43 musiker i 4 olika professionella orkestrar i Sverige har deltagit i en enkätstudie med syftet att kartlägga omfattningen av deras individuella respektive gruppbaserade undervisning innan de påbörjat högre musikstudier. Ingen i den undersökta gruppen hade enbart haft gruppundervisning innan högre musikstudier. Endast 3 av 43 undersökta musiker har någon gång haft uteslutande gruppundervisning och då har det endast rört sig om musikstudier i de allra yngsta åldrarna, upp till 10 år. Resultatet av studien visar att Kulturskoleutredningens (SOU 2016:69) förslag att elever ska utöva konstuttryck i första hand i grupp kan minska möjligheten för elever att få en utbildning som kan leda till en professionell karriär. Kulturskolans roll som enda institution i Sverige som kan erbjuda barn subventionerad instrumentalutbildning diskuteras. Om Kulturskoleutredningens förslag om mer gruppundervisning leder till att yrkesförberedande studier endast finns inom privatfinansierade skolor minskar likvärdigheten i musikutbildning för barn.

The purpose of this study is to elucidate how some teachers view their situation regarding students with concentration difficulties. The questions deals with how they see their opportunities to adapt the teaching, what they themselves think they do to adapt the teaching and what they lack to be able to provide better adaptations in their teaching. The study was conducted with a qualitative survey through telephone interviews with eight craft teachers. The craft teachers themselves consider that they usually have good conditions for adapting teaching for students with concentration difficulties, and they have many different tactics for doing so. According to Skolverket (2011; 2014), all students have the right to receive the help and adaptation they need to cope with schooling. However, the study shows that the adjustments that are made are exactly what Skolverket (2014) classifies as extra adaptations. If the pupil is to have a chance for special support, it is often required that they have a diagnosis for their concentration difficulties, and here the school's finances play a major role in what support the pupil really receives. The study also shows that the informants have not gained knowledge about adaptations through any education, but they have accumulated the knowledge through, for example, experiences and study days in the workplace.

Måluppfyllelse och systematiskt kvalitetsarbete i fritidshemmet är mångfaccetterade begrepp och vida perspektiv på fritidshemmets kvalitetsarbete. Dessutom, eftersom det är skolans skyldighet enligt skollagen att bedriva kvalitetsarbete, är det ständigt ett arbete som pågår i skolorna runt om i landet. Fritidshemmet har många faktorer att förhålla sig till, så som gruppstorlekar, personaltäthet, antal utbildade lärare i fritidshem m fl. Vilken roll har fritidshemmet i skolans systematiska kvalitetsarbete och vilka delar av uppdraget går att mäta. Genom en kvalitativ studie har vi samlat in data för att undersöka hur fritidshemslärare bedriver det systematiska kvalitetsarbetet samt vilka faktorer som skapar - eller möjliggör - för personalen att kunna bedriva ett arbete som präglas av kvalitet. Med ett ramfaktorteoretiskt perspektiv har vi fått fatt på och förstått den data samt knutit an till den forskning som finns för att försöka ge svar på hur arbetet bedrivs på fritidshemmen. Resultatet redogör att fritidslärarna anser det som ett viktigt arbete, men som försvåras utifrån flera olika faktorer. Det finns också en viss obalans mellan fritidshemmets uppdrag och den obligatoriska skolans, där skolan har företräde vad gäller resurser på olika sätt.

Denna kvalitativa fallstudie undersöker hur svenskämnet på IB-programmet regleras i styrdokumenten, hur styrdokumenten kan omsättas till undervisningspraktik samt vilka fördelar och nackdelar lärare som undervisar i både IB-svenskan och de nationella svenskkurserna Svenska A och Svenska B upplever med IB-svenskan. Fallstudiens metoder är en hermeneutisk styrdokumentsanalys av IB-svenskans styrdokument i relation till kursplanen för Svenska B, en halvstrukturerad observation av en lektion i IB-svenska och halvstrukturerade intervjuer med de två lärare som undervisar i IB-svenska på den undersökta gymnasieskolan. Som analysverktyg nyttjas ramfaktor- samt frirumsmodellen. De slutsatser som kan dras utifrån fallstudien är att de yttre ramarna för IB-svenskan i form av styrdokumenten är snävare än för kursen Svenska B. Kursplanen, betygssystemet, ”Prescribed Book List”, den tillgängliga tiden, elevunderlaget och gruppstorleken utgör alla ramfaktorer som inskränker lärarnas frirum, både det upplevda och reella, i utformningen av och undervisningen i IB-svenska. Detta ser lärarna både fördelar och nackdelar med. De tydligare uppgiftsspecifika betygskriterierna är ett exempel på en fördel med IB:s betygssystem, medan en nackdel med Prescribed Book List är att den gör det svårare att lyfta in dagsaktuell litteratur. Samtidigt uppmärksammar studien att det reella frirummet som ges i Svenska B-kursen inte alltid utnyttjas på grund av ramfaktorn tid. Vida yttre gränser innebär alltså inte per automatik ett stort upplevt frirum för lärarna.

Denna studie syftar på att undersöka hur förskollärare beskriver hur de anpassar verksamheten för barn med specialpedagogiska behov utifrån deras erfarenheter. Vilka hinder och möjligheter förskollärarna kan stöta på när de anpassar verksamheten. Det teoretiska perspektiv som valts till denna uppsats är ramfaktorteorin som används för att förstå och kontextualisera hur dessa faktorer interagerar och påverkar förskollärares arbete med anpassning och stöd för barn med specialpedagogiska behov. Metoden som använts är semistrukturerade intervjuer av fem förskollärare som arbetar på fyra olika förskolor i Stockholm.   Ur empirin kunde vi finna tre framträdande teman som brister i specialpedagogisk utbildning, resursbrist och behov av anpassning och strategier för att stödja barnen. Dessa teman lyfter fram de komplexa utmaningarna som förskollärare möter i sitt arbete med inkludering. Studien bidrar till förståelsen av de komplexa utmaningarna inom förskolans inkluderingsarbete.

Syftet med studien var att utreda hur matematiklärare i årskurs 4-6 kan arbeta kompensatoriskt i sin undervisning med hjälp av digitala matematikspel och plattformar, då de påverkas av ramfaktorer. För att utforska syftet undersökte vi hur digitala matematikspel och plattformar kan stödja matematiklärare i deras kompensatoriska uppdrag samt hur lärarens kompetens påverkar deras förmåga att arbeta kompensatoriskt med digitala matematikspel och plattformar. Dessutom ville vi få reda på hur digitala matematikspel och plattformar kan användas gentemot elever som har olika typer av funktionsnedsättningar och matematikångest i ett kompensatoriskt syfte.  Utifrån syftet och frågeställningarna genomfördes en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie med fem deltagande respondenter, alla verksamma matematiklärare i årskurs 4-6. Empirin från intervjuerna analyserades med en tematisk analys där vi utifrån ramfaktorerna personramar, tidsramar, fysiska ramar och ekonomiska resurser och citaten från lärarna identifierade fem teman. De teman vi fann var lärares kompetens, individuella lösningar, ständigt tillgänglig assistent, brister och tillgångar.  Resultaten från studien visade att ramfaktorer spelade en dubbel roll genom att belysa både fördelar och utmaningar för lärare när de arbetar med digitala matematikspel och plattformar i kompensatoriskt syfte. Det visade sig att digitala matematikspel och plattformar kan assistera lärare på flera sätt, till exempel genom att på individnivå anpassa hur elever arbetar i matematikämnet. Lärarens kompetens var en avgörande faktor för hur det utnyttjas i undervisningen då flera lärare flaggade för att deras kunskap om digitala matematikspel och plattformar var begränsande. Studien nådde också slutsatsen att elever med funktionsnedsättningar och matematikångest kan gynnas av att använda digitala matematikspel och plattformar men att det inte alltid förhåller sig så.

I dagens skola inom ämnet idrott och hälsa 1 står det utskrivet att elever ska komma i kontakt med "Mental träning och spänningsreglering" (Lgy 11 2011). Ämnet har dock fått utstå kritik för att främst ägna sig åt fysisk aktivitet och fysisk hälsa. Denna studie har därför studerat hur elever ser på mental träning inom ämnet idrott och hälsa och om de använder sig av någon mental träning på fritiden. Det teoretiska ramverket för studien är ett patogent och salutogent hälsoperspektiv och ramfaktorteorin. Inom studien deltog 123 elever uppdelade på 3 olika skolor i 6 olika klasser. Studien har använt sig av enkät innehållande båda slutna och öppna frågor där elevernas svar sedan granskats och analyserats. Resultatet visade sig vara varierande där en del skolor hade erfarenhet av mental träning medan andra inte hade det. Det visade sig att mental träning är ett relativt svårt begrepp för både lärare och elever, vilket kan förklara att mental träning får en liten roll i ämnet. Trots detta ansåg de flesta elever att mental träning kan bidra till att förebygga psykisk ohälsa, vilket idag är ett av vår tids största samhällsproblem. Denna studie anser att det borde undervisas mer i skolan.

No description available.

The purpose of the present study was to explore teachers’ orchestration of the class communication during teaching and to show whether the communication can be explained by frame factors. This study is a multiple case study of two physics teachers – one public and one private school teacher - using observational and interview data to illustrate and analyze their communication/talk process in the classroom. Implications are drawn for the way that they develop dialogue, which is further explored in regards to identified frame factors. Data collection was complemented with field notes and audio-recordings. The observations served for identifying the communication process. Interviews were used to develop the understanding of the teacher’s background and their beliefs on teaching for further strengthening the evidence for the findings. Transcripts were developed for detailed qualitative analysis of selected episodes of their communicative approaches.Concepts and theories on the importance of the communication process for reflective thinking and a learner-centered classroom along with the frame factors theory aid the construction of the research and are linked to the findings.The study provides insight on the frequency of elicitation of dialogic communication encouraging of reflective thought occurring at recurrent rate by the private school teacher during lecturing. The findings showed that frame factors steering the two teacher’s elicitation of communication were the curriculum, the teachers’ educational opportunities, external support and their ideologies. Findings suggest that reverting the teachers discourse fully towards an environment of dialogic communication encouraging of reflective thought - an aim of the Kosovo Curriculums - require additional sustenance and a profounder inquiry of the influence of teachers ideologies and how it can be diminished. Furthermore, an assessment of the curriculums implementation in classrooms and its limiting aspect of providing dialogically organized instruction is necessary along with assessment of the trainings offered to teachers.

Denna studie undersöker hur pedagoger och rektorer från montessori- och Reggio Emilia-förskolor ser på sitt arbete med att inkludera barn i behov av särskilt stöd. Det är också en jämförelse för att hitta likheter och skillnader i metoder och förhållningssätt utifrån de två teoretiska utgångspunkterna ramfaktorteorin och kritiskt perspektiv på specialpedagogik. Genom intervjuer har vi tagit reda på hur inkludering och förutsättningar i arbetet synliggörs ur fyra kategorier: Den pedagogiska inriktningen, Inkludering i barngruppen, Planering i arbetslaget och Externa resurser. Resultatet visar att montessori respektive Reggio Emilia har sina tydliga metoder och förhållningssätt som gör att inriktningarna skiljer sig från varandra på många sätt, men att de till viss del också delar samma mål. Montessori fokuserar på individen genom barns enskilda arbete, medan i Reggio Emilia utforskar både barn och pedagoger tillsammans. Studiens slutsats är att val av pedagogisk inriktning påverkar vilken utbildning och uppväxt barn får, vilket gör det till ett svårt men ett viktigt val.