Syftet med denna studie var att ta reda på hur pedagoger kan motverka traditionella könsmönster i leken inom förskolans verksamhet. För att fördjupa syftet ytterligare valde jag följande frågeställningar; Vad finns det för definition på traditionella könsmönster, enligt pedagogerna? Vad och hur gör pedagogerna för att motverka traditionella könsmönster? Hur upplever pedagogerna att det fungerar med att motverka de traditionella könsmönstren? För att nå upp till mitt syfte genomförde jag kvalitativa intervjuer med fem verksamma pedagoger för att bland annat få deras syn på hur man kan motverka traditionella könsmönster i leken.   Resultaten visade bland annat att det finns många sätt att arbeta med att motverka traditionella könsmönster och att pedagogers förhållningssätt spelar stor roll in på barngruppen. Jag fick även fram att det också handlar om att tillföra och inte ta ifrån barnen leksaker. Pojkar och flickor ska få ha samma möjlighet att leka med alla leksaker. Vidare resultat visade även på att det är viktigt att diskutera i arbetslaget om hur man vill gå till väga för att motverka de traditionella könsmönstren. Det för att inga barn ska kunna osynliggöras i barngruppen. / The aim of this study was to find out how educators counteract traditional gender patterns while children are engaged in playing activities in preschool. To make clear the aim of the study, I used the following questions: What is the definition of traditional gender patterns, according to the educators? What and how do the educators do to counteract traditional gender patterns when the children are playing? How do the educators experiencing that the work whit to counteract traditional gender patterns works? In order to answer my research questions I did qualitative interviews with five educators to get their views on how to counteract traditional gender patterns while children are engaged in playing activities.   The results show that there are many ways of working to counteract traditional gender patterns and that educators own approach plays a big role in the children's group. It also involves adding and not taking away toys from the children when they are playing. Boys and girls should have the same opportunity to play with toys for all groups. The results also show that it is important to discuss in the work teams on how to proceed in order to counteract traditional gender patterns, to make sure that no child should be invisible.

Säg är det möjligt att motverka traditionella könsmönster,trots strukturer som formar oss så att vi omedvetet styrs att väljautbildningar som leder till könstraditionella yrkesval? Att få kunskaper om ochge redskap för ett praktikorienterat jämställdhetsarbete i studie- ochyrkesvägledning är syftet med denna aktionsforskningsstudie. De vägledare som deltar har intresseför och kunskap om genusvetenskapliga perspektiv och kan ses som goda exempel. Vägledarnadeltar genom två intervjutillfällen och en månads fokusering på uppdraget attmotverka traditionella könsmönster. De använder olika metoder och berättar ompositiva, neutrala, obekväma, häftiga och negativa reaktioner från sökande. Resultatetbeskriver hur vägledarna ser på sitt uppdrag och hur de omsätter sina kunskaperi pedagogisk praktik och hur de bemöter och tolkar reaktioner som de får frånsökande. Under arbetets gång ökar den självinsikt som följer av att förstå hursvårt det är att inte göra kön. Metodutvecklinghar betydelse för att omvandla förhållningssätt till aktiv handling, men detavgörande är attityden till uppdraget. Slutsatser som dras är att uppdraget attmotverka traditionella könsmönster kan innebära att upptäcka dessa könsmönsteri vardagen, att vägra kategorisera utifrån kön och att inse att vi med hjälp avförändrade förväntningar tillsammans kan ändra det som ses som normalt. / Say is it possible to counteract traditional gender patterns, even if structures shape us so that we unconsciously are guided to choose courses that lead to gender-traditional career choices? To learn about and provide tools for a practice-oriented work with gender equality in educational and vocational guidance is the purpose of this action research. The counselors involved have an interest in and knowledge of gender perspectives and can be seen as good examples. They participate through two interview sessions and a monthly focus on the mission to counteract traditional gender patterns. They use different methods and reports of positive, neutral, awkward, violent and negative reactions from applicants. The results describe how counselors view their mission and how they apply their knowledge in pedagogical practice. It also shows how they respond to and interpret the reactions they receive from applicants. In the process they increase their self-awareness resulting from the understanding of how hard it is not to construct the gender stereotypes. Method development is important to transform attitudes to positive action, but what matters is the attitude towards the mission. Conclusions drawn are that the mission to counteract traditional gender patterns may mean to detect these gender patterns in everyday life, refuse to categorize on the basis of gender and realize that if we are changing expectations, together we can change what is seen as normal.

Denna studie är en subjektiv bildanalys av barnböcker där syftet med studien är att undersöka hur genusaspekter kommer till uttryck i barnböckerna med fokuset på ett teknikinnehåll. I studien har jag valt ut några bilder i fyra Alfons Åberg- böcker samt en bild i en nyare bok - Hej Ruby, med fokus på digitalteknik. Bilderna har sedan analyserats utifrån Falks analysramverk där bilderna delas upp i fyra kategorier - denotativ nivå, inre kontext, yttre kontext och konnotativ nivå.  Studien har kommit fram till att tekniken den utvalda litteraturen följer vissa traditionella könsmönster. Exempelvis att tekniken i köket som oftast kopplas ihop med kvinnor blir bortglömd. Den syns inte lika väl som den typiskt manliga tekniken, som bygg och konstruktion, där tekniken är tydlig och kan ses som ett projekt. Studien lyfter även olika reflektioner kring valet av barnlitteratur samt vikten av boksamtal. / This study is a subjective image analysis of children books where the purpose of the study was to investigate how gender aspects are expressed in children books with the focus on content regarding technology. The study is aimed at educators who are active in preschool activities. The study is based on four Alfons Åberg-books and a newer book focusing on digital technology called Hej Ruby. The images have been analyzed based on Falk's analysis framework where the images are divided into four categories - denotative level, internal context, external context and connotative level. The study has found that the technology in children's books follows certain traditional gender patterns. For example, the technology in the kitchen, most often associated with women is forgotten, it does not show as well as the typical male technology, as construction where technology often appears as a project created by the man.

Hur kan fritidshemslärares språkliga genusmedvetenhet tolkas utifrån kvalitativa observationer och intervjuer med teoretiska utgångspunkter som socialkonstruktivism, sociokulturellt perspektiv och hermeneutisk tolkning? Undersökningens syfte är att tolka skillnader och likheter i fritidshemslärares språkliga genusmedvetenhet. Frågeställningarna som undersöks är: arbetar fritidshemslärare med språkliga diskurser kring kön och genus? Om så hur? Vad finns det för likheter och skillnader i fritidshemslärares tolkningar om hur elever reproducerar och utmanar traditionella könsmönster? Går det att utskilja kollektiva eller individuella idéer bakom fritidshemslärares språkliga bemötande av elevers könsmönster? Undersökningen visar att språklig genusmedvetenhet är mångfacetterad och att ett kompensatoriskt synsätt präglar diskursen om genusmedvetet förhållningssätt.  Undersökningen visar också att det finns flera tolkningsmöjligheter för att förstå hur elevers genusuttryck påverkas och hänger ihop med flera faktorer beroende på vilka sociala och kulturella normer som fritidsverksamheten verkar i. / How can after-school teachers' linguistic gender awareness be interpreted based on qualitative observations and interviews with theoretical starting points such as social constructivism, socio-cultural perspective and hermeneutic interpretation? The purpose of the survey is to interpret differences and similarities in after-school teachers' linguistic gender awareness. The questions investigated are: do after-school teachers work with linguistic discourses around sex and gender? If so, how? What are the similarities and differences in after-school teachers' interpretations of how students reproduce and challenge traditional gender patterns? Is it possible to distinguish collective or individual ideas behind after-school teachers' linguistic treatment of students' gender patterns? The survey shows that linguistic gender awareness is multifaceted and that a compensatory approach characterizes the discourse on gender-awareness. The survey also shows that there are several interpretation possibilities to understand how students' gender expression is affected and is connected to several factors depending on the social and cultural norms in which the leisure activities operate.