Med en genusteoretisk och kritisk diskursanalys ämnar undersökningen granska två geografiläroböcker för de högre årskurserna i grundskolan. Syftet är att undersöka vilka representationer om verkligheten som når elever genom geografiläroböckers diskurser och i vilken grad elever ges möjlighet att identifiera sig med innehållet oavsett vilket kön de tillskriver sig. Trots jämställdhetsaspekter i skolans styrdokument visar många undersökningar att läroböcker brister ur ett genusperspektiv. Uppsatsen börjar med att visa hur viktig läroboken är i skolan och fortsätter med att redogöra för en geografigenusteoretisk bakgrund. Med genusgeografins intåg i geografivetenskapen som utgångspunkt jämförs diskursens ändring över tid och hur väl läroböckerna samverkar med skolans jämställdhetsuppdrag. Därefter följer en tidsexposé för att visa hur geografi som skolämne utvecklats gentemot rådande styrdokument. I huvuddelen redogörs resultatet från analysen av de två läroböckerna var för sig med löpande analytiska kommentarer och tolkningar. Resultatet visar att diskurserna inte ändrat sig nämnvärt över tid. De utgår från en manlig norm och visar övervägande upp manliga representationer. De brister i ett genus- och jämställdhetsperspektiv och bidrar till återskapandet av föreställningar om könens skilda göranden och värden. Avslutningsvis diskuteras hur de föreställningar och värderingar om genus som framträder i läroböckerna kan förklaras utifrån tidigare forskning.

Syftet med studien är att utifrån ramfaktorteorin synliggöra möjligheter och hinder i förskollärares arbete med förskolans jämställdhetsuppdrag, med specifikt fokus på attmotverka traditionella könsmönster. Frågeställningar som ska besvaras berör hur förskollärare beskriver sitt arbete med att motverka traditionella könsmönster men ocksåvilka ramfaktorer som möjliggör restpektive hindrar arbetet. Frågeställningarna har besvarats med hjälp av en kvalitativ metod som består avsemistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare i olika verksamheter. Det teoretiska ramverket som ligger till grund för studien är ramfaktorteorin. Vidare har en ramfaktorlista gjorts där ramfaktorer som chefers engagemang, systematiskt kvalitetsarbete, förskollärares tid, förskollärares kunskap och kompetens, förskollärares förhållningssätt och förhållningssätt i barns övriga omgivning har varit i fokus. Resultatet visar att ramfaktorer som chefers engagemang och förskollärares kunskap och kompetens upplevs som möjligheter i förskollärares arbete med att motverka traditionella könsmönster. Resultatet visar även att förskollärares tid, förskollärares förhållningssätt och förhållningssätt i barns övriga omgivning upplevs som hinder i förskollärares arbete med att motverka traditionella könsmönster. Vidare visar resultatet att systematiskt kvalitetsarbete inte går att sätta i någon av kategorierna.

Alla Sveriges skolor har ett jämställdhetsuppdrag som innebär att all personal aktivt ska arbeta för en jämställd undervisning. All personal inom skolan ska fokusera på alla människors lika värde, individens frihet samt jämställdhet mellan kvinnor och män. Begreppet jämställdhet innebär att samtliga människor ska ha samma skyldigheter, rättigheter samt möjligheter inom samtliga områden i livet. Detta är en studie där undervisande lärare i mellanstadiets framställning av kvinnor i historieämnet undersöks. Detta arbete utgör fyra kvalitativa forskningsintervjuer med lärare från två olika skolor. På respektive skola har jag intervjuat en lärare från årskurs 4 samt en lärare från årskurs 6. I detta arbete har jag valt att undersöka hur undervisande lärare i ämnet historia arbetar med jämställdhet i sin undervisning i mellanstadiet. Jag undersöker även om de undervisande lärarna har ett kvinnoperspektiv i sin undervisning och hur lärarna motiverar varför det är viktigt att jämställa sin undervisning. Slutligen undersöker jag om lärarnas verklighet stämmer överens med skolans styrdokumentens värdegrund och mål. Innehållet i lärarnas intervjuer har tolkats med hjälp av Yvonne Hirdmans genusteori och analyseras sedan utifrån hennes tre olika formler, A - icke a, A - a samt A - B. Resultatet i denna studie visar att det är svårt att nå en jämställd undervisning eftersom den historiska mannen, till skillnad från den historiska kvinnan, tar ett betydligt större utrymme, både i klassrummet men även i skolans läromedel. Studien visar att begreppet jämställdhet kan tolkas olika vilket resulterar i att det är svårt att få samtliga skolor och lärare att arbeta likadant. I studien framgår det även att inte samtliga fyra undervisande lärare arbetar jämställt i klassrummet, trots att det är deras egen uppfattning. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-06-14</p>

Tidigare forskning och myndighetsrapporter visar att förskollärare upplever ett stort tolkningsutrymme och oklarhet i arbetet med förskolans jämställdhetsuppdrag. Studiens syfte är att bidra med kunskap om förskollärares syn på förskolans jämställdhetsuppdrag i relation till begränsande könsmönster samt vilka strategier de använder i arbetet med att motverka begränsande könsmönster. Undersökningsinstrumentet som används i studien är intervjuer med förskollärare. Intervjuer användes för att kunna analysera förskollärares egna perspektiv på ämnet. Analysen genomfördes utifrån ett teoretiskt perspektiv i form av feministisk poststrukturalism för att problematisera förskollärarnas svar utifrån ett synsätt där kön och könsmönster ses som socialt konstruerat.    Studiens resultat påvisar att samtliga förskollärare uttrycker att jämställdhetsuppdraget handlar om att ge flickor respektive pojkar samma förutsättningar och möjligheter till utveckling, lärande och val. Däremot framgick det att hälften av förskollärarna ser barnen som enskilda individer och att de därför bör bemötas därefter, medan resterande förskollärare menar att de behöver bemöta barnen utifrån om de är pojkar och flickor. De olika synsätten tog sig i uttryck i olika strategier för att bidra till jämställdhet och minimera begränsande könsmönster i utbildningen. Strategierna formade tre olika diskurser: den kompensatoriska diskursen, den könsneutrala diskursen samt vad vi identifierat som den pedagogiska diskursen. Det är diskurser vilka samtliga förskollärare visade sig altererade emellan i arbetet. Resultatet visade även att det finns en oenighet om könsmönsters existens i förskolan och vem som är att klandra för att begränsande könsmönster förekommer.   Studiens resultat kan ses bidra till verksamhetsutveckling inom förskolekontexten genom att verksamma inom förskolan får ta del av exempel på olika strategier som kan användas för att motverka begränsande könsmönster. Studiens resultat skapar även möjlighet att förmedla kunskap till beslutsfattare och rektorer inom utbildningssystemet om behovet av kompetensutveckling för att förskollärare ska utveckla en trygghet i arbetet med begränsande könsmönster.