Spelling suggestions: "subject:"ramfaktor"" "subject:"ramfaktorn""
1 |
Kommunicera naturvetenskap genom frågor : Användning och utformning av frågor under biologilektioner på gymnasietEriksson, Marianne January 2013 (has links)
Syftet med studien är att undersöka kommunikationsmönster hos fem biologilärare på gymnasiet och deras elevgrupper med fokus på frågor. Frågeställningarna avser att undersöka i vilken omfattning lärare och elever ställer frågor och vilka typer av frågor som ställs. Studien analyserar vilka ramfaktorer lärare och elever anser påverkar kommunikationsmönster i form av frågor. Kvantitativ och kvalitativ data har samlats in genom observationer i klassrum, intervjuer med lärare och enkätundersökning med eleverna. Kvantitativ data har analyserats med hjälp av en statistisk programvara, SIMCA-P+. Resultatet visade att frågor utgör en stor del av den kommunikation som sker i ett klassrum, vid jämförelse av olika lärare och elevgrupper är det stor skillnad i hur många och vilka typer av frågor som ställs. Kommunikationsmönstret styrs främst av vilken lärare eller elevgrupp som observerats, därefter kommer undervisningens utformning. Elevenkäterna visade att i vilken grad eleverna förstår, undervisningens utformning och klassrumsklimatet är viktiga ramfaktorer för kommunikation i form av frågor.
|
2 |
Ramar och resultat : En kvantitativ studie som undersöker om samband finns mellan organisatoriska ramfaktorer i undervisningen och elevernas resultat vid de nationella proven.Niemi, Jeanette January 2018 (has links)
No description available.
|
3 |
Villkor för lärande och undervisning i modersmålsundervisningen : En kvalitativ ämnesdidaktisk studie om ämnet modersmål och olika ramfaktorer som påverkar dess innehåll och organiseringSadig, Nigar January 2015 (has links)
This study is a qualitative didactic study, the combination of a hermeneutic phenomenological approach and a qualitative oriented content analysis. The overall aim of the study is the contribution of knowledge of the mother tongue in the Swedish school. The more specific objectives: on the one hand to examine the intentions of mother tongue education for second language students both from the content of the policy document and based on the stories of the interviewed mother tongue teachers and on the other hand to look at the different framework factors that influence the subject. The main empirical study consists of interviews with mother tongue teachers. Study results show that both policy documents and mother tongue teachers' intentions of the subject is to strengthen students' native language, to contribute to the development of a second language and the development of the other school subjects. Moreover, the results indicate that mother tongue proficiency is considered to contribute to better understanding of the world outside, different languages and cultures, influence students’ identity and self-confidence in a positive way. The study results indicate a number of frame factors (heterogeneous student groups, teacher competence & curriculum, limited teaching time and schedule, attitudes, approaches & cooperation, lack of / inadequate educational facilities and teaching materials) that enable or limit the possibilities for mother tongue education in the Swedish school. Based on the analysis and the conclusion it becomes obvious that the mother tongue education is downgraded in the school context.
|
4 |
Samlingen : En plats för barns inflytande i förskolan? / Circle time : A place for children's influence in preschool?Gustafsson, Josefin, Erdem, Lisa January 2015 (has links)
No description available.
|
5 |
Mobbning i skolan : Fem högstadielärares uppfattningar och erfarenheterNorström, Ida January 2013 (has links)
I denna studie undersöks fem högstadielärares uppfattningar och erfarenheter av mobbning i Uppsala kommun. Frågeställningarna som besvarades var, vilka ramfaktorer framkom som viktiga i ett urval lärares arbete mot mobbning samt vilka erfarenheter och attityder hade ett urval lärare som påverkade dem i arbetet mot mobbning. Studien har utgått från ramfaktorteorin och skrivs med en fenomenografisk ansats. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer. De fem individerna som deltog i studien arbetade som lärare på tre olika högstadieskolor i Uppsalaområdet. För att analysera de transkriberade intervjuerna användes meningskoncentrering som analysverktyg, vilket menas med att intervjupersonens yttranden dras samman i kortare formuleringar i så kallade meningsenheter. Därefter fastställs teman från meningsenheterna kopplade till mina frågeställningar. Det slutliga resultatet visade att lärarna hade skilda definitioner om begreppet mobbning, vissa lärare menade att mobbning kunde ske vid ett tillfälle medan andra hävdade att det måste ske under en längre period. Samtliga lärare menade att mobbning kunde förekomma i olika former och av olika orsaker. De ramfaktorer som framkom som mest betydelsefulla i arbetet mot mobbning på skolorna var samarbete med kollegor, tiden och samarbete med föräldrar. Lärarna som deltog i studien hade olika erfarenheter och attityder som påverkade dem i arbetet mot mobbning. Samtliga lärare ansåg att de hade tillräckligt med kunskap om området och att de skulle agera om mobbning skulle förekomma.
|
6 |
Likabehandling i praktiken. : Åtta gymnasielärares pedagogiska strategier för likabehandling i undervisningen.Svensson, Lisa January 2013 (has links)
Både rapporter från skolinspektionen och tidigare forskning inom skolan har visat att det är vanligt förekommande i skolmiljön att elever beter sig illa mot varandra. De svenska skolorna ska i dag ha ett likabehandlingsarbete där skolpersonalen ska agera vid varje incident där någon elev blir illa behandlad. I denna uppsats är syftet att analysera och jämföra gymnasielärares sätt att arbeta med likabehandling. För att uppnå syftet ställs fyra forskningsfrågor om hur elever beter sig mot varandra, bakomliggande orsaker till dessa beteenden, lärares metoder för att arbeta med likabehandling och skolans gemensamma likabehandlingsarbete. En fallstudie har genomförts med åtta intervjuade gymnasielärare samt en enkätundersökning i elevrådsstyrelsen. Resultatet från studien visar att lärarna tycker att likabehandling är viktigt och att det främst är genom sitt språkbruk som eleverna beter sig illa mot varandra. En del elever har inte för avsikt att skada någon annan, men kan inte förstå konsekvenserna av sitt beteende. Lärarnas erfarenheter och kompetens inom likabehandling har stor betydelse för hur de arbetar med detta. Två vanliga arbetssätt är att skapa gemenskap och att samtala med eleverna om likabehandling. För att skolans gemensamma likabehandlingsarbete ska förbättras måste samarbetet mellan lärare inom olika ämnen bli bättre, det är både lärarna och elevrådsstyrelsen överens om.
|
7 |
Två byskolor, sju intervjuer, åtta ramfaktorer : Hur lärare uppfattar sin undervisning och arbetssituationSundbom, Sara, Jakobsson, Emma January 2019 (has links)
Byskolor lever i ständig ovisshet gällande om de ska få fortsätta sin verksamhet eller behöva läggas ned. I en liten skola med ett lågt elevantal placeras eleverna oftast i åldersintegrerade klasser, vilket kan ge en större känsla av närhet och gemenskap. Men elever och lärare i den mindre skolan upplever också, likt vilken annan skola som helst, svårigheter och utmaningar inom verksamheten och undervisningen. Lärarna, som är en viktig del av byskolorna, kan ibland antas ha en lättare arbetsbörda än lärare som arbetar på större skolor med fler elever. Men faktum är att byskolornas lärare ständigt påverkas av flera utomstående faktorer som inverkar på deras undervisning. Denna studie syftar därmed till att ta del av sju byskolelärares upplevelser och tankar om hur deras undervisning och arbete påverkas av ett antal ramfaktorer, det vill säga faktorer utanför lärarens direkta kontroll som påverkar undervisningen. Därför har kvalitativa intervjuer genomförts och innehållet har analyserats utifrån Urban Dahllöfs och Ulf P. Lundgrens ramfaktorteori enligt ett särskilt analysupplägg som skapats i enlighet med studien. De ramfaktorer som undersöks är tid, personal, gruppstorlek, lokaler, ekonomiska resurser, skolledning och organisation, närsamhället samt kulturer och vårdnadshavare. Resultatet av studien visar att ramfaktorerna tid, personal, gruppstorlek, ekonomiska resurser samt kulturer och vårdnadshavare påverkar byskolelärarnas undervisning och arbetssituation mest, både positivt och negativt. Resultatet visar även att ramfaktorerna tid, ekonomi och skolledning och organisation samverkar på så sätt att de ekonomiska beslut som fattas av skolledningen påverkar hur mycket personal som kan organiseras inom skolans verksamhet, vilket i sin tur påverkar hur mycket tid läraren upplever sig kunna ägna åt undervisning och andra arbetsuppgifter. I jämförelsen mellan de två byskolorna framkom fler likheter än skillnader i hur lärarna uppfattar sin undervisning och arbetssituation. Två av de likheter som framkom var exempelvis upplevd tidsbrist, främst vid planering, och att den nationella lärarbristen inte upplevs påverka byskolorna som undersöks. En av de skillnader som framkommer är byskolornas skilda perspektiv på utmaningar som gruppstorleken kan medföra där den ena byskolan har ett elevperspektiv, medan den andra har ett perspektiv med fokus på åldersintegrering i klasserna. Avslutningsvis visar resultatet att de ramfaktorer som undersöks påverkar lärarnas undervisning och arbetssituation i stor utsträckning.
|
8 |
”Inga pekpinnar, ingen ångest” : Gymnasielärares kunskaper, erfarenheter och didaktiska val vid undervisning av kosthållning och ätstörningar i idrott och hälsaMartinsson, Louise, Fransson, Sofia January 2019 (has links)
Lärare har ett inflytande över elevers syn på hälsa (Webb & Quennerstedt 2010), och Von Essen (2015) påpekar den känslomässiga laddning som konversationen kring mat kan medföra. Därför blir det viktigt att undersöka hur lärare arbetar med kosthållning och ätstörningar där bland annat mat kopplat till hälsa kan ingå. Syftet med denna studie var att ta reda på varifrån gymnasielärare fick sina kunskaper om kosthållning och ätstörningar, samt hur de valde att undervisa om dessa områden i idrott och hälsa. Efter ett ändamålsenligt urval intervjuades fem lärare. Insamlad data transkriberades och kategoriserades i olika steg. Valda teman analyserades främst med hjälp av läroplansteorin (Linde 2012). Resultatet visade att respondenterna hade kunskaper och erfarenheter, men med olika ursprung. Främst härstammade de från egen kompetensutveckling, inte ämneslärarutbildningen. Respondenterna nämnde att erfarenhet av elever med ätstörningar togs i beaktning vid lektionsplanering. Respondenterna gjorde olika didaktiska val, både i vad som undervisades om, i vilken kurs detta skedde samt i vilken utsträckning. De praktiska delarna placerades i idrott och hälsa, med elevcentrerad undervisning. De teoretiska delarna placerades i andra ämnen och var mer lärarledda. Denna uppdelning var vanligast vid ämnesövergripande arbete, vilket utfördes kring kosthållning och ätstörningar, trots att områdena tillhör det centrala innehållet i idrott och hälsa. Lärarens objektiva förhållningssätt användes för att skapa positiva lärupplevelser.
|
9 |
"Ska man veta det så här på rak arm?" : En studie om förskollärares syn på arbetet med förskolans jämställdhetsuppdrag / "Am I supposed to know this just like that?" : A study about preschool teachers' view of the equality assignment in preschoolWikström, Hanna, Andersson, Erika January 2019 (has links)
Syftet med studien är att utifrån ramfaktorteorin synliggöra möjligheter och hinder i förskollärares arbete med förskolans jämställdhetsuppdrag, med specifikt fokus på attmotverka traditionella könsmönster. Frågeställningar som ska besvaras berör hur förskollärare beskriver sitt arbete med att motverka traditionella könsmönster men ocksåvilka ramfaktorer som möjliggör restpektive hindrar arbetet. Frågeställningarna har besvarats med hjälp av en kvalitativ metod som består avsemistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare i olika verksamheter. Det teoretiska ramverket som ligger till grund för studien är ramfaktorteorin. Vidare har en ramfaktorlista gjorts där ramfaktorer som chefers engagemang, systematiskt kvalitetsarbete, förskollärares tid, förskollärares kunskap och kompetens, förskollärares förhållningssätt och förhållningssätt i barns övriga omgivning har varit i fokus. Resultatet visar att ramfaktorer som chefers engagemang och förskollärares kunskap och kompetens upplevs som möjligheter i förskollärares arbete med att motverka traditionella könsmönster. Resultatet visar även att förskollärares tid, förskollärares förhållningssätt och förhållningssätt i barns övriga omgivning upplevs som hinder i förskollärares arbete med att motverka traditionella könsmönster. Vidare visar resultatet att systematiskt kvalitetsarbete inte går att sätta i någon av kategorierna.
|
10 |
Svenska som andraspråk på Åland : Ett ämne som inte finnsJohansson, Anette January 2021 (has links)
Åland är ett svenskspråkigt, självstyrt örike med fler och fler elever med annat modersmål än svenska. Elever med annat modersmål läser stödundervisning i svenska i grundskolan, för att tillgodogöra sig svenskan. Uppsatsen handlar om stödundervisning i svenska på Åland, som undervisas i grundskolorna och saknar styrdokument.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur stödundervisning i svenska utformas, då det är ett ämne som officiellt inte finns i skollagstiftningen, samt analysera det utifrån en ramteoretisk ansats. Syftet är även att undersöka vilka de största utmaningarna är, med att bedriva och utforma undervisningen, i ett ämne som officiellt inte finns. Frågeställningarnabesvaras genom kvalitativa intervjuer med sex lärare i fem grundskolor, som undervisar i stödundervisning i svenska. På intervjuerna har en innehållsanalys gjorts utifrån ramfaktorer. De ramfaktorer som har framkommit är styrdokument, tid, gruppstorlek, modersmål, organisation av undervisningen och lärare. (Se tabell 3).Resultaten av undersökningen visar att lärarna använder sig av styrdokument från Finland och Sverige i andra ämnen, för att skapa sitt eget pedagogiska ramsystem i stödundervisning i svenska. Vidare visar resultatet att alla skolor i undersökningen har olika namn på stödundervisning i svenska. Resultatet visar även att undervisningen i skolorna i undersökningen organiseras genom differentiering enligt elevernas behov, samt att få elever gör att interaktiviteten blir lidande i undervisningen. Modersmålsundervisning är inte tillåtet på Åland, men lärarna använder sig ändå av elevernas modersmål i undervisningen, för att underlätta inlärningen. Slutsatsen av undersökning är att alla lärare måste utforma sitt egetämne stödundervisning i svenska, när det inte finns ett pedagogiskt ramsystem. Slutsatsen är även att de största utmaningarna med att skapa ett ämne som officiellt inte finns är att göra undervisningen likvärdig, utifrån dessa premisser.
|
Page generated in 0.1441 seconds