Spelling suggestions: "subject:"feministisk poststructuralism"" "subject:"feministiska poststructuralism""
1 |
Kedjad vid könet : Diskurser kring genus i fem pedagogers resonemangSenekovic, Hanna, Gayle Harling, Sarah January 2012 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka och problematisera diskurser som kommer till uttryck i pedagogers resonemang kring genusfrågor. Studiens ansats är feministisk poststrukturalism. Vi vill kunna identifiera och fördjupa förståelsen för språkligt burna värden i pedagogernas resonemang, eftersom dessa inverkar på hur elever förstår sig själva, andra och förhåller sig till varandra. Vi har för syfte att nå och synliggöra strukturer. För att uppnå syftet formulerades följande frågeställningar: Vilka diskurser rörande genusfrågor kan utläsas i pedagogers resonemang? Och hur kan de utlästa diskurserna förstås i förhållande till nationella krav i Lgr11? För att besvara frågeställningarna har vi genomfört en kvalitativ intervjustudie med fem pedagoger. Intervjuerna har sedan analyserats med inspiration av diskursanalytiska metoder. De diskurser som utlästs i pedagogernas resonemang har varit sådana som förklarar individer som olika beroende av könstillhörighet. I förhållande till framskrivelser i Lgr11 så förstår vi sådana diskurser som problematiska, eftersom de strider emot styrdokumentets krav.
|
2 |
Lärandets komplexa processer : Om maskulinitet och subjektsskapande i en teknikklass på gymnasiet. / The complex processes of learning : Masculinity and subjectification in a technology class in upper secondary school.Gunnarsson, Karin January 2011 (has links)
My own experiences as an upper secondary school teacher and the increase in research on masculinity in educational settings that occurred during the late 1990 emphasizing on the gender gap in achievement and grades is the point of departure for this thesis. The aim is to investigate how boys in upper secondary school are constituted and constitute themselves as motivated and achieving learning subjects. Another aim is to see what possibilities there are to form different teaching practices to create other possible positions for me and the pupils. The research questions are 1) How does boys´ construction of masculinity constitute how they see their own ability to be motivated and achieve in school 2) What significance do my shifting approaches and expectations on the pupils as well as teaching have on the boys constitution as learning subjects? To answer these questions I use a theoretical framework of feminist poststructuralist. The theoretical point of departure is the work of Foucault and the concepts discourse, power and subjectification combined with the concepts positioning, materiality, performativity and hegemonic masculinity. Drawing on feminist poststructuralism, gender is constructed and materialized through language, actions and relations that make subjectification an active ongoing process with a variety of opportunities. The research methodology is influenced by action research and the study was conducted in my own teaching practice in social science. A group of pupils, 26 boys and five girls, who attended the first year of Technology Program participated in the study. During the research process the action research gradually turned into a method of data collection. Research diary, interviews, surveys and narratives were methods that were used. The material was analysed through a Foucauldian discourse analysis. To make the discourse visible, I also used deconstruction as a methodological strategy where different readings helped me see the multiplicity of ways to understand and act in the teaching practice. In the analysis the impact of the specific context and the complex process of subjectification were revealed. The many different discourses being active in the school context made it impossible to say something definite about how motivation and achievement is constituted among the boys in the group. What can be said is that the ladish culture is one part in producing power and hierarchies but popularity and status can be reached through different means. By being social, authentic and not study too much a position of high status can be combined with showing motivation and good achievements. The analysis also shows the teacher's involvement in producing and reinforcing dominant discourses. The teacher’s expectations and attitudes have in this study exhibit an active involvement in students' construction of subjectivity constituting their motivation and willingness to perform. This was shown in the material by the various strategies that were used for disciplining the students where I as a teacher reinforced the students' negative behavior by allowing the positions as "unruly and unmotivated boys". The concluding part of this thesis content a discussion about how the teaching practice need a discourse which calls on teachers to continually deconstruct and make discourse analysis of their teaching. Finally I point to the achievement discourse that dominates in school where teaching and teacher assessment of pupils' skills are exclusively on performance, results and fulfilled goals.
|
3 |
Alleman på däck! : Könsroller konstrueras i leken.Nyberg, Anngelica, Manni, Felicia January 2015 (has links)
Den här studien utgår från syftet av att undersöka vad olika konstruktioner av utomhusmiljöer som förekommer i förskolevardagen kan erbjuda barn som subjekt och deras roller i den fria leken. Avsikten är att studera hur barn agerar beroende på kulturella och sociala influenser samt vilka positioner som uppstår mellan barn i relation till olika utomhusmiljöer genom det verbala samt kroppsligt uttryckta språket. Studien är genomförd genom videoobservation av fjorton 5-åriga barn från två avdelningar samt två förskollärare på en förskola i Sverige. De utomhusmiljöer barnen vistades i var en kommunal lekplats, en naturmiljö samt förskolans egen utomhusgård. Examensarbetet utgår från ett feministiskt poststrukturalistiskt perspektiv och i analys, resultat och diskussion synliggörs subjektsteorier och performativa handlingar som belyser hur barn som subjekt konstruerar roller i lekar.
|
4 |
He is he, she is she : Om genus i en filippinsk förskolaEdin, Jennifer January 2017 (has links)
No description available.
|
5 |
Mäktiga män och fagra prinsessor : En studie om applikationers roll i konstruerandet av genusBryngelsson, Ida, Axelsson, Ida January 2015 (has links)
Studien syftar till att undersöka hur karaktärer i applikationer som används av barn i förskolan framställs, samt hur stereotypa könsroller kan ge för betydelse för barns bild av sig själva som flicka respektive pojke. Lärplattor på förskolan är för oss ett verktyg som börjar få en självklar plats i förskolans verksamhet och som används av både pedagoger och barn, men som vi ser inte får lika stor uppmärksamhet i arbetet med genus. Studien har gjorts utifrån en kvalitativ ansats där vi har tagit skärmdumpar på huvudkaraktärer som vi sedan har analyserat utifrån en ikonografisk/ ikonologisk bildanalysmetod. Applikationerna är valda genom en enkätundersökning skickade ut i en Facebook-grupp för pedagoger som använder lärplattor i förskolan. Där fick de redogöra för några applikationer som de använder i sin förskoleverksamhet, som riktas till barn i förskoleåldern. Det insamlade materialet har därefter analyserats med utgångspunkt i feministisk poststrukturell teori. Utifrån resultatet av urvalsmaterialet framträder en bild av att de allra flesta huvudkaraktärer är könsstereotypt framställda, att de tilldelats olika roller beroende på kön, samt att flertalet karaktärer är framställda som män eller pojkar. Utifrån vår valda teori kan vi se att barns bild av sig själva kan påverkas av stereotypa könsroller. Med studien har vi som avsikt att bidra med en fortsatt reflektion kring genusarbetet inom förskolans verksamhet och öka medvetenheten kring genus och arbetet med att försöka bryta könsstereotypa mönster.
|
6 |
Genus i ämnet idrott och hälsa : Hur lärare konstruerar genus när de talar om undervisningen i idrott och hälsaSokol, Katarzyna, Ferner, Johanna January 2017 (has links)
Syftet med denna studie var att undersöka hur genus konstrueras i ämnet idrott och hälsa.Ytterligare ett syfte var att genom feministisk poststrukturell teori analysera vilka diskursersom framträder i lärarnas tal om genus i undervisningen. Studien var en kvalitativundersökning med en egenkonstruerad intervjuguide. Respondenterna i undersökningen varverksamma gymnasielärare i ämnet idrott och hälsa. Det var sex gymnasielärare från tre olikaskolor i södra Sverige som deltog i undersökningen, lärarnas utsagor utgjorde svaren tillstudiens resultat. Respondenternas svar analyserades utifrån tematisering och diskursanalys.Den teoretiska utgångspunkten i denna studie var feministisk poststrukturalism. Resultatetvisade att lärare menar att det finns biologiska skillnader på flickor och pojkar och att detmissgynnar flickor i många sammanhang eftersom pojkarna anses vara starkare och snabbare.Studiens resultat pekade även på att lärare förser flickor och pojkar med olika attribut, omvad som anses vara flickigt och pojkigt. En diskurs som framträdde i förhållande till hurpojkar och flickor konstrueras var det biologiska könet. Det innebär att konstruktionen avpojkar och flickor handlar om biologiska skillnader. En annan framträdande diskurs varsocialt kön, att flickor och pojkar är på ett visst sätt, tycker om olika saker och förses medspecifika egenskaper. Analysen i denna studie visade även att det fanns motstridiga diskurseri lärares tal om pojkar och flickor, där resultatet visade att lärarna förklarar att de vill ochförsöker ha ett könsneutralt tänk.
|
7 |
Aktiva pojkar och pojkar flickor? : Hur konstrueras barn i matematiska aktiviteter i matematikläromedel för årskurs 3?Carolina, O´Neill Contreras, Pihlaja-aho, Marika January 2019 (has links)
Den här uppsatsen granskar hur barn konstrueras i ett urval av matematikläromedel för att undersöka hur barn konstrueras utefter kön, som aktiva eller passiva i en matematisk aktivitet. Genom en bildanalys har könsstereotypa mönster exponerats i det empiriska materialet. Bildanalysen tar sin utgångspunkt i frågor som är utarbetade för att synliggöra eventuella könsmönster. Nedan följer uppsatsens frågeställningar som ligger till grund för bildanalysen. 1. I vilken omfattning förekommer flickor, pojkar, könsneutrala och djur i illustrationerna i valda läromedel? 2. Hur konstrueras pojkar och flickor i en matematisk aktivitet samt i en icke matematisk aktivitet? De teoretiska ansatserna är kön, genus och feministisk poststrukturalism med utgångspunkt i matematisk aktivitet. Analysen och resultatet av det empiriska materialet visar att pojkar och flickor konstrueras som aktiva i större utsträckning än passiva. I de aktiviteter där ingen matematik utförs konstrueras pojkar som icke könsstereotypa medan flickor konstrueras som könsstereotypa. Den kvantitativa delen av analysen visar att djuren är överrepresenterade i två av fyra läromedel.
|
8 |
Skogens möjligheter : En studie om barns genusskapande i mötet med skogenUnga, Johanna, Hegge, Ann Sofie January 2008 (has links)
<p><p>Avsikten med denna studie är att utforska förskolebarns genus- och subjektskapande i mötet med skogen. Vårt teoretiska perspektiv är feministisk poststrukturalism. Vi har valt att dokumentera barns lek i skogen med hjälp av pedagogisk dokumentation. Dessa situationer har vi dekonstruerat och gjort olika läsningar på med hjälp av dekonstruktiva samtal och diskursanalys. Studien visar att flickor och pojkar positioneras och positionerar sig utifrån normerande genusdiskurser och dominerande föreställningar om skogen som pedagogisk miljö. Plats och ting i skogen blir aktiva i barns genus- och subjektskapande eftersom de är laddade med pedagogers och barns förväntningar och föreställningar om skogsdiskursen. Skogen som pedagogiskt rum kommunicerar koder i mötet med barn, således kan skogen inte ses som könsneutral och ”oskyldig”.</p></p>
|
9 |
Vi är hon! : Bilder och subjektsskapande i förskolan.Hulth, Magdalena, Schönbäck, Hedda January 2007 (has links)
<p>Med den här uppsatsen vill vi synliggöra hur barn kan använda bilder i sitt subjektsskapande, samt hur vi pedagoger kan arbeta med bilder utifrån ett ’denormaliseringsperspektiv’. Med det menar vi att försöka synliggöra, förskjuta och förändra de betydelser som barn och pedagoger lägger i begreppet normalitet. Med andra ord handlar det om att utmana dominerande diskurser och normer kring vad som kan betraktas som ett riktigt och önskvärt sätt att vara och leva, och visa att de inte är så entydiga, stabila och ”naturgivna” som vi ibland upplever dem. Detta för att möjliggöra för barnen att vara och göra ”rätt” på många olika sätt. Vi skriver också fram hur pedagogers (våra egna) föreställningar kring vad som är ”normalt” kan få betydelse för barns subjektsskapande. Vår undersökning består av ett utforskande projekt med tre femåriga förskolebarn, vilket vi själva ledde. Detta för att utprova möjliga arbetsformer för att barn och pedagoger tillsammans ska kunna ompröva och utvidga sina föreställningar kring normalitet. Vi har arbetat med bilderna i en bok. Barnen har läst den, tillsammans, utifrån bilderna. Därefter gjorde vi dramaövningar, för att pröva olika subjektspositioner. Barnen fick också laborera med kopierade och utklippta delar av bilderna, för att se hur de kunde användas i en annan kontext än bokens. Allt dokumenterades med videokamera (vid ett par tillfällen av barnen själva). Sedan har vi analyserat materialet genom att försöka utläsa så många olika betydelser av det barnen och vi själva gör och säger, som möjligt. Detta för att komma bort från föreställningen om att det bara skulle kunna finnas en enda sanning om vad som utspelade sig i varje situation. Vi har istället försökt dekonstruera vad som vid en ytlig läsning skulle kunna tyckas entydigt och självklart, för att synliggöra att människors agerande är och tolkas kontextuellt och diskursivt. På så sätt vill vi också visa hur våra och barnens handlingar styrdes av hur vi, såväl som barnen, (diskursivt) uppfattade situationen. De referenser vi främst lutar oss mot är Hillevi Lenz Taguchi som skrivit om feministisk poststrukturalistisk teori, och Elisabeth Nordin Hultman som skrivit om barns subjektsskapande i relation till de material och den miljö som omger dem. Vad som främst blir synligt i vår analys, är hur aktivt barnen använde sig av bokens bilder i sitt subjektsskapande. De uttryckte tydligt vilka personer de ville vara och vilka de inte ville vara. Vi blev också smärtsamt medvetna om hur normerande våra egna föreställningar var och hur det påverkade vårt förhållningssätt till barnen. Samt vilket värdefullt redskap pedagogisk dokumentation är för att kunna fördjupa det utforskande arbetet, och ompröva sitt eget agerande i förhållande till barnens. Vi utarbetade även strategier som vi tycker är användbara i ett denormaliseringsarbete.</p>
|
10 |
Att sätta könsnormer i gungning : Om föräldrars fostran utifrån jämställdhetsidealHämeenniemi, Marika January 2010 (has links)
<p> </p><p>Att sätta könsnormer i gungning - Om föräldrars fostran utifrån jämställdhetsideal</p><p>Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om innebörden av jämställd fostran för föräldrar som fostrar utifrån jämställdhetsideal samt att identifiera hinder och möjligheter för att utmana och gå bortom dominerande diskurser om kön. Det teoretiska perspektivet i denna uppsats bygger på feministisk poststrukturalism och metoden har inspirerats av ett integrerat perspektiv på diskursanalys. Datainsamlingen gjordes genom fokuserade intervjuer med fem kvinnor och fyra män som vid intervjutillfället var föräldrar till sammanlagt 19 barn i åldrarna 7 mån- 18 år. Slutsatser av arbetet är att en fostran utifrån ideal om jämställdhet kännetecknas av att föräldrarna intar ett aktivt förhållningssätt till relationerna inom och utanför familjen och strävar efter att destabilisera gränser för kön, maskulinitet och femininitet. Genom ett medvetet användande av språk och kommunikation försöker föräldrarna skapa representationer av kön och positioneringsmöjligheter som öppnar upp barnens föreställningsvärld. Centralt för en jämställd fostran är att bekräfta barnens egna val och uttryckssätt för att bygga upp deras självkänsla, samt att uppmuntra barnen till att vidga sina erfarenheter genom normöverskridande uttryck och beteenden. Dessa <em>kategoridestabiliserande</em> <em>fostransstrategier</em> syftar till att sätta dominerande föreställningar om kön ”i gungning” och öppna upp för nya positioneringsmöjligheter bortom de bipolära stereotyperna av könskategorierna. Hinder för föräldrarnas försök att göra jämställd fostran finns i form av den patriarkala diskursen och normalitetsdiskurser på så sätt att de kommer till uttryck som den omgivande kulturens bilder och värderingar av samt förväntningar på kvinnor, flickor, män och pojkar. I de fall då dessa diskurser även är en integrerad del i föräldrarnas egna föreställningar utgör de hinder för att föräldrarna fullt ut ska kunna bryta mot traditionella könsmönster i sin fostran. Även omgivningens försvar av könskategorierna i form av kategoriuppehållande arbete och i vissa fall agentskapet hos de intervjuade föräldrarnas barn utgör hinder för en jämställd fostran. I talet om jämställd fostran artikuleras flera diskurser som genomkorsar varandra och en och samma intervjuperson kunde ge uttryck för multipla positioneringar inom dessa diskurser. Två diskurser om frihet som har olika grund ses i materialet: en <em>liberal frihetsdiskurs</em> som utgår från ett betonande av individens frihet och rätt till självbestämmande<em> </em>samt<em> </em>en <em>feministisk frihetsdiskurs </em>som kännetecknas av en betoning på frihet från könsförtryck. Beroende på vilken av dessa diskurser som dominerar i förälderns berättelse så framstår kompensatoriska metoder och styrning av barnet som mer eller mindre problematiskt. Normalitetsdiskurser i relation till kön artikuleras i intervjuerna både som något att förhålla sig medvetet strategiskt till och även som en integrerad del av föräldrarnas egna bilder av normalitet. På samma sätt finns den patriarkala diskursen närvarande i talet om jämställd fostran både som en medvetenhet hos föräldrarna om den dominerande kulturens mentala föreställningar om, och praktiska uttryck för manlig överordning och kvinnlig underordning, samtidigt som den yttrar sig som internaliserade dominerande föreställningar i deras tankestrukturer. Föräldrarnas <em>kategoridestabiliserande fostransstrategier</em> förstås utifrån feministisk poststrukturalistisk teoribildning som praktiker av kontinuerligt motstånd. Genom att utgå från de positioner som finns att tillgå i en normalitetsdiskurs och använda sig av medvetna misslyckade eller otillåtna upprepningar har föräldrar och barn möjligheter till att utvidga innehållet i begrepp, förskjuta diskursiva meningar och förändra betydelser och betydelsebärande praktiker. I och med detta ses också möjligheter till att genom jämställd fostran, med den innebörd som den ges i denna studie, utmana och gå bortom dominerande diskurser om kön.</p><p> </p><p>Nyckelord: jämställdhet, fostran, föräldraskap, kön, diskurs, feministisk poststrukturalism, kategoridestabiliserande fostransstrategier</p>
|
Page generated in 0.1061 seconds