<p>Syftet med denna studie var att beskriva föräldrars upplevelser av att ha ett barn som är homosexuellt; hur man tänkte och kände när man fick vetskap om barnets läggning och hur man upplever det idag. Författarens utgångspunkt är att det heteronormativa samhälle har betydelse för vår syn på homosexualitet och för hur föräldrar reagerar när deras barn kommer ut som homosexuellt. Metoden som använts är semistrukturerade intervjuer som analyserats utifrån en kvalitativ, tematisk ansats. Majoriteten av föräldrarna i undersökningen beskriver att beskedet om deras barns homosexualitet väckte både sorg och rädsla och för ungefär hälften av dem kom det som en fullständig chock. Med tiden har de svåra känslorna avtagit i styrka och flera föräldrar rapporterar att deras barns homosexualitet har lett till att de själva har mognat som människor och kommit närmare sina barn. Kunskap om homosexualitet, möte med andra i samma situation och positiva erfarenheter av att berätta för vänner och släktingar om barnets läggning är några av de faktorer som nämns som betydelsefulla i processen att acceptera barnets läggning. Några föräldrar beskriver dock en kvardröjande oro för att deras barn ska råka ut för hot och våld och få ett svårare liv och vissa nämner att det är svårt att släppa att barnets liv inte blev som man tänkt sig.</p>

<p>Denna uppsats handlar om homosexuellas ”komma ut” process och hur samhällets normer påverkar denna. Vi ville ta reda på om och hur en ny identitet skapas när någon kommer ut som homosexuell och hur samhällets syn på normbrytare är samt hur normbrytarna upplever det.</p><p>Denna studie är gjord med hjälp av kvalitativ metod, vi har intervjuat elva öppet homosexuella män och kvinnor för att få reda på deras upplevelser och känslor kring sin ”komma ut” process.</p><p>I analysen kommer vi bland annat fram till, med hjälp av tre teorier: identitet, heteronormativitet och biografiska vändpunkter att ”komma ut” processen inte behöver vara en vändpunkt i alla homosexuellas liv.</p>

Denna uppsats handlar om homosexuellas ”komma ut” process och hur samhällets normer påverkar denna. Vi ville ta reda på om och hur en ny identitet skapas när någon kommer ut som homosexuell och hur samhällets syn på normbrytare är samt hur normbrytarna upplever det. Denna studie är gjord med hjälp av kvalitativ metod, vi har intervjuat elva öppet homosexuella män och kvinnor för att få reda på deras upplevelser och känslor kring sin ”komma ut” process. I analysen kommer vi bland annat fram till, med hjälp av tre teorier: identitet, heteronormativitet och biografiska vändpunkter att ”komma ut” processen inte behöver vara en vändpunkt i alla homosexuellas liv.

Syftet med denna studie var att beskriva föräldrars upplevelser av att ha ett barn som är homosexuellt; hur man tänkte och kände när man fick vetskap om barnets läggning och hur man upplever det idag. Författarens utgångspunkt är att det heteronormativa samhälle har betydelse för vår syn på homosexualitet och för hur föräldrar reagerar när deras barn kommer ut som homosexuellt. Metoden som använts är semistrukturerade intervjuer som analyserats utifrån en kvalitativ, tematisk ansats. Majoriteten av föräldrarna i undersökningen beskriver att beskedet om deras barns homosexualitet väckte både sorg och rädsla och för ungefär hälften av dem kom det som en fullständig chock. Med tiden har de svåra känslorna avtagit i styrka och flera föräldrar rapporterar att deras barns homosexualitet har lett till att de själva har mognat som människor och kommit närmare sina barn. Kunskap om homosexualitet, möte med andra i samma situation och positiva erfarenheter av att berätta för vänner och släktingar om barnets läggning är några av de faktorer som nämns som betydelsefulla i processen att acceptera barnets läggning. Några föräldrar beskriver dock en kvardröjande oro för att deras barn ska råka ut för hot och våld och få ett svårare liv och vissa nämner att det är svårt att släppa att barnets liv inte blev som man tänkt sig.

<p>Bisexualitet är idag ett nästintill osynligt område inom det psykologiska fältet. Den forskning som finns tillgänglig om bisexualitet sker främst utifrån ett genusperspektiv med queerteoretiska antaganden som utgångspunkt. Den här uppsatsen är till skillnad mot detta ett försök att förena psykoanalytisk kunskap med queerteoretiska begrepp. Syftet var främst att explorativt utforska och därefter beskriva hur kvinnor kan uppleva sin bisexualitet. Frågeställningen inbegrep även hur man kan göra bruk av den kunskapen i ett kliniskt sammanhang. 15 kvinnor djupintervjuades och resultatet analyserades tematiskt. Kvinnorna berättade om sin bisexualitet, kön och kvinnlighet, komma-ut-process och syn på framtiden. Hur man tänker och känner omkring dessa teman uppvisar en omfattande variation av upplevelser. Detta ger slutsatsen att det ur ett kliniskt perspektiv är oerhört viktigt att låta varje kvinna själv få definiera hur hon ser på sin sexualitet och att behandlaren är beredd att ta emot hennes unika historia.</p>

Bisexualitet är idag ett nästintill osynligt område inom det psykologiska fältet. Den forskning som finns tillgänglig om bisexualitet sker främst utifrån ett genusperspektiv med queerteoretiska antaganden som utgångspunkt. Den här uppsatsen är till skillnad mot detta ett försök att förena psykoanalytisk kunskap med queerteoretiska begrepp. Syftet var främst att explorativt utforska och därefter beskriva hur kvinnor kan uppleva sin bisexualitet. Frågeställningen inbegrep även hur man kan göra bruk av den kunskapen i ett kliniskt sammanhang. 15 kvinnor djupintervjuades och resultatet analyserades tematiskt. Kvinnorna berättade om sin bisexualitet, kön och kvinnlighet, komma-ut-process och syn på framtiden. Hur man tänker och känner omkring dessa teman uppvisar en omfattande variation av upplevelser. Detta ger slutsatsen att det ur ett kliniskt perspektiv är oerhört viktigt att låta varje kvinna själv få definiera hur hon ser på sin sexualitet och att behandlaren är beredd att ta emot hennes unika historia.