Syftet med denna studie är att undersöka vad pedagoger i skolverksamheten har för tankar kring skolans arbete med jämställdhet och genus. Följande frågeställningar ligger till grund för studien: Vad har pedagogerna för erfarenheter av jämställdhetsarbete? Hur resonerar pedagogerna kring genus? På vilket sätt arbetar man för att främja ett medvetet tankesätt kring jämställdhet och genus bland eleverna? Med hjälp av kvalitativa intervjuer fick fyra pedagoger från en liten skola i södra Sverige dela med sig av sina tankar och erfarenheter. I resultatet har det framkommit att jämställdhet är ett misstolkat begrepp som kopplas samman med likabehandling. Det förekommer inget aktivt arbete med varken jämställdhet eller genus i elevgrupperna, och de gånger detta diskuteras är vid enstaka tillfällen i undervisningen. Den enda information pedagogerna i studien upplever att de får om jämställdhet och genus är vad som står i läroplanerna. Ingen av pedagogerna kan påminna sig om att det någonsin förekommit ett arbete med jämställdhet i personalgruppen, men är eniga om att ett kontinuerligt jämställdhetsarbete behövs för att inte falla tillbaka i gamla rutiner. Pedagogerna är eniga om att det inte behövs någon större eftertanke kring genus, då de anser att det efter en lång arbetserfarenhet faller sig naturligt att behandla eleverna på individnivå och inte göra skillnad på kön.

39 pedagoger yrkesverksamma i förskolan har fått svara på frågor om hur de tolkar begreppet “stereotypa könsroller” och hur de motverkar traditionella könsmönster, vilket uttrycks i förskolans läroplan Lpfö98, rev 2010. Intresset av att ta reda på vad pedagogerna anser, grundar sig i att vi erfarit att pedagoger arbetar olika med genus och jämställdhet i förskolan. Dessutom har det på senare tid pågått en intressant debatt som handlar om att pedagogers olika uppfattning av vad begreppet “stereotypa könsroller” innebär. Forskning visar att pedagoger snarare förstärker än motverkar traditionella könsmönster och att det beror på människors egen tolkning av vad det innebär och att vi påverkas av vår föreställning om hur pojkar respektive flickor förväntas vara. I utformandet av den reviderade läroplanen för förskolan utgås det från att en traditionell könsroll innebär att pojkar har högre status än flickor och det ska motverkas. För att nå fram till önskat resultat menar forskare att pedagogerna behöver ha aktuell kunskap om genus och jämställdhet. Resultatet visar att pedagogerna har en någorlunda samlad bild av vad stereotypa könsroller innebär. Vi har sett att de främst jobbar på sitt eget förhållningssätt och bemötande av barnen eller tänker på vilket material, leksaker och aktiviteter barnen erbjuds. Det finns också en medvetenhet bland pedagogerna angående könskodade färger och leksaker, vilket de försöker tona ner i mötet med barnen. Att förskolan är en kvinnodominerad arbetsplats kommer också på tal och det finns funderingar om det skulle hjälpa jämställdhetsarbetet på förskolan om det fanns fler män i verksamheten.

Studiens problemområde är att undersöka vilka traditionella könsmönster som kan uppfattas som framträdande i ett klassrum. Studien syftar även till att undersöka några elevers uppfattningar om vilka beteenden som råder i klassrummet beroende på kön. Även elevernas uppfattningar kring lärares bemötande gentemot dem är ett av studiens syfte. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats och metoden var observationer och intervjuer. Det här gjordes för att vi ville jämföra observationerna med elevernas uppfattningar som framkom under intervjuerna. Observationerna är gjorda i en årskurs sju, på en skola i sydöstra Sverige. Intervjuerna är genomförda med åtta elever i nämnda klass. Resultatet visar att det går att urskilja traditionella könsmönster i ett klassrum, så som de tysta flickorna och de stökiga pojkarna. Våra respondenter bekräftar vad vi uppmärksammat under observationerna med att pojkarna tar för sig mer än flickorna och att flickorna har lättare att koncentrera sig på skolarbetet än pojkarna. Respondenternas uppfattningar är även att lärarna talar på olika sätt till flickorna respektive pojkarna.

Pedagogers syn på pojkar och flickor, i enlighet mot de traditionella könsmönstren, har förändrats över tid. I dagens fritidshem ska flickor och pojkar ha samma möjligheter och lika rättigheter. Studiens syfte är att öka kunskapen kring fritidspedagogers syn på de traditionella könsmönstren samt hur de bemöter flickor och pojkar utifrån dessa. Frågeställningen som är framtagen vill belysa om de traditionella könsmönstren påverkar fritidspedagogers syn på flickor och pojkar samt om de arbetar för jämställdhet mellan pojkar och flickor. I studien skildras även tidigare forskning som bland annat belyser pedagogers syn på pojkar och flickor. Under analysen skapar det en helhetsbild för studiens syfte. Genom att använda intervju som metod får läsaren en fördjupad insyn kring pedagogers åsikter om traditionella könsmönster samt jämställdhet på fritidshemmet. Resultatet är uppdelat i kategorier efter hur frågeställningen är formulerad. Resultatet visar att pedagogerna har en övergripande uppfattning kring de traditionella könsmönstren, däremot skiljer den sig från pedagog till pedagog. Det visar även på hur pedagogerna dagligen arbetar för ett jämställt fritidshem där flickor och pojkar bemöts utifrån samma villkor.

One task of school is to counteract traditional gender patterns. Literature is an actor which can affect people’s perceptions of what is feminine and what is masculine. It can therefore be worth looking at the works of fiction that are available for pupils in school. A book that is popular among children and adolescents is Twilight (2007). The aim of this essay is to see how the characters Bella and Edward in Twilight are portrayed in relation to traditional and norm-breaking gender patterns. Earlier research on gender in children’s literature and earlier studies of Twilight have been used as a foundation for the analysis. The method applied in the study is character analysis with the focus on genre theory. The analysis shows that Bella is depicted as a vulnerable but brave girl, while Edward is portrayed as an emotional but strong boy. It is possible to find both traditional and norm-breaking gender patterns in the book.

Syfte: Syftet med studien är att synliggöra förskollärares uppfattning om och förståelse för begreppen genus och kränkningar, samt om examensåret har någon skiljaktig betydelse. Som en förlängning är syftet även att synliggöra förekomsten och utsträckningen av könsskillnader, skillnader i bemötande och könskränkningar i förskolan.   Metod: Studien är av kvantitativ metod för att sammanställa en större andel förskollärares uppfattningar om och förståelser för begreppen samt för att ha möjligheten till en statistisk sammanställning av syftets förlängning. Studiens data samlades in genom en enkätundersökning i pappersformat som delades ut personligen. Urvalet gjordes genom mailkontakt med förskolechefer och vidare kontakt med förskollärare inom förskolechefernas förskoleområden. Urvalet bestod av 60 förskollärare. Efter sammanställning av enkäterna har materialet kategoriserats och/eller förts in i tabeller och diagram.   Resultat: Syftets första del presenteras i tabeller med en del av respondenternas svar, i form av citat, indelade efter examensår och placerade under passande kategorier. Följande kategorier har analyserats fram inom genusbegreppet: socialt kön, biologiskt kön, jämställdhet, förhållningssätt, arbetssätt och förväntningar. I avsnittet om kränkningar har följande kategorier tagits fram: mottagaren avgör, särbehandling, auktoritet samt generella verbala och fysiska uttryck. Förlängningen av syftet presenteras i diagram som visar antalet förskollärare som anser att könsskillnader, skillnader i bemötande och könskränkningar förekommer i förskolan samt sammanställningar av följdfrågor som innefattar var, i vilka situationer, mellan vilka relationer och hur ofta dessa ageranden sker.   Slutsats: Efter analys av och diskussioner om resultatet kan vi konstatera att uppfattningen om och förståelsen för begreppen genus och kränkningar skiljer sig individuellt mellan förskollärarna. Detta betyder att examensåret, i det stora hela, inte har någon betydelse för uppfattningen och förståelsen. Vi kan även konstatera att könsskillnader, skillnader i bemötande och könskränkningar förekommer i olika utsträckningar i förskolan. Hallen och den fria leken är den mest utsatta platsen och aktiviteten för dessa ageranden.

This study analyses three children’s books, selected from a list of bestsellers during 2016. The selected books are intended for children aged 6–9 and are categorized as easy reading. The aim of the study is to analyse how girls and boys are portrayed in children’s literature from a gender perspective. With this study we want to bring greater awareness and understanding of gender in children’s literature. When children read, they create new experiences and ideas about the world around them. As a teacher it is therefore important to have gender awareness when choosing books in the classroom. The analyses showed that the books contained not only reproductions of traditional gender patterns but also characters who went against the norms. This result agreed in part with previous research and the prevailing discourses in society.

Idrott och hälsa är det skolämne som har förknippats med en tydlig särbehandling av flickor och pojkar i både styrdokument och praktisk undervisning.  Trots ambitioner att öka jämställdheten mellan könen i ämnet visar forskningen att denna förändring går mycket långsamt. Syftet med denna studien var att undersöka hur högstadielärare inom ämnet idrott och hälsa förhåller sig till begreppet traditionella könsmönster samt hur dessa lärare anser att de arbetar för att utmana/motverka traditionella könsmönster. Detta för att få en insikt i hur den enskilde läraren i idrott och hälsa arbetar kring traditionella könsmönster. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i Lindes läroplansteori samt Connells genusperspektiv och Hirdmans genussystem. Forskningsmetoden består av en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer används för att samla in empiri. Totalt genomfördes sex intervjuer med sex högstadielärare. Resultaten visar att det finns en variation i hur lärarna tolkar begreppet traditionella könsmönster. Arbetet skiljer sig också åt mellan lärarna, där vissa har uttänkta strategier för att motverka traditionella könsmönster, medan de andra inte har någon genomtänkt strategi. Ett annat resultat som framkommer är att lärarna inte förmedlar till eleverna att de arbetar med att motverka traditionella könsmönster i sin undervisning. Det här gör att lärarnas arbete kring traditionella könsmönster kan ses som kontraproduktivt.

Syftet med studien Leisure-time teachers work with equality and gender roles är att utifrån en genusmodell synliggöra fritidslärares såväl medvetna som omedvetna arbete med jämställdhet. Frågeställningarna utgår från tre nivåer i genusmodellen, den strukturella, den symboliska och den individuella. Den strukturella nivån önskar synliggöra hur verksamheten organiseras, den symboliska om hur verksamheten arbetar för att motverka de traditionella könsmönstren. Till sist synliggörs genom den individuella nivån lärares egna uppfattningar om jämställdhet och hur pojkar och flickor bemöts. Studien har genomförts genom intervjuer med fyra fritidslärare och pedagoger.  Resultatet av hur fritidshemmets organiseras utifrån ett jämställdhetsperspektiv visar att det inte är ett prioriterat arbetsområde. Lärarna för omedvetet vidare en traditionell syn på kön genom hur de arbetar med varandra, exempelvis med arbetsuppgiftsfördelning. Aktiviteter med eleverna uppdelas efter scheman och personliga intressen. Fritidshemmets arbete med att motverka de traditionella könsmönstren visar att de omedvetet för dem vidare till eleverna. Det finns förväntningar på att pojkar ska vara högljudda och inte lyssna medan flickor anses vara lugna och hjälpsamma. Medvetenhet kring jämställdhetsarbetet med att motverka traditionella könsmönster och vad det kan innebära i den pedagogiska praktiken saknades.  Lärares egna värderingar och förhållningssätt visar att de tycker det är viktigt att vara förebilder för eleverna. Men genom sitt förhållningssätt förmedlar de omedvetet en traditionell syn på kön och uppfattningen att manligt är mera värt än kvinnligt.

Denna studie syftar till att analysera hur förskollärare konstruerar jämställdhetsuppdraget iförskolan där ett särskilt fokus riktas på uppdraget att motverka traditionella könsmönster ochkönsroller. Studien är av kvalitativ karaktär där utgångspunkten är ett socialkonstruktionistisktperspektiv. Empiri har samlats in genom intervjuer som dokumenterats med hjälp avljudinspelning samt anteckningar och tillsammans ligger detta till grund för bearbetning ochanalys. Resultatet i studien synliggör att det finns en stor kunskapsbrist hos förskolläraregällande jämställdhetsuppdraget i förskolan vilket i sin tur i många fall snarare förstärkertraditionella könsmönster och könsroller än motverkar dessa.