Studiens syfte är att hitta möjliga metoder och strategier som kan hjälpa till att främja jämställdhet i skolan. Detta med en samhällsdidaktisk inriktning utifrån ett genusteoretiskt perspektiv. Studiens empiri utgörs av semistrukturerade kvalitativa intervjuer med behöriga undervisande samhällskunskapslärare i en medelstor kommun i norra Sverige. Metodvalet är inspirerat av hermeneutisk metodologi. Jämställdhet, genus, könsmönster och ämnesdidaktisk realisering är centrala begrepp som behandlas kontinuerligt genom hela studien. Studien, som ämnar ge ett genusperspektiv på samhällskunskapsundervisningen, visar bland annat att skönlitteratur används framgångsrikt i ämnet, även diskussion. Ytterligare en upptäckt är diskussion om ett annat könsuttryck och att bemötandet av pojkar och flickor kan skilja sig åt. Avslutningsvis diskuteras behovet av en ökad medvetenhet bland lärare där begreppet intersektionalitet får en betydande roll.

Det svenska demokratiska samhället strävar ständigt mot att alla människor ska ha lika värde och rättigheter. I såväl lagar som skolans styrdokument framgår det att jämställdhet ska råda och att ingen ska diskrimineras på grund av sitt kön. Trots detta förmedlas normer och värden genom olika medier, däribland skolans läromedel, som elever möter dagligen. Läseböcker kan därmed förmedla synliga såväl som dolda budskap till eleverna. Syftet med studien är att undersöka hur genus och jämställdhet gestaltas i läseböcker som används i undervisningen i svenskämnet för årskurs 1-3, med avsikt att senare även kunna jämföra respektive läseboks innehåll i relation till dess samtida läroplan. Den teoretiska grund som används i studien är Hirdmans (2003) genusteori samt Nikolajevas (2017) schema för ”manliga” respektive ”kvinnliga” egenskaper. I vår analys av läseböcker används ideologikritisk analys som metod för att kunna analysera läseböckernas såväl framskrivna som dolda värderingar. De tre läseböckerna som analyseras är Djurspanarna (Norlin & Södergren 2001), Nyckeln till skatten (Wänblad & Nygård 2013) och Den gåtfulla tavlan (Genar & Sjölin 2021). Studiens resultat visar att läseböckerna över tid blir allt mer jämställda och fria från könsstereotyper. Även om det i den nyaste läseboken finns några exempel på stereotyper är utvecklingen från den äldsta läseboken stor. Läroplanerna följer även samma utveckling, från Lpo 94 (Utbildningsdepartementet 1994) till Lgr 11 (Skolverket 2011) och Lgr 22 (Skolverket 2022) har det skett en stor utveckling när det kommer till jämställdhets- och genusperspektivet. När läseböckernas innehåll sätts i relation till dess samtida läroplan kan slutsatsen dras att ingen läsebok helt förhåller sig till det som framgår i läroplanen, men att läseböckerna kronologiskt förhåller sig mer och mer till läroplanernas innehåll.

Denna uppsats analyserar Astrid Lindgrens roman Vi på Saltkråkan (1964), det enda av Lindgrens alla verk som till en början skrevs som manus till TV-serien innan den publicerades som bok. Syftet med denna uppsats är att analysera Lindgrens verk utifrån ett genusperspektiv. Boken kommer att granskas utifrån hur flickor och pojkar framställs samt ifall dessa framställs i motsatsförhållande till varandra. I slutet av uppsatsen diskuteras även hur lärare på mellanstadiet kan använda sig av Vi på Saltkråkan i undervisningen för att belysa genus. I uppsatsen tillämpas metodansatsen kvalitativ textanalys med ett genusperspektiv. En karaktärsanalys av de fem huvudkaraktärerna: Malin, Pelle, Tjorven, Melker och Stina, genomförs utifrån hur de framställs genom handlingar och hur de är beskrivna. För att genomföra analysen av karaktärerna används två analysverktyg: Maria Nikolajevas (2017) motsatsschema för manliga och kvinnliga egenskaper samt Maria Österlunds (2005) indelning av det stereotypa manliga och kvinnliga. Resultatet visar att Lindgren tillskriver alla fem karaktärer såväl normbrytande som stereotypa, utifrån dess egenskaper. Varje huvudkaraktär framställs med både manliga och kvinnliga egenskaper, oavsett det biologiska könet.

Studien undersöker kvinnors representation, samt om det existerar några könsmönster inom kommunalpolitiken. Studien illustrerar hur könsfördelningen ser ut i Borås stad. En kartläggning utav kvinnliga förtroendevalda kommunpolitiker har genomförts för att åskådliggöra hur situationen angående könsmönster ser ut i dagsläget. Utöver detta har vi även utfört semistrukturerade intervjuer med respondenter från de olika partierna som är verksamma inom kommunalpolitiken i Borås stad för att få förståelse för hur situationen ser ut för de kvinnliga politikerna. Intervjuerna konstruerade vi utifrån referensramen, som vi därefter kopplat ihop med våra respondenters personliga upplevelser med hjälp utav vår analysmodell.De områden vi undersökt är kvinnorepresentation, vilka hinder de möter inom politiken, samt horisontell- och vertikal könsarbetsdelning. Vår undersökning visar att det finns en brist på kvinnlig representation inom kommunalpolitiken i Borås stad till viss del, samt vilken betydelse detta har. Dessutom visar undersökningen att både en horisontell- och vertikal könsarbetsdelning existerar i Borås stads kommun. Studien är skriven på svenska. / The study examines the representation of women, and the existence of any gender patterns in municipal politics. The study also illustrates gender distribution in the city of Borås. A survey of the female elected local councilors has been conducted to illustrate how the situation regarding gender patterns look like in the current situation. In addition, we also conducted semi-structured interviews with respondents from the various parties active in local politics in the city of Borås to get a comprehension in the situation of female politicians. We constructed the interviews on the basis of the reference framework, and then coupled with our respondents' personal experiences with our analysis model.The areas that we have examined are the representation of women, the barriers they face in politics, as well as horizontal and vertical gender division of labor. Our survey shows that there is a lack of female representation in local politics in the city of Borås, to some extent, and also what impact this has in the political situation that exists. Moreover, the survey shows that both a horizontal and vertical gender division of labor exists in the municipality of Borås.The study is written in Swedish.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om vilka könsmönster som synliggörs i elevers samtal om fria lekar och kamratrelationer på fritidshemmet. Vår studie följer den socialkonstruktionistiska teorin som menar att könsmönster och normer är konstruerade genom sociala konstruktioner. Av den tidigare forskning som finns kring könsmönster och kamratrelationer utgår forskare till övergripande del från barnperspektiv. Barns sätt att se på världen är intressant och viktig att ta i beaktning, därför kommer denna studien utgå från barns perspektiv. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer och baseras på kvalitativa data där elevers samtal om ämnet redogör för vilka lekar som anses könsstereotypiska, när elever är könsöverskridande i lekar och vilka lekar som är utan könsgränser.

The purpose of this bachelor thesis Leisure-time pedagogues physical positioning on the school playground from a gender perspective is to examine the interaction between the leisure-time pedagogues and pupils during school break activities and how their physical positions on the school playground, and the pedagogues’ gender, reduces or amplifies the current gender stereotypes. Previous research has indicated that the school’s pedagogues play a significant part in the development of the pupils’ identity. Pedagogues’ approach, treatment, interaction and expectations towards pupils’, along with the school playground’s layout, are of importance. This thesis uses gender theory based upon various feminist perspectives. These present relevant concepts such as gender order, feminism, “genderfication” and gender equality. The empirical data has been collected through three observations and three computer-aided interviews. The result has proven that the gender of the pedagogue plays a certain part in the interaction with the pupils. Popular sports such as football and basketball are preferred by boys and male pedagogues while softer activities without competitive elements are preferred by girls and some boys. Our interpretation is that there is some reinforcement of stereotypical gender patterns during the school break activities. We see a correlation between how pedagogues work at our observed schools and what other researchers have presented in their studies. / Syftet med den här uppsatsen är att utforska samspelet mellan fritidshemspersonalen och eleverna under rastverksamheten, hur de placerar sig fysiskt på skolgården och om pedagogens kön kan försvaga eller förstärka könsmönster. Tidigare forskning har indikerat att skolans olika pedagoger spelar en väsentlig roll för elevernas identitetsutveckling. Pedagoger förhållningssätt, bemötande, interaktion, förväntningar på eleverna och skolgårdens utformning är centrala. Den här uppsatsen använder sig av genusteori med rötter i olika feministiska perspektiv. Dessa presenterar relevanta begrepp som könsordning, feminism, genusifiering och jämställdhet. För att samla in det empiriska materialet har vi använt observation och datorstödd intervju som metod. Materialet består av tre observationer och tre intervjuer. Resultatet visar att pedagogens kön spelar en viss roll i arbetet med eleverna. Dels är sport som fotboll och basketboll dominerat av pojkar och manliga pedagoger medan lugnare lek utan tävlingsmoment lockar fler flickor och en del pojkar. Vår tolkning är att det råder viss förstärkning av stereotypa könsmönster ute under rastverksamheten. Sett till tidigare forskning uppfattar vi en klar korrelation mellan hur pedagoger arbetar på de observerade skolorna och vad andra forskare har presenterat i sina studier.

Säg är det möjligt att motverka traditionella könsmönster,trots strukturer som formar oss så att vi omedvetet styrs att väljautbildningar som leder till könstraditionella yrkesval? Att få kunskaper om ochge redskap för ett praktikorienterat jämställdhetsarbete i studie- ochyrkesvägledning är syftet med denna aktionsforskningsstudie. De vägledare som deltar har intresseför och kunskap om genusvetenskapliga perspektiv och kan ses som goda exempel. Vägledarnadeltar genom två intervjutillfällen och en månads fokusering på uppdraget attmotverka traditionella könsmönster. De använder olika metoder och berättar ompositiva, neutrala, obekväma, häftiga och negativa reaktioner från sökande. Resultatetbeskriver hur vägledarna ser på sitt uppdrag och hur de omsätter sina kunskaperi pedagogisk praktik och hur de bemöter och tolkar reaktioner som de får frånsökande. Under arbetets gång ökar den självinsikt som följer av att förstå hursvårt det är att inte göra kön. Metodutvecklinghar betydelse för att omvandla förhållningssätt till aktiv handling, men detavgörande är attityden till uppdraget. Slutsatser som dras är att uppdraget attmotverka traditionella könsmönster kan innebära att upptäcka dessa könsmönsteri vardagen, att vägra kategorisera utifrån kön och att inse att vi med hjälp avförändrade förväntningar tillsammans kan ändra det som ses som normalt. / Say is it possible to counteract traditional gender patterns, even if structures shape us so that we unconsciously are guided to choose courses that lead to gender-traditional career choices? To learn about and provide tools for a practice-oriented work with gender equality in educational and vocational guidance is the purpose of this action research. The counselors involved have an interest in and knowledge of gender perspectives and can be seen as good examples. They participate through two interview sessions and a monthly focus on the mission to counteract traditional gender patterns. They use different methods and reports of positive, neutral, awkward, violent and negative reactions from applicants. The results describe how counselors view their mission and how they apply their knowledge in pedagogical practice. It also shows how they respond to and interpret the reactions they receive from applicants. In the process they increase their self-awareness resulting from the understanding of how hard it is not to construct the gender stereotypes. Method development is important to transform attitudes to positive action, but what matters is the attitude towards the mission. Conclusions drawn are that the mission to counteract traditional gender patterns may mean to detect these gender patterns in everyday life, refuse to categorize on the basis of gender and realize that if we are changing expectations, together we can change what is seen as normal.

Studien undersöker om och i så fall hur rekryteringsprocessen är en bidragande mekanism till fortlevnad av vertikal- och horisontell segregering. Studien genomförs i fem av Göteborgs Stads stadsdelsförvaltningar och belyser hur könsfördelningen och rekryteringen ser ut vid chefsrekrytering i kommunen. Vi har även intervjuat respondenter från den fackliga organisationen Vision Göteborg och processledaren för rekryteringsprocessen från Stadsledningskontoret.Vi utgår från forskningsfrågor om könsfördelningen, regler och policys, och bidragande faktorer till könsmönster. I referensramen behandlas teorier om homosocialitet, psykometriska- och sociala ansatsen, glastak, manliga- och kvinnliga egenskaper, könskodade yrken, positiv särbehandling samt Svenska lagar om diskriminering. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med sju respondenter. Med hjälp av vår referensram skapar vi intervjufrågor där vi sedan i analysen kopplar respondenternas svar till teorier som vi presenterat tidigare, vi jämför teorin med praktiken.Studien visar att det finns skilda meningar bland respondenterna om det förekommer könsmönster eller inte i Göteborgs Stad. Vår kvantitativa forskning visar att andelen kvinnor på chefsposter inte är tillräcklig för att bidra till representativitet. / The study investigates whether, and if so, how the recruitment process is a contributing mechanism for the survival of vertical and horizontal segregation. The study is conducted in five of the City of Gothenburgs administrations districts and highlights how gender distribution in the recruitment of executives appears in the municipality. We also interviewed respondents from the trade union organization Vision Gothenburg and the process manager for the recruitment process from the City Executive Office.Our research questions are about gender balance, the framework addressed theories of homosociality, psycometric and social approach, glass roof, male- and female characteristics, gender-coded professions, affirmative action and Swedish laws about discrimination. We conducted semi-structured interviews with seven respondents. Using our framework, we create interview questions where we in the analysis linking the respondents' answers to the theories that we presented earlier, we compare theory with practice.The study shows that there are different opinions among the respondents if there are gender patterns or not the City of Gothenburg. Our quantitative research shows that the proportion of women in executive posts is not enough to contribute to representativeness.

Syftet med studien är att undersöka hur en kvinnlig huvudkaraktär i Handbok för superhjältar. Del 1: Handboken förhåller sig till det traditionella könsmönstret. Vi har valt ut sju situationer från boken. För att ta reda på hur huvudkaraktären förhåller sig till det traditionella könsmönstret kommer diskursanalytiska verktyg och Nikolajevas schema användas. Sju situationer är utvalda eftersom situationerna gör det möjligt att använda text- och bildanalys för att undersöka hur huvudkaraktären förhåller sig till det traditionella könsmönstret. Nikolajeva har skapat ett schema för att skildra pojkars och flickors egenskaper i skönlitteratur. Dessa egenskaper är skapade utifrån rådande normer, hur flickor och pojkar förväntas vara och bete sig i förhållande till verkligheten (Nikolajeva, 2017:191ff). Resultatet visar att författarna medvetet förhåller sig till genus och på olika sätt visar sig vara medveten om det traditionella könsmönstret. Lisa har egenskaper som Nikolajevas schema visar är typiskt för pojkar och flickor i skönlitterära barnböcker.

Syftet med uppsatsen är att undersöka och belysa hur förskollärare beskriver sitt arbete med genus, jämställdhet och likabehandling i förhållande till de olika styrdokumenten. Syftet är också att få ett intryck av hur förskollärarna uppfattar och genomför uppdraget att motverka traditionella könsmönster i verksamheten. Det är även av relevans att undersöka vilken roll utbildning och fortbildning inom det aktuella ämnet kan ha för förskollärarna i deras arbete, samt vilken betydelse de menar att utformningen av miljön kan ha i arbetet med genus, jämställdhet och likabehandling. Undersökningen bygger på kvalitativa metoder där intervjuer genomfördes och fördelades på fyra förskolor. De teoretiska perspektiv som använts är feministisk poststrukturalism, läroplansteori och policystudier. Resultatet av intervjuerna visar på att det bland förskollärare finns en viss medvetenhet kring genus och traditionella könsmönster. Det framgår dock att förskollärarna i viss mån saknar den kunskap och de verktyg som behövs för att kunna arbeta med framskrivningarna i styrdokumenten kopplat till genus, jämställdhet och likabehandling på ett konsekvent sätt. Då förskollärarnas erfarenheter visade på att de inte har fått den kunskap de känner att de behövt genom sina utbildningar ger resultatet tydliga fingervisningar om behovet av utbildning och fortbildning inom området genus i förskolan.