Denna studie syftar till att undersöka förskollärares och barnskötares inställning till matematik i förskolan samt hur yttre faktorer som sker i verksamheten kan påverka matematikundervisningen. Studiens syfte är angeläget då vi författare mött både förskollärare och barnskötare med olika inställning till matematikämnet i förskolan. Men även i ett samhälleligt perspektiv, då elever går ut med sämre resultat i just ämnet matematik. Utifrån detta perspektiv kan matematikämnet behöva många års träning, vilket då kan relateras till att denna träning bör starta redan i förskolans värld. Materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer med inslag av en tolkande hermeneutisk metod, med sex förskollärare och sex barnskötare från åtta olika förskolor i Uppsala. Empirin analyserades och bearbetades med utgångspunkt i ett ramfaktorteoretiskt perspektiv tillsammans med de tillhörande begreppen förutsättningar, transformering och realisering. Resultatet visar att yttre faktorer som personalbrist, gruppstorlek, kompetens och förskolans styrdokument synliggör både skillnader och likheter i respondenternas utformning av matematikundervisning. Resultatet synliggör även skillnader och likheter i hur förskollärarnas och barnskötarnas inställning påverkar hur matematikämnet kommer till uttryck i förskolan, både i planerad och spontan undervisning. Den största skillnaden i resultatet synliggörs i respondenternas inställning till läroplanen. Förskollärarna uttrycker att läroplanen har blivit mer tydlig och lättare att arbeta med. Medan samtliga barnskötare inte kan uttrycka sig över huvud taget när det kommer till den reviderade läroplanen och dess innehåll. Likheter i resultatet kan ses i samband med synsättet på den spontana matematikundervisningen samt att flera utav respondenterna från båda delstudierna belyser vikten av att byta erfarenheter med varandra i sitt arbete i förskolan.

Digitala verktyg har fått en allt större roll i många avseenden i dagens samhälle, så även i utbildningssammanhang. Det är upp till varje lärare att iscensätta undervisning med och kring digitala verktyg, vilket ställer krav på läraren ur flera perspektiv. Många faktorer påverkar användandet av digitala verktyg i utbildningssammanhang vilket beskrivs i tidigare forskning, men närmare studier av aspekten pedagogers kompetens saknas. En webbaserad enkätundersökning används som metod för studien som bidragit med kunskap kring hur pedagogers digitala kompetens kan inverka på förekomsten av digitala verktyg i undervisningssammanhang. Ramfaktorteorin har använts som studiens teoretiska perspektiv, begreppet inre ram har använts synonymt med pedagogers digitala kompetens och yttre ram synonymt med förskolans läroplan. Studiens resultat pekar på att majoriteten av respondenterna i undersökningsgruppen har angett att de är säkra kring vad som förväntas av dem gällande de reviderade skrivningarna kring digitala verktyg och digital kompetens i läroplanen. Dock förekommer respondenter i undersökningsgruppen som inte känner sig säkra på vad läroplansskrivningarna medför för förväntningar på dem. Det finns en tendens i undersökningsgruppen att säkerheten kring läroplansskrivningarna är aningen högre hos de respondenter som fått fortbildning inom digitala verktyg än hos de som inte fått det. Studiens resultat pekar på att respondenterna anser att deras digitala kompetens påverkar deras användande av digitala verktyg i undervisningssammanhang och i deras utsagor framkom digital kompetens som såväl en möjlighet som en begränsning.