Många lärare framhäver laborationen som viktig, medan forskning visar på svårigheter i att uppnå dess mål. Syftet med denna studie är att inom svensk gymnasiefysik undersöka lärares beskrivningar av sin examination av de laborativa kunskapskraven, deras val av bedömningsform, samt de ramfaktorer de upplever hindrar dem uppnå deras ideala examination. Fem lärare intervjuades kvalitativt med ett resultat som mestadels bekräftar tidigare forskning. Sammanfattningsvis var elevens förmåga att tolka resultat, det som till högst grad examinerades, med labbrapport som vanligaste examinationsformen. Lärarna hade även till stor del reflekterat över andra examinationssätt, men upplevde sig hindrade av främst ekonomiska resurser och tid.

Digitala verktyg har fått en allt större roll i många avseenden i dagens samhälle, så även i utbildningssammanhang. Det är upp till varje lärare att iscensätta undervisning med och kring digitala verktyg, vilket ställer krav på läraren ur flera perspektiv. Många faktorer påverkar användandet av digitala verktyg i utbildningssammanhang vilket beskrivs i tidigare forskning, men närmare studier av aspekten pedagogers kompetens saknas. En webbaserad enkätundersökning används som metod för studien som bidragit med kunskap kring hur pedagogers digitala kompetens kan inverka på förekomsten av digitala verktyg i undervisningssammanhang. Ramfaktorteorin har använts som studiens teoretiska perspektiv, begreppet inre ram har använts synonymt med pedagogers digitala kompetens och yttre ram synonymt med förskolans läroplan. Studiens resultat pekar på att majoriteten av respondenterna i undersökningsgruppen har angett att de är säkra kring vad som förväntas av dem gällande de reviderade skrivningarna kring digitala verktyg och digital kompetens i läroplanen. Dock förekommer respondenter i undersökningsgruppen som inte känner sig säkra på vad läroplansskrivningarna medför för förväntningar på dem. Det finns en tendens i undersökningsgruppen att säkerheten kring läroplansskrivningarna är aningen högre hos de respondenter som fått fortbildning inom digitala verktyg än hos de som inte fått det. Studiens resultat pekar på att respondenterna anser att deras digitala kompetens påverkar deras användande av digitala verktyg i undervisningssammanhang och i deras utsagor framkom digital kompetens som såväl en möjlighet som en begränsning.

Denna studie vänder sig till de som har intresse av eller arbetar på fritidshem. Syftet med studien är att bredda kunskapen om och i vilken utsträckning det finns förutsättningar att realisera den förändrade läroplanens (Lgr11) innehåll på fritidshem. En kvantitativ studie genomfördes där respondenterna fick besvara en webbenkät, 266 svar inkom. Enkäten bestod av 19 frågor med fasta svarsalternativ och en fråga med fritext svar. Den kvantitativa data från enkäten har analyserats i SPSS i form av frekvens-, sambands- och Chi2 analys. I resultatet framkommer det att den tid man har för planering påverkar möjligheten till att kunna planera läroplansstyrda aktiviteter. Detta då respondenter som har mer planeringstid oftare planerar utifrån läroplanen än de som har mindre planeringstid. Ytterligare en analys har genomförts med stöd av läroplansteorin och ramfaktorteorin. Detta för att kunna beskriva ramar och förutsättningar för att kunna arbeta läroplansstyrt på fritidshem. Denna analys har genomförts med stöd av begreppen formulerings-, transformerings- samt realiseringsarenan. Från denna studie går det att konstatera att anställda som saknar utbildning har mindre tid för planering. De som har utbildning har också tid att planera för läroplansstyrda aktiviteter på fritidshemmet.

Den här uppsatsen grundar sig i temat rörelse, kost och hälsa i förskolan och är en del av förskollärarprogrammet på Karlstads universitet. Studiens syfte var att identifiera vilka ramfaktorer förskollärare beskriver som betydelsefulla kring främjandet av goda matvanor för barn i förskolan. Att främja goda matvanor i förskolan är viktigt för att barnen bland annat ska få i sig den näring som de behöver för att orka med dagarna på förskolan. Den kvalitativa studien genomfördes genom intervjuer av förskollärare med ramfaktorteorin som utgångspunkt vilket resulterade i specifika faktorer som visade sig få betydelse för främjandet av goda matvanor inom konstitutionella-, organisatoriska- och fysiska ramar. Inom de konstitutionella ramarna blev ramfaktorer som förskolans läroplan - Lpfö18, kostpolicy och restriktioner synligt. Andra faktorer inom de organisatoriska ramarna som visade sig få betydelse var barngruppens storlek, förhållningssättet och dialogen. Inom de fysiska ramarna identifierades faktorer som lokalers utformning, måltidsmiljön och lekmaterial. De ramfaktorer förskollärare beskriver som betydelsefulla för främjandet av goda matvanor påverkar möjligheterna mer eller mindre. Därför kan ramfaktorers betydelse varieras inom de konstitutionella-, organisatoriska och fysiska ramarna.

Syfte Syftet med studien är att höra lärare i ämnet Idrott och hälsa, årskurs 9, och deras uppfattningar om den nya läroplanen, betygskriterierna och sammantagen bedömningen som träder i kraft med Lgr 22. Frågeställningar: ·       Hur uppfattar lärarna de nya betygskriterierna? ·       Vad är lärarnas uppfattningar om den sammantagna bedömningen och dess påverkan av betygssättning? Metod För att besvara studiens syfte genomfördes sex semistrukturerade intervjuer med lärare i årskurs 9. Lärarna kom från olika platser i Sverige. Resultatet analyserades med hjälp av de sex stegen i tematisk analys. Resultat  Studiens resultat visar hur lärare som undervisar, årskurs 9 i Idrott och hälsa, är övervägande positiva till inrättandet av Lgr 22 och du uttrycker en god potential i att läroplanen kan utvecklas till att bli en framgångsrik riktlinje för undervisning. De uppfattar omformuleringen av kunskapskrav till betygskriterier som en mer övergripande formulering där läraren ges möjligheten att i större utsträckning tolka och anpassa bedömningen till elevens fördel. Lärarna tror att den sammantagna bedömningen kommer gynna eleverna eftersom den mer övergripande skrivningen ger läraren möjlighet att verkligen se till elevens styrkor. Däremot beskrivs likvärdigheten fortsatt som bristande vid betygssättning. Beroende av konstellation, tid och ramfaktorer vid implementering beskriver lärarna varierande upplevelser av trygghet till betygssättning med de nya betygskriterierna och sammantagen bedömning. Slutsatser  Lgr 22 och sammantagen bedömning förväntas bidra till en rättvis betygssättning som representerar varje elevs kunskapsnivå bättre än tidigare genom att fokusera på elevernas styrkor. Studien visar att lärare som givits tid till implementering genom kollegiala samtal upplever en större trygghet med sammantagen bedömning. Lärarnas uppfattning är att ramfaktorer kommer ha en mindre påverkan på undervisningen i och med inrättandet av Lgr 22. / Purpose The purpose of this study is to explore the perceptions of teachers in the subject of Physical Education and Health, grade 9, regarding the new curriculum, grading criteria, and holistic assessment introduced with Lgr 22. Research Questions: ·       How do teachers perceive the new grading criteria? ·       What are the teachers' views on holistic assessment and its impact on grading? Method To address the study's purpose, six semi-structured interviews were conducted with grade 9 teachers. The teachers were selected from various locations in Sweden. The data were analyzed using the six steps of thematic analysis. Results The study's results indicate that teachers who instruct grade 9 students in Physical Education and Health are predominantly positive towards the establishment of Lgr 22 and express a strong potential for the curriculum to evolve into a successful instructional guideline. They perceive the transformation of knowledge requirements into grading criteria as a more overarching formulation, granting teachers greater flexibility to interpret and adapt assessments in favor of the students. The teachers believe that holistic assessment will benefit students by providing a broader framework that enables teachers to truly consider their strengths. However, there are ongoing concerns regarding the lack of equity in grading practices. Depending on the implementation context, time constraints, and organizational factors, teachers describe varied experiences of confidence in using the new grading criteria and holistic assessment. Conclusions Lgr 22 and holistic assessment are expected to contribute to a fairer grading process that better represents each student's level of knowledge by focusing on their strengths. The study shows that teachers who have been given time for implementation through collegial discussions experience greater confidence in employing holistic assessment. The teachers' perception is that contextual factors will have a reduced impact on instruction with the establishment of Lgr 22.

Syftet med denna uppsats har varit att belysa och analysera lärares uppfattningar om kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer för årskurs F-3. För att besvara de formulerade frågeställningarna intervjuades fyra grundskollärare som under läsåret 22/23 arbetade som klasslärare i årskurs 3. Intervjuformen som användes var semistrukturerade intervjuer. Analysen av den insamlade empirin gjordes med stöd i ramfaktorteorin samt tidigare forskning inom ämnet. Resultaten visade att lärarna saknar kunskap och erfarenheter av att undervisa om kunskapsområdet, samt att personliga och strukturella faktorer påverkar hur lärarna uppfattar och tar sig an undervisningen av detsamma. Oavsett vilken inställning lärarna hade till kunskapsområdet tog de alla upp att det fanns svårigheter med att implementera det i undervisningen på grund av bristande kompetens och fortbildning. Efter att ha genomfört denna studie upplever vi att det finns kunskapsluckor hos berörda lärare när det kommer till att undervisa i frågor som rör sexualitet, samtycke och relationer, vilket kan resultera i att deras elever inte får en likvärdig utbildning inom kunskapsområdet.

Denna studie har genomförts för att bidra med kunskap om hur lärare arbetar med alternativa arbetsplatser så som grupprum och övriga lokaler i sin undervisning med utgångspunkt ur ett ramfaktorteoretiskt perspektiv. Studien visar att lärare nyttjar alternativa arbetsplatser under grupparbeten och enskilt arbete, för att skapa arbetsro och för att elever ska kunna växa och utvecklas i sitt lärande.   Den kvalitativa studien genomfördes genom intervjuer med lärare som verkar inom grundskolan. Intervjuerna analyserades och diskuterades sedan vidare i diskussionsavsnittet där även kopplingar till den tidigare forskningen. Studiens resultat visar att lärare använder alternativa arbetsplatser i förhållandevis låg utsträckning, i den mån de anser sig kunna, men gärna gjort det i högre grad.

<p>Den första januari 1998 infördes enligt ett riksdagsbeslut förskoleklassen i hela landet. Det innebar i praktiken att förskolans verksamhet för sexåringarna flyttades in i skolan och blev en egen skolform, en frivillig verksamhet i den obligatoriska skolan. Vid inrättandet av förskoleklassen var en intention att ge sexåringarna en likvärdig grund inför skolstarten samt att föra in förskolepedagogiken i skolan. Syftet med vårt arbete är ta reda på var förskoleklassen befinner sig i förhållande till förskolans tradition respektive skolans tradition. Vi vill också lyfta fram förskoleklassens relation till att den inte är obligatorisk, vilket grundskolan är. För detta har vi tagit två teoretiska redskap till hjälp. Det ena är ramfaktorteorin med vilken skolans respektive förskolans traditioner ses som formande och styrda via olika ramar. Det andra handlar om att förstå de olika traditionerna utifrån ett tänkande om olika arenor: formulerings-, transformerings- och realiseringsarenan. Vid insamling av data valdes den kvalitativa metoden med intervjun och observationen som redskap. Vi valde att besöka skolor i tre olika kommuner, där vi intervjuade en rektor och en förskollärare/lärare på varje skola och gjorde observationer av den pedagogiska miljön. Den slutsats vi kan dra av undersökningen är att organiserandet av förskoleklassverksamheten kan se väldigt olika ut. I vårt resultat kommer vi fram till att förskoleklassen är "skolifierad". Det vill säga att det är skolans tradition som dominerar på realiseringsarenan även om formuleringsarenan genom Läroplanen mer gynnar förskolans tradition. Förskoleklassens placering på skolan verkar inte ha någon större betydelse för en integrering. Det tycks snarare bero på kommunikationen mellan de olika arenorna. På de skolor där kommunikationen är tydlig mellan skolchef och förskollärare/lärare arbetar personalen aktivt med att integrera förskoleklassen i skolans verksamhet. Placeringen av förskoleklassen och utformningen av tilldelade lokaler tycks ha betydelse för hur verksamheten i förskoleklassen organiseras. Vår tolkning är att det finns materiella ramfaktorer som styr organiserandet i förskoleklass, exempelvis lokaler och tillgång till material. I slutändan upplever vi att det är skolchefers, förskollärares/lärares förhållningssätt som är den starkast styrande ramfaktorn som fastställer vilken av verksamhetstraditionerna som kommer att dominera.</p>

Den första januari 1998 infördes enligt ett riksdagsbeslut förskoleklassen i hela landet. Det innebar i praktiken att förskolans verksamhet för sexåringarna flyttades in i skolan och blev en egen skolform, en frivillig verksamhet i den obligatoriska skolan. Vid inrättandet av förskoleklassen var en intention att ge sexåringarna en likvärdig grund inför skolstarten samt att föra in förskolepedagogiken i skolan. Syftet med vårt arbete är ta reda på var förskoleklassen befinner sig i förhållande till förskolans tradition respektive skolans tradition. Vi vill också lyfta fram förskoleklassens relation till att den inte är obligatorisk, vilket grundskolan är. För detta har vi tagit två teoretiska redskap till hjälp. Det ena är ramfaktorteorin med vilken skolans respektive förskolans traditioner ses som formande och styrda via olika ramar. Det andra handlar om att förstå de olika traditionerna utifrån ett tänkande om olika arenor: formulerings-, transformerings- och realiseringsarenan. Vid insamling av data valdes den kvalitativa metoden med intervjun och observationen som redskap. Vi valde att besöka skolor i tre olika kommuner, där vi intervjuade en rektor och en förskollärare/lärare på varje skola och gjorde observationer av den pedagogiska miljön. Den slutsats vi kan dra av undersökningen är att organiserandet av förskoleklassverksamheten kan se väldigt olika ut. I vårt resultat kommer vi fram till att förskoleklassen är "skolifierad". Det vill säga att det är skolans tradition som dominerar på realiseringsarenan även om formuleringsarenan genom Läroplanen mer gynnar förskolans tradition. Förskoleklassens placering på skolan verkar inte ha någon större betydelse för en integrering. Det tycks snarare bero på kommunikationen mellan de olika arenorna. På de skolor där kommunikationen är tydlig mellan skolchef och förskollärare/lärare arbetar personalen aktivt med att integrera förskoleklassen i skolans verksamhet. Placeringen av förskoleklassen och utformningen av tilldelade lokaler tycks ha betydelse för hur verksamheten i förskoleklassen organiseras. Vår tolkning är att det finns materiella ramfaktorer som styr organiserandet i förskoleklass, exempelvis lokaler och tillgång till material. I slutändan upplever vi att det är skolchefers, förskollärares/lärares förhållningssätt som är den starkast styrande ramfaktorn som fastställer vilken av verksamhetstraditionerna som kommer att dominera.

The purpose of this study has been to exam how sports professors interpret the term "friluftsliv" and in which way sports professors treat "friluftsliv" and staying outside in elementary school. The paper stems from the reasons to why sports professors believe that "friluftsliv" is hard to pursue in elementary school. In order to carry out the purpose, five professors from four different schools have been interviewed. The choice of method been semi structured, qualitative, and individual interviewing. The theoretical starting points are habitus- and ramfaktor theory. The conclusion of how sports professors find the term "friluftsliv", is that it is viewed differently depending on each ones individual background. The research showed that all five professors believed that Lgr11 has made the new curriculum much more clear and structured, also that "friluftsliv" is portrayed in a much more positive light. My study showed that these five professors aren't limited by the problems with "friluftsliv". Instead all five of them find it that the conditions for "friluftsliv" are good, and that the woods are in direct connection with the woods.