Syftet med studien är att undersöka hur några barn uppfattar och tolkar genus samt om och hur de i så fall identifierar sig med huvudrollsinnehavarna i Wieslanders bok Mamma Mu åker rutschkana. Dessutom är det av intresse att se om och på vilket sätt författaren till den valda boken skriver utifrån ett genusperspektiv. Boken i studien valdes subjektivt ut från en lista över de femtio mest utlånade barn- och ungdomsböcker på folkbiblioteken i Lunds kommun, 2010. Studien genomförs på en förskola i södra Sverige med tre flickor och tre pojkar i åldern fem år. Analysmetoden som används i studien är kvalitativ och bygger på en hermeneutisk analysmodell. Resultatet visar på att barnen såg Mamma Mu som en kvinna/flicka och Kråkan som en man/pojke samt att flickorna identifierar sig med Mamma Mu och pojkarna med Kråkan. Dessa identifieringar gör barnen utifrån kopplingen mellan deras kön och mellan deras personligheter. Dessutom kan vi se att text och bild påverkar barnen på olika sätt beroende på deras tidigare erfarenheter. Denna kunskap delar de med sig av till varandra vilket leder till att barnen får nya erfarenheter och en djupare förståelse av boken. Bokens författare antar främst barnens perspektiv när hon skriver vilket väl stämmer överens med genusperspektivet då det handlar om något större än enbart manligt och kvinnligt.

<p>Uppsatsens syfte är att undersöka vilka retoriska medel som används för att möjliggöra identifikationen mellan läsaren och huvudkaraktären Mamma Mu.</p><p> Uppsatsen använder sig av teorier om berättelser och identifikation, framhållna av Jerome Bruner, Kenneth Burke, och Maria Nikolajeva. Eftersom uppsatsen rör sig inom ett nytt område har jag tagit fram en egen analysmodell. Den gör det möjligt att urskilja <em>identifikationstecken </em>utifrån kategorierna <em>yttre</em>, <em>inre</em>, och <em>aktiviteter</em>.</p><p>Slutsatsen är att det i boken tillämpas <em>antites </em>för att distansera Mamma Mu från hennes egentliga form och de andra korna; <em>imitatio </em>för att barnen ska kunna känna igen sig i Mamma Mus agerande; <em>topos </em>för att visa att Mamma Mu har samma intressen som läsaren, <em>upprepning </em>för att kontinuerligt bekräfta att Mamma Mu är ett barn; <em>entymem </em>för att läsaren ska själv komma till slutsatsen att Mamma Mu är ett barn.</p> / <p>The purpose of this essay is to examine which rhetoric devices are being put in use to make possible the process of identification between the reader and the main character Mamma Moo.</p><p>The essay uses theories of narrative and identification represented by Jerome Bruner, Kenneth Burke, and Maria Nikolajeva. Because there is no previous research in the essays area, I have brought forward a new model to analyse the material. It is used to  discover <em>identification signs</em>, based on the categories <em>outer</em>, <em>inner</em>, and <em>activities</em>.</p><p>The conclusion is that the book utilizes <em>antitheses </em>to separate Mamma Moo from her original form and the other cows; <em>imitatio </em>to make it possible for the children to recognize themselves in Mamma Moos behaviour; <em>topos </em>to show that Mamma Moo has the same interests as the reader; <em>repetition </em>to continuously confirm that Mamma Moo is a child; <em>entymem </em>to make the reader come to the conclusion that Mamma Moo is a child.</p>

Uppsatsens syfte är att undersöka vilka retoriska medel som används för att möjliggöra identifikationen mellan läsaren och huvudkaraktären Mamma Mu.  Uppsatsen använder sig av teorier om berättelser och identifikation, framhållna av Jerome Bruner, Kenneth Burke, och Maria Nikolajeva. Eftersom uppsatsen rör sig inom ett nytt område har jag tagit fram en egen analysmodell. Den gör det möjligt att urskilja identifikationstecken utifrån kategorierna yttre, inre, och aktiviteter. Slutsatsen är att det i boken tillämpas antites för att distansera Mamma Mu från hennes egentliga form och de andra korna; imitatio för att barnen ska kunna känna igen sig i Mamma Mus agerande; topos för att visa att Mamma Mu har samma intressen som läsaren, upprepning för att kontinuerligt bekräfta att Mamma Mu är ett barn; entymem för att läsaren ska själv komma till slutsatsen att Mamma Mu är ett barn. / The purpose of this essay is to examine which rhetoric devices are being put in use to make possible the process of identification between the reader and the main character Mamma Moo. The essay uses theories of narrative and identification represented by Jerome Bruner, Kenneth Burke, and Maria Nikolajeva. Because there is no previous research in the essays area, I have brought forward a new model to analyse the material. It is used to  discover identification signs, based on the categories outer, inner, and activities. The conclusion is that the book utilizes antitheses to separate Mamma Moo from her original form and the other cows; imitatio to make it possible for the children to recognize themselves in Mamma Moos behaviour; topos to show that Mamma Moo has the same interests as the reader; repetition to continuously confirm that Mamma Moo is a child; entymem to make the reader come to the conclusion that Mamma Moo is a child.

This essay examines how the picture book characters Mamma Mu and Kråkan are presented in text and illustrations. The purpose is to analyze how the interaction between the characters play out and how it can be interpreted from a critical gender perspective, and how picture books can set a scenery on how children perceive the world. The analysis is based on three entries from the book Mamma Mu bygger koja. Through a social semiotic theory approach and a multimodal method, the essay examines how the book’s various semiotic resources may reproduce gender norms. The essay discusses the differences and similarities in how Mamma Mu and Kråkan are presented. The analysis shows several differences, partly in how their facial expressions and mood are expressed, how detailed their actions are visualized, and in attitudes towards each other. The conclusion is that Mamma Mu has a calm and friendly demeanor and approach towards Kråkan. Kråkan, on the other hand, has a harsh, heated and diminishing demeanor and actions towards Mamma Mu. The author states that the way the female and male characters are portrayed in this picture book could replicate outdated and problematic gender norms and therefore should be problematized and questioned.

Analyzing character portrayals in picture books is a well-researched area in the humanities, not least in literature and gender studies. It fulfills an important function as these depictions can be seen as confirming or challenging hegemonic notions of gender and age. Specifically, this study concerns the picture book character Mamma Mu. She has been a subject of interest for academic studies before this one. However, there are no studies centered around her age and how this affects whether her actions can be considered intelligible or not. Placed in the intersection of gender, literature and girlhood studies, and from a skew theory perspective as presented mainly by Maria Margareta Österholm (2012), the aim of this thesis is to study how Mamma Mu as an adult feminine subject exhibits different age-related expressions of femininity, and how she relates to notions of accepted behavior in relation to adulthood. Based on the extremes of expected as well as adult and skewed as well as childish femininity, this thesis thus argues that Mamma Mu exhibits an oscillating movement between these extremes.

Undersökningens syfte är att göra en queeranalys av gestaltningen av temat familj i ett urval av nutida, svenska bilderböcker för barn. Undersökningens frågeställningar lyder: Vilken förståelse av begreppet familj kan en queerläsning ge utifrån antagandet att bilderböckernas respektive karaktärer tillsammans utgör var sin familj och vilka kriterier kan lägga grunden till alternativa definitioner av begreppet familj? De tre litterära verk som undersöks är Sune börjar skolan av Sören Olsson och Anders Jacobsson (Rabén &amp; Sjögren, 1997), När Findus var liten och försvann av Sven Nordqvist (Opal, 2001) samt Mamma Mu städar av Jujja och Tomas Wieslander med illustrationer av Sven Nordqvist (Natur och Kultur, 1997). Undersökningens frågeställningar besvaras med att alla tre litterära verk har potential att läsas queert. Undersökningen resulterar i ett antal kriterier som kontrasteras mot en traditionell definition av familj formulerat av Nationalencyklopedin, det vill säga kriterierna kan tillsammans utgöra en alternativ definition av begreppet familj.  Uppsatsen avslutas med en diskussion om bilderboken i samhället, nyttan av att läsa queert samt uppslag för framtida forskning.