Heterosexualitet är normgivande i samhället och tas för givet vara rätt, naturligt och normalt. Homosexualitet definieras i relation till heterosexualitet, vilket gör att homosexuella betraktas som avvikare. Syftet med studien är att förstå män och kvinnors upplevelser av att ”komma ut” som homosexuell i olika kontext. De kontexter studien avser undersöka är familj, skola och arbetsplats. Studien är kvalitativ, empirin har insamlats genom intervjuer och analyserats utifrån innehållsanalys. Resultaten visar att samtliga undersökta kontexter genomsyras av heteronormativitet och en central aspekt som inverkar på upplevelsen att ”komma ut” är viljan att vara öppen och ärlig. De slutsatser som dras är att så länge heteronormativitet råder är det ett ständigt ”komma ut”, många oroar sig för negativa konsekvenser helt i onödan. Viljan att ”komma ut” överväger eventuella konsekvenser ett berättande kan få samt befintlig kontext inverkar på upplevelsen av att ”komma ut”. Ju mer utbredd acceptansen är desto mer normaliserat blir homosexualitet.

I denna kvalitativa studie har vi undersökt icke-heterosexuellas upplevelser av att ”komma ut” som icke-heterosexuell i förhållande till rådande samhällsnormer samt undersökt deras upplevelse av att vara icke-heterosexuell i dagens samhälle. I studien intervjuades åtta kvinnor om deras upplevelser och erfarenheter. Materialet analyserades sedan med hjälp av heteronormativitet och socialkonstruktionism. Av studien framgår att respondenterna upplevde att det blir allt mer socialt accepterat i samhället att ha annan sexuell läggning än heterosexuell. Det framgår av informanterna att det främst sker en slags indirekt diskriminering som inte är riktad till en specifik individ men som kan uppfattas diskriminerande, att individer förutsätts vara heterosexuella tills att motsatsen är bevisad. Ett mönster som påvisats i studien är att de som inte fått acceptans och stöttning av familjen har upplevt det svårare i processen att “komma ut” än de som erhållit positiv respons från familjen.

<p>Syftet med denna studie var att beskriva föräldrars upplevelser av att ha ett barn som är homosexuellt; hur man tänkte och kände när man fick vetskap om barnets läggning och hur man upplever det idag. Författarens utgångspunkt är att det heteronormativa samhälle har betydelse för vår syn på homosexualitet och för hur föräldrar reagerar när deras barn kommer ut som homosexuellt. Metoden som använts är semistrukturerade intervjuer som analyserats utifrån en kvalitativ, tematisk ansats. Majoriteten av föräldrarna i undersökningen beskriver att beskedet om deras barns homosexualitet väckte både sorg och rädsla och för ungefär hälften av dem kom det som en fullständig chock. Med tiden har de svåra känslorna avtagit i styrka och flera föräldrar rapporterar att deras barns homosexualitet har lett till att de själva har mognat som människor och kommit närmare sina barn. Kunskap om homosexualitet, möte med andra i samma situation och positiva erfarenheter av att berätta för vänner och släktingar om barnets läggning är några av de faktorer som nämns som betydelsefulla i processen att acceptera barnets läggning. Några föräldrar beskriver dock en kvardröjande oro för att deras barn ska råka ut för hot och våld och få ett svårare liv och vissa nämner att det är svårt att släppa att barnets liv inte blev som man tänkt sig.</p>

<p>Denna uppsats handlar om homosexuellas ”komma ut” process och hur samhällets normer påverkar denna. Vi ville ta reda på om och hur en ny identitet skapas när någon kommer ut som homosexuell och hur samhällets syn på normbrytare är samt hur normbrytarna upplever det.</p><p>Denna studie är gjord med hjälp av kvalitativ metod, vi har intervjuat elva öppet homosexuella män och kvinnor för att få reda på deras upplevelser och känslor kring sin ”komma ut” process.</p><p>I analysen kommer vi bland annat fram till, med hjälp av tre teorier: identitet, heteronormativitet och biografiska vändpunkter att ”komma ut” processen inte behöver vara en vändpunkt i alla homosexuellas liv.</p>

Denna uppsats handlar om homosexuellas ”komma ut” process och hur samhällets normer påverkar denna. Vi ville ta reda på om och hur en ny identitet skapas när någon kommer ut som homosexuell och hur samhällets syn på normbrytare är samt hur normbrytarna upplever det. Denna studie är gjord med hjälp av kvalitativ metod, vi har intervjuat elva öppet homosexuella män och kvinnor för att få reda på deras upplevelser och känslor kring sin ”komma ut” process. I analysen kommer vi bland annat fram till, med hjälp av tre teorier: identitet, heteronormativitet och biografiska vändpunkter att ”komma ut” processen inte behöver vara en vändpunkt i alla homosexuellas liv.

Syftet med denna studie var att beskriva föräldrars upplevelser av att ha ett barn som är homosexuellt; hur man tänkte och kände när man fick vetskap om barnets läggning och hur man upplever det idag. Författarens utgångspunkt är att det heteronormativa samhälle har betydelse för vår syn på homosexualitet och för hur föräldrar reagerar när deras barn kommer ut som homosexuellt. Metoden som använts är semistrukturerade intervjuer som analyserats utifrån en kvalitativ, tematisk ansats. Majoriteten av föräldrarna i undersökningen beskriver att beskedet om deras barns homosexualitet väckte både sorg och rädsla och för ungefär hälften av dem kom det som en fullständig chock. Med tiden har de svåra känslorna avtagit i styrka och flera föräldrar rapporterar att deras barns homosexualitet har lett till att de själva har mognat som människor och kommit närmare sina barn. Kunskap om homosexualitet, möte med andra i samma situation och positiva erfarenheter av att berätta för vänner och släktingar om barnets läggning är några av de faktorer som nämns som betydelsefulla i processen att acceptera barnets läggning. Några föräldrar beskriver dock en kvardröjande oro för att deras barn ska råka ut för hot och våld och få ett svårare liv och vissa nämner att det är svårt att släppa att barnets liv inte blev som man tänkt sig.

I den här studien intervjuas tretton kristna hbt-personer om kristna normers roll i ”komma ut”-processer. Syftet med studien är att söka en förståelse för hur sexuell identitet kan skapasunder ungdomsår utifrån de normer och värderingar som kan finnas i kristna kontexter.Slutsatsen är att det i kristna kontexter ofta finns en stark heteronorm som gör det konfliktfylltför kristna hbt-personer att leva ut sina sexualiteter.För att hälsa ska kunna uppnås för kristna hbt-personer krävs en kristen kultur som inte baraaccepterar, utan även tar ställning för att all kärlek i trohet och respekt är lika värdefull ochlika rikligt välsignad som den heterosexuella.

Tidigare forskning visar att HBTQ-personer uppfattar stress och lider av psykisk ohälsa i samband med komma ut-processen. Syftet med studien är att utforska hur HBTQ- personer uppfattar förväntningar i komma utprocessen och undersöka vilka effekter dessa förväntningar har på komma utprocessen. Studien är kvalitativ och genomförd via semistrukturerade intervjuer och studiens urval är 6 homo- och bisexuella personer i varierande åldrar från 18 år. Studiens empiri analyseras via av en kvalitativ analysmetod. Tidigare forskning och empiri från intervjuer ligger till grund för resultat och analys. Studiens resultat visar på att det bland intervjupersonerna inte finns några mönster på hur förväntningarna uppfattas i komma ut-processen. Resultatet visar att intervjupersonerna uppfattar både tilldragande och frånskjutande faktorer som försvårar och möjliggör komma utprocessen. Trygga miljöer, positiv respons och normalisering av intervjupersonernas egna sexuella läggning möjliggör komma ut processen. Rädsla, oro och utsatthet är faktorer som försvårar. Resultatet visar också att stigmatisering, heteronormer och sammanhang problematiserar komma utprocessen. Behovet för intervjupersonerna att komma ut påverkas av sammanhang, normer och attityder. Intervjupersonerna uttrycker både negativa och positiva uppfattningar om förväntningar i samband med att komma ut.

<p>Bisexualitet är idag ett nästintill osynligt område inom det psykologiska fältet. Den forskning som finns tillgänglig om bisexualitet sker främst utifrån ett genusperspektiv med queerteoretiska antaganden som utgångspunkt. Den här uppsatsen är till skillnad mot detta ett försök att förena psykoanalytisk kunskap med queerteoretiska begrepp. Syftet var främst att explorativt utforska och därefter beskriva hur kvinnor kan uppleva sin bisexualitet. Frågeställningen inbegrep även hur man kan göra bruk av den kunskapen i ett kliniskt sammanhang. 15 kvinnor djupintervjuades och resultatet analyserades tematiskt. Kvinnorna berättade om sin bisexualitet, kön och kvinnlighet, komma-ut-process och syn på framtiden. Hur man tänker och känner omkring dessa teman uppvisar en omfattande variation av upplevelser. Detta ger slutsatsen att det ur ett kliniskt perspektiv är oerhört viktigt att låta varje kvinna själv få definiera hur hon ser på sin sexualitet och att behandlaren är beredd att ta emot hennes unika historia.</p>

The aim of this Master’s thesis is to examine the information needs of gay, lesbian and bisexual adolescents’ when they are coming out. I also examine what kind of information they seek and where they might find this information. The purpose is also to examine what role the public or school library plays. The study is conducted through qualitative interviews with gay, lesbian and bisexual adolescents’. The theoretical framework includes studies about information needs and information use. The results indicate that there is evident information needs at the coming-out-stadium. The information sought is of many different kinds, including gay fiction and also webpage’s containing gay information. Gay fiction is, among other things, used for finding an identity, which can be hard to find in a society where the heterosexual identity is the norm. The questions I am working with are: How do homo- or bisexual adolescents’ information needs look like during the coming-out-process? What information sources have been used and how were they used? What purpose has the public library in seeking for information? and What problems has the informants come across in their seeking for information? The results that were found indicate that there is in evident need for information for the adolescents’, the sources that were used was mostly Internet but also books and the library. Among the problems that the informants came across were the lack of information and also the age of the information. / Uppsatsnivå: D