periods of hospitalization. Studies show that the level of knowledge among registered nurses and assistant nurses in Sweden is insufficient. A pressure mapping system (MAP system) is now available, and can provide immediate feedback about the patient´s pressure points as a tool for pressure ulcer prevention. Aim: To study the effect of the MAP system regarding the presence of pressure ulcers in elderly hospitalized patients on a geriatric ward. Method: A randomized, controlled study design was chosen. A geriatric ward was selected with a MAP group (n=91) and a control group (n=99). A study protocol containing demographic data, systematic skin inspection (with classification of pressure ulcers category 1-4), Modified Norton scale, comfort, maximum pressure and preventive measures was used. Data was processed in SPSS; generating mean, standard deviation and level of significance. Results: No significant difference in the prevalence of pressure ulcers was shown between the MAP- group and the control group. The prevalence of pressure ulcers in the MAP-group was 24,2 % on day one and 28,2 % on day 14. In the control group the corresponding numbers were 18,2 % and 23,8 %. The most common localization of pressure ulcers were heels, followed by the sacral and gluteal regions. Patients with pressure ulcers received significantly more preventive measure compared to patients without pressure ulcers. Conclusion: The study shows no significant differences between the groups regarding the prevalence of patients with pressure ulcers. Preventive measures were prioritized mostly for patients with existing pressure ulcers. The study is assumed to have increased the focus on pressure ulcer prevention thus affecting the prevalence of pressure ulcers in a positive way on the present ward.

Purpose The purpose of this study has been to investigate the documentation process following the guiding principles of the Quality Norms for Fall Prevention concerning fall risk assessment, risk identification, fall preventive measures, information and the making of an individual care plan. Method This study is a quantitative, descriptive and retrospective journal review study. There were 100 journals examine the existing documentation concerning fall risk assessment of patients who received treatment in geriatric patient care. The sample was consecutively. Results The results showed that fall risk assessment was documented in 79 of 100 examined journals. 56 (71 %) of the fall risk assessments were made within 24 hours. In 59 of 100 journals the patient, relatives or former caretakers was asked whether the patient had had a fall within the last year, and in 61 of 100 journals it was documented that the nursing staff had made an assessment that the patient was going to have a fall during his or her length of stay if no preventive measures were set in. The majority of fall risk factors and fall preventive measures were documented within the areas of walking and transfer. It was documented that the patient was informed of fall risk, fall risk factors and fall preventive measures in 15 of 100 journals. For 33 of 68 (49 %) patients with an identified increased fall risk, a care plan was established.  Conclusion Quality norm is recently introduced and enforced in the relative extent. Since the objective is to appropriate risk assessment should be performed on all enrolled patients in geriatric patient care, so it should be performed and documented in all patients. / Syfte Syftet med studien var att undersöka hur dokumentationen utförs utifrån riktlinjerna i kvalitetsnormen för fallprevention gällande fallriskbedömning, riskidentifiering, fallpreventiva åtgärder, information och upprättande av en individuell vårdplan. Metod Studien var en kvantitativ, deskriptiv och retrospektiv journalgranskningsstudie. Det var 100 journaler som granskades gällande dokumentation angående fallriskbedömning av patienter som vårdats inom geriatrisk sluten vård. Urvalet var konsekutivt. Resultat Resultatet visade att i 79 av 100 granskade journaler var fallriskbedömning dokumenterad. Det var 56 (71 %) fallriskbedömningar som var utförda inom 24 timmar. I 59 av 100 journaler har patienten, anhöriga eller tidigare vårdgivare tillfrågats om patienten fallit senaste året och i 61 av 100 journaler fanns det dokumenterat att vårdpersonalen gjort en bedömning om patienten kommer falla under vårdtiden om inga förebyggande åtgärder sätts in. Flest fallriskfaktorer och fallpreventiva åtgärder inom området gång och förflyttning dokumenterades. Det fanns dokumenterat att patienten blev informerad angående fallrisk, fallriskfaktorer och fallpreventiva åtgärder i 15 av 100 journaler. För 33 av 68 (49 %) patienter med en bedömd förhöjd fallrisk upprättades en vårdplan. Slutsats Kvalitetsnormen är nyligen införd och efterlevs i relativ stor utsträckning. Eftersom målet är att fallriskbedömning ska utföras på samtliga inskrivna patienter inom geriatrisk sluten vård så bör den utföras och dokumenteras på samtliga patienter.