Den här avhandlingen handlar om vårdlärares arbete med simulering av arbetsuppgifter i metodrum Ett metodrum kan ses som en hybrid mellan klassrum och sjukhussal. I denna skolmiljö övas arbetsuppgifter som förekommer inom vård och omsorg. Det saknas patienter att öva på och ibland sjukvårdsmaterial, vilket innebär en utmaning för vårdläraren att skapa en autentisk miljö. Syftet med studien är att undersöka hur vårdlärare arbetar med simulering av arbetsuppgifter i metodrumsundervisning för vuxna elever. Avhandlingen grundar sig på ett sociokulturellt perspektiv och har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Tre metodrumslektioner från tre olika skolor ljudinspelades digitalt : venprovtagning, urinkatetrisering och såromläggning. Resultatet visar att vårdlärarna arbetar med tre olika simuleringsaktiviteter: Tekniskt utförande, Tolkande och Bemötande. Simuleringsaktiviteternas utförande varierar med lektionsinnehållet. Studien visar vilka redskap i metodrumsundervisningen som är vanligt förekommande och hur de används. Ingela Leibring har bakgrund som barnmorska och arbetar för närvarande som vårdlärare inom kommunal vuxenutbildning i Karlstad samt är utbildningsledare för Yrkeshögskolans utbildning till barnspecialiserad undersköterska. / This study centres on clinical skills laboratory teaching in municipal adult education. This type of teaching takes place in a school setting and is hybrid of a nursing and healthcare environment. Future professional tasks are simulated and practised here. Three different schools were visited and three clinical skills laboratory lessons were recorded with a digital audio recorder. The following tasks were included in the study: venipuncture, urinary catheterisation, and wound dressing. The analysis was performed as a qualitative content analysis informed by a sociocultural perspective. The aim of the study is to extend the knowledge of how teachers approach the simulation of tasks in clinical skills laboratory training. The study identifies three simulation activities and their application: technical performance, interpretation, and treatment.  The main teaching tools used in the lessons were the teacher’s body/hands, different physical tools specific to the respective laboratory session and the teacher’s language. All the simulation tasks – venipuncture, urinary catheterisation and wound dressing ­– were included in the sessions. A similarity was that technical performance on the whole was the most common feature in all the laboratory lessons. A difference emerged when the clinical skills laboratory lesson was divided into the components: introduction, students practise themselves, and conclusion. The lesson introduction included treatment to nearly the same extent as technical performance. Differences related to lesson content were evident in the activities interpretation and treatment. A common pattern was that the teachers shifted between everyday language and professional language when they worked with simulation. They named their patients and gave the students immediate response.