Medarbetarna sägs ofta höra till företagens viktigaste tillgångar och företagens vinst påverkas till stor del av att rätt medarbetare anställs. En felrekrytering beräknas kosta företagen i snitt 700 000 kronor och kan även leda till låg arbetstrivsel hos såväl den nyanställde som hos den övriga personalen. Genom kunskap gällande de negativa aspekterna vid rekrytering utarbetades studiens syfte, att studera hur de rekryteringsansvariga ser på felrekrytering, vad felrekrytering kan bero på samt hur det kan minskas ur de rekryteringsansvarigas perspektiv. Tre frågeställningar skapades för att nå upp till studiens syfte: Hur ser de rekryteringsansvariga på felrekrytering? Vad kan felrekrytering bero på ur de rekryteringsansvarigas perspektiv? Hur anser de rekryteringsansvariga att felrekrytering kan minskas?Studien grundar sig på en kvalitativ metod i form av intervjuer med rekryteringsansvariga på sex stora företag i Sverige. Väsentliga teoretiska begrepp för analyserandet av empirin har varit den psykometriska och sociala ansatsen samt ett flertal kompetensbegrepp. Resultatet av studien åskådliggör att de rekryteringsansvariga ser på felrekrytering som en rekrytering som inte blir som förutspått, för företaget eller den anställde. Den främsta orsaken till felrekrytering, enligt studiens empiri, ligger i företagens upplevda tidsbrist, vilket i sin tur kan resultera i brister i rekryteringsprocessen. Resultatet tyder även på att felrekrytering kan minskas genom att företagen redan tidigt i rekryteringsprocessen säkerställer dess kompetensbehov samt ger en rättvis bild av företaget för att säkra att kandidaten delar samma företagskultur.

Studien undersöker om och i så fall hur rekryteringsprocessen är en bidragande mekanism till fortlevnad av vertikal- och horisontell segregering. Studien genomförs i fem av Göteborgs Stads stadsdelsförvaltningar och belyser hur könsfördelningen och rekryteringen ser ut vid chefsrekrytering i kommunen. Vi har även intervjuat respondenter från den fackliga organisationen Vision Göteborg och processledaren för rekryteringsprocessen från Stadsledningskontoret.Vi utgår från forskningsfrågor om könsfördelningen, regler och policys, och bidragande faktorer till könsmönster. I referensramen behandlas teorier om homosocialitet, psykometriska- och sociala ansatsen, glastak, manliga- och kvinnliga egenskaper, könskodade yrken, positiv särbehandling samt Svenska lagar om diskriminering. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med sju respondenter. Med hjälp av vår referensram skapar vi intervjufrågor där vi sedan i analysen kopplar respondenternas svar till teorier som vi presenterat tidigare, vi jämför teorin med praktiken.Studien visar att det finns skilda meningar bland respondenterna om det förekommer könsmönster eller inte i Göteborgs Stad. Vår kvantitativa forskning visar att andelen kvinnor på chefsposter inte är tillräcklig för att bidra till representativitet. / The study investigates whether, and if so, how the recruitment process is a contributing mechanism for the survival of vertical and horizontal segregation. The study is conducted in five of the City of Gothenburgs administrations districts and highlights how gender distribution in the recruitment of executives appears in the municipality. We also interviewed respondents from the trade union organization Vision Gothenburg and the process manager for the recruitment process from the City Executive Office.Our research questions are about gender balance, the framework addressed theories of homosociality, psycometric and social approach, glass roof, male- and female characteristics, gender-coded professions, affirmative action and Swedish laws about discrimination. We conducted semi-structured interviews with seven respondents. Using our framework, we create interview questions where we in the analysis linking the respondents' answers to the theories that we presented earlier, we compare theory with practice.The study shows that there are different opinions among the respondents if there are gender patterns or not the City of Gothenburg. Our quantitative research shows that the proportion of women in executive posts is not enough to contribute to representativeness.