• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 7
  • Tagged with
  • 7
  • 5
  • 5
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Lärandets komplexa processer : Om maskulinitet och subjektsskapande i en teknikklass på gymnasiet. / The complex processes of learning : Masculinity and subjectification in a technology class in upper secondary school.

Gunnarsson, Karin January 2011 (has links)
My own experiences as an upper secondary school teacher and the increase in research on masculinity in educational settings that occurred during the late 1990 emphasizing on the gender gap in achievement and grades is the point of departure for this thesis. The aim is to investigate how boys in upper secondary school are constituted and constitute themselves as motivated and achieving learning subjects. Another aim is to see what possibilities there are to form different teaching practices to create other possible positions for me and the pupils. The research questions are 1) How does boys´ construction of masculinity constitute how they see their own ability to be motivated and achieve in school 2) What significance do my shifting approaches and expectations on the pupils as well as teaching have on the boys constitution as learning subjects?  To answer these questions I use a theoretical framework of feminist poststructuralist. The theoretical point of departure is the work of Foucault and the concepts discourse, power and subjectification combined with the concepts positioning, materiality, performativity and hegemonic masculinity. Drawing on feminist poststructuralism, gender is constructed and materialized through language, actions and relations that make subjectification an active ongoing process with a variety of opportunities. The research methodology is influenced by action research and the study was conducted in my own teaching practice in social science. A group of pupils, 26 boys and five girls, who attended the first year of Technology Program participated in the study. During the research process the action research gradually turned into a method of data collection. Research diary, interviews, surveys and narratives were methods that were used. The material was analysed through a Foucauldian discourse analysis. To make the discourse visible, I also used deconstruction as a methodological strategy where different readings helped me see the multiplicity of ways to understand and act in the teaching practice.  In the analysis the impact of the specific context and the complex process of subjectification were revealed. The many different discourses being active in the school context made it impossible to say something definite about how motivation and achievement is constituted among the boys in the group. What can be said is that the ladish culture is one part in producing power and hierarchies but popularity and status can be reached through different means. By being social, authentic and not study too much a position of high status can be combined with showing motivation and good achievements. The analysis also shows the teacher's involvement in producing and reinforcing dominant discourses. The teacher’s expectations and attitudes have in this study exhibit an active involvement in students' construction of subjectivity constituting their motivation and willingness to perform. This was shown in the material by the various strategies that were used for disciplining the students where I as a teacher reinforced the students' negative behavior by allowing the positions as "unruly and unmotivated boys".  The concluding part of this thesis content a discussion about how the teaching practice need a  discourse which calls on teachers to continually deconstruct and make discourse analysis of their teaching. Finally I point to the achievement discourse that dominates in school where teaching and teacher assessment of pupils' skills are exclusively on performance, results and fulfilled goals.
2

Vi är hon! : Bilder och subjektsskapande i förskolan.

Hulth, Magdalena, Schönbäck, Hedda January 2007 (has links)
<p>Med den här uppsatsen vill vi synliggöra hur barn kan använda bilder i sitt subjektsskapande, samt hur vi pedagoger kan arbeta med bilder utifrån ett ’denormaliseringsperspektiv’. Med det menar vi att försöka synliggöra, förskjuta och förändra de betydelser som barn och pedagoger lägger i begreppet normalitet. Med andra ord handlar det om att utmana dominerande diskurser och normer kring vad som kan betraktas som ett riktigt och önskvärt sätt att vara och leva, och visa att de inte är så entydiga, stabila och ”naturgivna” som vi ibland upplever dem. Detta för att möjliggöra för barnen att vara och göra ”rätt” på många olika sätt. Vi skriver också fram hur pedagogers (våra egna) föreställningar kring vad som är ”normalt” kan få betydelse för barns subjektsskapande. Vår undersökning består av ett utforskande projekt med tre femåriga förskolebarn, vilket vi själva ledde. Detta för att utprova möjliga arbetsformer för att barn och pedagoger tillsammans ska kunna ompröva och utvidga sina föreställningar kring normalitet. Vi har arbetat med bilderna i en bok. Barnen har läst den, tillsammans, utifrån bilderna. Därefter gjorde vi dramaövningar, för att pröva olika subjektspositioner. Barnen fick också laborera med kopierade och utklippta delar av bilderna, för att se hur de kunde användas i en annan kontext än bokens. Allt dokumenterades med videokamera (vid ett par tillfällen av barnen själva). Sedan har vi analyserat materialet genom att försöka utläsa så många olika betydelser av det barnen och vi själva gör och säger, som möjligt. Detta för att komma bort från föreställningen om att det bara skulle kunna finnas en enda sanning om vad som utspelade sig i varje situation. Vi har istället försökt dekonstruera vad som vid en ytlig läsning skulle kunna tyckas entydigt och självklart, för att synliggöra att människors agerande är och tolkas kontextuellt och diskursivt. På så sätt vill vi också visa hur våra och barnens handlingar styrdes av hur vi, såväl som barnen, (diskursivt) uppfattade situationen. De referenser vi främst lutar oss mot är Hillevi Lenz Taguchi som skrivit om feministisk poststrukturalistisk teori, och Elisabeth Nordin Hultman som skrivit om barns subjektsskapande i relation till de material och den miljö som omger dem. Vad som främst blir synligt i vår analys, är hur aktivt barnen använde sig av bokens bilder i sitt subjektsskapande. De uttryckte tydligt vilka personer de ville vara och vilka de inte ville vara. Vi blev också smärtsamt medvetna om hur normerande våra egna föreställningar var och hur det påverkade vårt förhållningssätt till barnen. Samt vilket värdefullt redskap pedagogisk dokumentation är för att kunna fördjupa det utforskande arbetet, och ompröva sitt eget agerande i förhållande till barnens. Vi utarbetade även strategier som vi tycker är användbara i ett denormaliseringsarbete.</p>
3

Vi är hon! : Bilder och subjektsskapande i förskolan.

Hulth, Magdalena, Schönbäck, Hedda January 2007 (has links)
Med den här uppsatsen vill vi synliggöra hur barn kan använda bilder i sitt subjektsskapande, samt hur vi pedagoger kan arbeta med bilder utifrån ett ’denormaliseringsperspektiv’. Med det menar vi att försöka synliggöra, förskjuta och förändra de betydelser som barn och pedagoger lägger i begreppet normalitet. Med andra ord handlar det om att utmana dominerande diskurser och normer kring vad som kan betraktas som ett riktigt och önskvärt sätt att vara och leva, och visa att de inte är så entydiga, stabila och ”naturgivna” som vi ibland upplever dem. Detta för att möjliggöra för barnen att vara och göra ”rätt” på många olika sätt. Vi skriver också fram hur pedagogers (våra egna) föreställningar kring vad som är ”normalt” kan få betydelse för barns subjektsskapande. Vår undersökning består av ett utforskande projekt med tre femåriga förskolebarn, vilket vi själva ledde. Detta för att utprova möjliga arbetsformer för att barn och pedagoger tillsammans ska kunna ompröva och utvidga sina föreställningar kring normalitet. Vi har arbetat med bilderna i en bok. Barnen har läst den, tillsammans, utifrån bilderna. Därefter gjorde vi dramaövningar, för att pröva olika subjektspositioner. Barnen fick också laborera med kopierade och utklippta delar av bilderna, för att se hur de kunde användas i en annan kontext än bokens. Allt dokumenterades med videokamera (vid ett par tillfällen av barnen själva). Sedan har vi analyserat materialet genom att försöka utläsa så många olika betydelser av det barnen och vi själva gör och säger, som möjligt. Detta för att komma bort från föreställningen om att det bara skulle kunna finnas en enda sanning om vad som utspelade sig i varje situation. Vi har istället försökt dekonstruera vad som vid en ytlig läsning skulle kunna tyckas entydigt och självklart, för att synliggöra att människors agerande är och tolkas kontextuellt och diskursivt. På så sätt vill vi också visa hur våra och barnens handlingar styrdes av hur vi, såväl som barnen, (diskursivt) uppfattade situationen. De referenser vi främst lutar oss mot är Hillevi Lenz Taguchi som skrivit om feministisk poststrukturalistisk teori, och Elisabeth Nordin Hultman som skrivit om barns subjektsskapande i relation till de material och den miljö som omger dem. Vad som främst blir synligt i vår analys, är hur aktivt barnen använde sig av bokens bilder i sitt subjektsskapande. De uttryckte tydligt vilka personer de ville vara och vilka de inte ville vara. Vi blev också smärtsamt medvetna om hur normerande våra egna föreställningar var och hur det påverkade vårt förhållningssätt till barnen. Samt vilket värdefullt redskap pedagogisk dokumentation är för att kunna fördjupa det utforskande arbetet, och ompröva sitt eget agerande i förhållande till barnens. Vi utarbetade även strategier som vi tycker är användbara i ett denormaliseringsarbete.
4

Undervisning i förskolan : En diskursanalys av förskollärares uppfattningar av undervisningsbegreppet.

Evangelatou, Kicki, Kantokorpi, Jessika January 2018 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka hur införandet av undervisningsansvaret, i den reviderade Läroplanen 2018 påverkar förskollärarna i deras yrkesroll. Vi har genomfört en enkätundersökning där verksamma förskollärare svarat på öppna frågor och därmed utgått från både kvantitativ och kvalitativ ansats. Den insamlade empirin har analyserats genom en Foucaultinspirerad diskursanalys som utmanar normer och det förgivettagna och utgår från att förståelsen av ett fenomen är beroende av språket. Följande diskurser har identifierats i respondenternas utsagor skoldiskursen, undervisning-lika med-lärandediskursen, statusdiskursen, orosdiskursen samt förutsättningsdiskursen. Resultaten visar på motstridiga känslor kring undervisningsbegreppet och ansvaret. Begreppet upplevs svårtolkat och otydligt. Det förknippas med skola och katederundervisning och anses gå emot det lustfyllda lärandet. En oro över vad undervisning ska medföra för konsekvenser för barnen och förskolans verksamhet uttrycks. Undervisningsbegreppet likställs med lärande och anses bara vara ett nytt ord för det. Resultaten visar även att undervisningsansvaret upplevs otydligt och tolkningsbart då tydliga direktiv saknas. Samtidigt finns en övertygelse om att det kommer att höja yrkesstatusen. Ansvaret upplevs övermäktigt, de förutsättningar som krävs för att fullfölja uppdraget anses saknas. Resultaten visar därmed ett glapp mellan formulerings- och realiseringsarenan.
5

Jag vill aldrig vara som han eller hon eller vad det är! : Barns subjekts- och könsskapande under ett boksamtal kring en normbrytande barnbok

Eriksson, Therese, Ingman, Pernilla January 2009 (has links)
No description available.
6

Jag vill aldrig vara som han eller hon eller vad det är! : Barns subjekts- och könsskapande under ett boksamtal kring en normbrytande barnbok

Eriksson, Therese, Ingman, Pernilla January 2009 (has links)
No description available.
7

Subjektsskapande i musikundervisning : Hur elever positionerar sig och positioneras utifrån kön i en musikundervisningssituation / Subjectpositioning in musical education : How students position themselves and are positioned in musical education

Persson, Mikael January 2009 (has links)
Många studier kring lärande missar elevernas kanske främsta syssla, i synnerhet bland pojkar och flickor på högstadiet och det övergripande syfte med den här uppsatsen är att studera hur eleverna är involverade i ett ständigt subjektsskapande inom ramen för en musikundervisningskontext. Som studiefokus har jag valt att pojkar och flickors subjektsskapande under pågående musikundervisning och hur dessa förhåller sig till rådande diskurser kring maskuliniteter och femininiteter. Jag har videofilmat fem lektioner i tre olika klasser vid en högstadieskola i Stockholms innerstad och sedan utifrån en diskurspsykologisk ansats analyserat elevernas olika positioneringar. Resultaten kan beskrivas på olika nivåer. Både killar och tjejer är hela tiden aktiva med att positionera sig i förhållande till kontexten på olika sätt, vilket kan ske på ett antal olika sätt. Detta kan exempelvis ske genom att uttala sig om någons musiksmak eller genom att fysiskt agera genom att gå omkring eller att svinga med en akustisk gitarr. Vidare visar studien också att pojkar och flickor inte helt fritt väljer att positionera sig utan rådande diskurser påverkar deras val i form av att olika positioner är olika problematiska att inta beroende på kön. Däremot är det möjligt för pojkar och flickor att välja att utmana rådande diskurser genom att inta mer problematiska positioner, ett agerande som jag menar bör bättre synliggöras och tas tillvara av exempelvis genuspedagogiska insatser och annat värdegrundande arbete som ofta sker jämte den ordinarie undervisningen och inte som en del av densamma. En för didaktiken väsentlig poäng är att eleverna i sitt subjektsskapande inte enbart förhåller sig till varandra utan också till undervisningen och det kunskapsinnehåll vilket får konsekvenser för deras lärande i undervisningen.

Page generated in 0.0806 seconds