Motivation är något som ständigt förändras och den kan under tidens gång både öka ochminska. Motivation är något de allra flesta stöter på under livet i många olika former. Jag harbland annat sett dess betydelse i skolan och för den undervisning som bedrivs. Samtidigt harjag sällan hört lärare resonera kring motivation under mina år som elev och studerande.Därför har en nyfikenhet väckts kring detta ämne där jag som musiklärarstudent ärintresserad av att höra lärares syn på det hela. Syftet med uppsatsen är således att belysa hurmusiklärare på gymnasiets estetiska program resonerar kring motivation med utgångspunkt ikurserna Instrument eller sång och Ensemble. Jag har valt att avgränsa studien till dessakursen då jag anser att de i styrdokumenten påminner om varandra. Samtidigt finns detuppenbara skillnader i den faktiska undervisningen mellan de olika kurserna då Instrumenteller sång fokuserar på individuell undervisning, medan Ensemble fokuserar på undervisningi grupp. Därför är jag intresserad av vilka skillnader och likheter lärare uppmärksammar i ettjämförande mellan de olika kurserna och undervisningsmetoderna? Studien har genomförtsmed hjälp av frågeställningar gällande hur musiklärare beskriver sitt arbete med motivation,vilka aspekter av motivationsarbetet som framträder som betydelsefulla samt hur lärareupplever elevers motivation i individuell- respektive ensembleundervisning. I studienanvändes en kvalitativ metod där tre lärare deltog i semistrukturerade intervjuer. Intervjuernaanalyserades sedan med hjälp av självbestämmandeteorin som teoretisk utgångspunkt.Studiens resultat visar att de intervjuade lärarna uttrycker betydelsen av ett aktivt arbete medmotivationen i undervisningen. Trots en enad syn kring detta har lärarna olika syn på vilkadelar av motivationsarbetet som anses betydelsefulla vid olika tillfällen i de olika kurserna.

43 musiker i 4 olika professionella orkestrar i Sverige har deltagit i en enkätstudie med syftet att kartlägga omfattningen av deras individuella respektive gruppbaserade undervisning innan de påbörjat högre musikstudier. Ingen i den undersökta gruppen hade enbart haft gruppundervisning innan högre musikstudier. Endast 3 av 43 undersökta musiker har någon gång haft uteslutande gruppundervisning och då har det endast rört sig om musikstudier i de allra yngsta åldrarna, upp till 10 år. Resultatet av studien visar att Kulturskoleutredningens (SOU 2016:69) förslag att elever ska utöva konstuttryck i första hand i grupp kan minska möjligheten för elever att få en utbildning som kan leda till en professionell karriär. Kulturskolans roll som enda institution i Sverige som kan erbjuda barn subventionerad instrumentalutbildning diskuteras. Om Kulturskoleutredningens förslag om mer gruppundervisning leder till att yrkesförberedande studier endast finns inom privatfinansierade skolor minskar likvärdigheten i musikutbildning för barn.

Intrinsic motivation means that students have an interest and finds something joyful, whichaccording to the curriculum is something that schools should aim towards. The mostcommon practice in mathematics education is individual learning but cooperative learninghas become quite popular. The aim of this study is to examine if these two practices haveany effect on students` intrinsic motivation towards mathematics in primary school. Thisresulted in questions which aims to find out both students´ feelings towards mathematicsand possible differences between the two practices. The study has a phenomenologicalperspective which focuses on the participants experiences. The method used is qualitative,where four students and one teacher from two classes with different practices areinterviewed. The results show that all students had high intrinsic motivation both towardsmathematics as a subject and as a practice. There were no major differences regardingstudents´ intrinsic motivation between the two classes. There were however some differencesbetween students in the same class. Three out of four students in each class had slightlyhigher intrinsic motivation towards the practice in their class, than the fourth student.

<p>Arbetet tar upp exempel från två klasser om hur pedagogerna i klassen anpassar sin undervisning efter individerna i klassen. Utifrån fyra områden: hur pedagogerna ser på elever i behov av särskilt stöd; hur de bemöter eleverna; hur de anser att de anpassar sin undervisning och hur de integrerar elever i klassen, försöker detta arbete finna ett sätt för pedagogerna att förhålla sig till individerna i klassen.</p><p>Kvalitativa intervjuer har använts för att få ta del av varje pedagogs synsätt och åsikter. Två lärare, två fritidspedagoger och en förskollärare har intervjuats för att få ett brett perspektiv på de två klasser som undersökts.</p><p>Elevens bästa och behov ska styra vilka pedagogiska riktlinjer pedagogen ska använda sig av.</p> / <p>This essay takes on examples from two classes about how the educationalist in the class adapts their education after the individuals in the class. From four areas: how the educationalists see on the pupils in special needs; how they treat the pupils; how they think that they adept their education and how they integrate pupils to the class, this essay tries to find a way for the educationalists to behave to the individuals in the class.</p><p>Qualitative interviews has been used to take part of every educationalists approach and opinion. Two teachers, two recreation instructors and one preschool teacher has been interviewed to get at wide perspective on the classes that’s been examined.</p><p>The pupils best and needs shall guide which pedagogical guidelines the educationalist should use.</p>

Arbetet tar upp exempel från två klasser om hur pedagogerna i klassen anpassar sin undervisning efter individerna i klassen. Utifrån fyra områden: hur pedagogerna ser på elever i behov av särskilt stöd; hur de bemöter eleverna; hur de anser att de anpassar sin undervisning och hur de integrerar elever i klassen, försöker detta arbete finna ett sätt för pedagogerna att förhålla sig till individerna i klassen. Kvalitativa intervjuer har använts för att få ta del av varje pedagogs synsätt och åsikter. Två lärare, två fritidspedagoger och en förskollärare har intervjuats för att få ett brett perspektiv på de två klasser som undersökts. Elevens bästa och behov ska styra vilka pedagogiska riktlinjer pedagogen ska använda sig av. / This essay takes on examples from two classes about how the educationalist in the class adapts their education after the individuals in the class. From four areas: how the educationalists see on the pupils in special needs; how they treat the pupils; how they think that they adept their education and how they integrate pupils to the class, this essay tries to find a way for the educationalists to behave to the individuals in the class. Qualitative interviews has been used to take part of every educationalists approach and opinion. Two teachers, two recreation instructors and one preschool teacher has been interviewed to get at wide perspective on the classes that’s been examined. The pupils best and needs shall guide which pedagogical guidelines the educationalist should use.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur musikstudenter med individuell undervisning upplever fenomenet relationen till sina lärare, på och utanför lektionstid. För att kunna uppnå detta syfte utgår studien från följande forskningsfrågor: Vilken relation erfar musikstudenter med individuell undervisning att de har till sina lärare?, Hur erfar studenterna den kommunikation som sker utanför undervisningens ramar? och Hur ser en önskad relation till en lärare ut enligt studenterna? Studien är en kvalitativ fallstudie på en svensk högskola med fyra musikstudenter och tar ett avstamp i det teoretiska perspektivet fenomenologi. Forskningsmetoden för studien är semistrukturerade intervjuer, som sedan transkriberats och analyserats med tematisk analys. Resultatet presenteras i tre övergripande teman, en för varje forskningsfråga. Dessa tre temana är relationen till lärare, kommunikation utanför undervisningens ramar och en önskad relation. Det första, fenomenet relationen till lärare, präglas av en variation av upplevelser och beskrivs i ett spektrum från nära privata relationer till opersonliga relationer. Den sammantagna slutsatsen gällande relationen till lärare är att upplevelserna varierar beroende på vilken lärare och vilken student relationen gäller. Det andra temat rör kommunikationen mellan lärare och studenter. Här erfar studenterna det som praktiskt med kommunikation via sms, Facebook Messenger och tal. Däremot är studenterna kritiska till lärare som pratar skitsnack om andra studenter. I det tredje temat beskrivs fenomenet en önskad relation. Slutsatsen kring detta är att en önskad relation ska vara ett samarbete och att studieresultatet är viktigare än relationen till läraren. I det påföljande diskussionskapitlet sätts resultatet i förhållande till tidigare litteratur och forskning samt det teoretiska perspektivet fenomenologi. / The purpose of this study is to examine how music students with one-to-one tuition experience the phenomenon of the relationship with their teachers, on and off lesson. In order to achieve this purpose, the study is based on the following research questions: What relationship do students with individual education experience with their teachers?, How do the students experience the communication that goes beyond the framework of the teaching? and What does a desired relationship with a teacher look like according to the students? The study is a qualitative case study at a Swedish university with four music students and takes its starting point in the theoretical perspective phenomenology. The research method for the study is semi structured interviews, which were subsequently transcribed and analysed with thematic analysis. The result is presented in three overall themes, one for each research question. These three themes are the relation to teachers, communication outside the framework of the teaching and a desired relationship. The first theme, the relationship to teachers, is characterized by a variety of experiences and is described in a spectrum from close private relations to impersonal relationships. The overall conclusion regarding the student relationship to the teacher is that the experiences vary depending on which teacher and student the relation is between. The second theme concerns communication between teachers and students. The students experience it as practical with communication via SMS, Facebook Messenger and speech. On the other hand, the students are critical of teachers who speak in negative ways about other students. In the third theme, the phenomenon a desired relation is described. The conclusion about this is that a desired relationship should be a collaboration and that the student’s study result is more important than the relationship with the teacher. In the following discussion chapter, the result is put in relation to previous literature and research and the theoretical perspective phenomenology.

Denna studie tillhör deltagarorienterad forskning (PAR) i form av en forskningscirkel. Syftet var att beskriva och analysera en forskningscirkels kunskapsutveckling både gällande dess process och dess innehåll. Deltagarna i cirkeln var nio lärare som arbetar vid en komvuxskola och de undervisar vuxenelever i ämnena SFI, SVA och engelska. Forskningscirkelns fokus har varit frågor som gäller individanpassad undervisning inom komvuxutbildningar. I cirkeln har empiriska data kommit fram genom att låta deltagarna berätta sina livsberättelser om individanpassad undervisning och i gruppsamtal prata om individanpassad undervisning. I en växelverkan mellan deltagarnas erfarenheter om individanpassad undervisning och tidigare forskning inom detta område, arbetade vi i cirkeln fram metoder för individanpassad undervisning inom komvuxutbildningar. Deltagarna prövade dessa metoder i undervisningen. Metoderna som var utformade för individanpassad undervisning var både vitt och övergripande utformade, vilket var positivt på grund av att lärarna kunde anpassa metoderna och arbetssätten till varje elevgrupp och till enskilda vuxenelever. Resultatet visar att individanpassad undervisning bör utformas som individuell undervisning, en till en undervisning, mellan lärare och vuxenelev. Då kan vuxeneleven få individuell hjälp med studierna och eleven kan få arbetsuppgifter som är individuellt anpassad till hens förmåga att studera. Det har också framkommit att, det är viktigt att undervisningen är utformad utifrån relationell undervisning, vilket innebär att vuxeneleven både får möta lärare och andra elever under studiernas gång. Det innebär olika undervisningssätt som både är individanpassade, samtidigt som de utgår från en relationell undervisning. Det har framkommit i studien att relationell undervisning är särskilt viktigt i språkundervisningen. Det har också uppmärksammats individanpassade metoder som utgår från digital undervisning både inom individuell undervisning och relationell undervisning. I studien lyftes fram olika arbetssätt som utgår från digital undervisning. / This study belongs to the research tradition Participatory Action Research (PAR) in the form of a Research Circle. The task was to describe and analyse the process and content of knowledge development within a Research Circle. The participants in this circle were nine teacher who work at komvux, and teach adult students in subject such as SFI, SVA and English. In this circle with participating teachers, issues of individually adapted teaching in adult education have been in focus. In this circle, empirical data has been highlighted by having the participants tell life stories and in group interviews about the individualized teaching. In an interaction between the participants´ experiences of individually adapted teaching and previous research in this area, we in the circle developed methods for individually adapted teaching in adult education. The participants tried these methods in their teaching. The methods that were developed for individually adapted teaching were both broadly and comprehensive designed, which was positive because then the teacher can adapt the teaching methods to each student group and individual adult student. The result indicate that the individually adapted teaching needs to be designed based on individual teaching, one to one teaching between teacher and adult student. Then the adult student can receive individual support in their studies and receive tasks that are individually adapted to the student´s ability to study. It is also important that the teaching is designed based on relational teaching, were the adult student both meets the teacher and other students during the course of study. This means different working methods in teaching that are individually adapted based on relational teaching. Relational teaching is especially important in language teaching. It has also been highlighted methods for individually adapted teaching based on digital teaching which is both based on individual teaching and relational teaching. This digital teaching is based on different working methods that are highlighted in this study.