Syftet med studien var att undersöka huruvida elever i ämnet idrott och hälsa får ta del av undervisning kopplat till droger, då det står utskrivet att eleverna ska få ta del av denna undervisning i de svenska styrdokumenten för idrott och hälsa 1. Vidare så är syftet med denna studie att undersöka vad eleverna har för syn på droger kopplat till de salutogena och patogena hälsoperspektiven av Aaron Antonovsky (1996). För att få svar på dessa frågor har en metodkombination använts där elever har fått medverka i intervjuer och enkäter som sedan har legat till grund för studiens resultat. Studien kommer fram till att elever överlag får lite undervisning i ämnet idrott och hälsa kopplat till droger samt att elever har både en patogen och salutogen syn på droger. Primärt är elever mer salutogena i sin hälsosyn när det handlar om alkohol och mer patogena i sin syn på övriga droger

Inledning Fritidshemmet ska erbjuda en meningsfull fritid, utgå ifrån elevers intressen samt stimulera till rörelse. Styrdokumentens beskrivning av fritidsverksamheten är personalens utgångspunkt under det dagliga arbetet. Genom att, utifrån elevernas perspektiv, utreda hur dess rörelsemöjligheter i fritidsverksamheten stimuleras kan viktig kunskap erhållas, som i sin tur leder till positiv utveckling inom skolverksamheten.  Syfte  Syftet är att ta reda på vad elever upplever som rörelseglädje samt vilka faktorer som påverkar barns upplevelse av rörelseglädje i fritidshemmet. Utifrån barnens perspektiv ämnar vi att undersöka vilka förutsättningar fritidsverksamheten ger barnen att vara fysiskt aktiva. Vi vill även undersöka hur fritidshemmet genom rörelseglädje bidrar till ett positivt hälsoperspektiv för barnen och om de här ges möjlighet att utveckla en god rörelseförmåga.   Metod Genom semistrukturerade intervjuer med elever inskrivna i fritidshemmet ämnar denna kvalitativa studie undersöka hur barn finner rörelseglädje under fritids. Genom tematisk analys har resultatet av intervjuerna sedan bearbetats utifrån begrepp som sammanlänkar undersökningsområdet. Resultat För att sammanställa resultatet av denna kvalitativa studie har det salutogena perspektivet samt dess grundsynsätt KASAM tillämpats. Under analysen har begreppen begriplighet, hanterbarhet samt meningsfullhet använts för att skapa en fördjupad bearbetning av intervjumaterialet. Under intervjuerna framkommer vikten av gott umgänge för att frambringa rörelseglädje i fritidshemmet. Att ha tid på sig för rörelseaktiviteter under fritidshemmets verksamhet betonas också. Vidare beskrivs hur en del elever väljer bort ytor att vistas på av olika skäl. Detta kan bero på att de inte känner samhörighet med elever som samlas på en viss plats, på grund av personalens frånvaro eller av risken att missa möjlighet att delta i någon annan aktivitet.

I dagens skola inom ämnet idrott och hälsa 1 står det utskrivet att elever ska komma i kontakt med "Mental träning och spänningsreglering" (Lgy 11 2011). Ämnet har dock fått utstå kritik för att främst ägna sig åt fysisk aktivitet och fysisk hälsa. Denna studie har därför studerat hur elever ser på mental träning inom ämnet idrott och hälsa och om de använder sig av någon mental träning på fritiden. Det teoretiska ramverket för studien är ett patogent och salutogent hälsoperspektiv och ramfaktorteorin. Inom studien deltog 123 elever uppdelade på 3 olika skolor i 6 olika klasser. Studien har använt sig av enkät innehållande båda slutna och öppna frågor där elevernas svar sedan granskats och analyserats. Resultatet visade sig vara varierande där en del skolor hade erfarenhet av mental träning medan andra inte hade det. Det visade sig att mental träning är ett relativt svårt begrepp för både lärare och elever, vilket kan förklara att mental träning får en liten roll i ämnet. Trots detta ansåg de flesta elever att mental träning kan bidra till att förebygga psykisk ohälsa, vilket idag är ett av vår tids största samhällsproblem. Denna studie anser att det borde undervisas mer i skolan.