I denna kvalitativa studie har vi undersökt icke-heterosexuellas upplevelser av att ”komma ut” som icke-heterosexuell i förhållande till rådande samhällsnormer samt undersökt deras upplevelse av att vara icke-heterosexuell i dagens samhälle. I studien intervjuades åtta kvinnor om deras upplevelser och erfarenheter. Materialet analyserades sedan med hjälp av heteronormativitet och socialkonstruktionism. Av studien framgår att respondenterna upplevde att det blir allt mer socialt accepterat i samhället att ha annan sexuell läggning än heterosexuell. Det framgår av informanterna att det främst sker en slags indirekt diskriminering som inte är riktad till en specifik individ men som kan uppfattas diskriminerande, att individer förutsätts vara heterosexuella tills att motsatsen är bevisad. Ett mönster som påvisats i studien är att de som inte fått acceptans och stöttning av familjen har upplevt det svårare i processen att “komma ut” än de som erhållit positiv respons från familjen.

Bakgrund: Gruppen äldre icke-heterosexuella i Sverige beräknas omfatta 80 000 personer. I sjuksköterskeutbildningen existerar begränsad kunskap om äldre HBT-personer. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att vara äldre och icke-heterosexuell. Metod: I litteraturstudien sammanställdes åtta kvalitativa artiklar publicerade mellan 2001 och 2009. Litteratursökningar genomfördes i databaserna CINAHL, PsychINFO och PubMed. Efter genomläsning, kvalitetsbestämning och analys av innehållet sammanställdes artiklarna i fem kategorier och 16 subkategorier. Resultat: Äldre icke-heterosexuella såg på och hanterade sin sexuella identitet på olika sätt. Överlag tyckte många deltagare att de hade ett gott självförtroende samt kände att de var nöjda med livet. Många upplevde dock ålderism och kände sig dåligt bemötta i vården samt upplevde att de inte hade samma lagliga rättigheter som heterosexuella. Vissa icke-heterosexuella valde att medvetet dölja sin sexuella läggning exempelvis av rädsla för negativa attityder. Andra levde öppet med sin sexuella identitet. Slutsats: Ett synliggörande av äldre icke-heterosexuella är nödvändigt. Ökad kunskap och attitydförändringar är viktiga för att äldre homo- och bisexuella ska känna sig likvärdigt behandlade och trygga i vården. Resultaten kommer förhoppningsvis att leda till en ökad kunskap om och större förståelse för äldre icke-heterosexuella personer i vården. Vidare forskning om äldre HBT-personer behövs. / Background: The group of elderly non-heterosexuals in Sweden is estimated to include 80,000 people. Within the nursing programme, there is limited knowledge about older LGBT people. Aim: The aim of this study was to describe the experience of being elderly and non-heterosexual. Method: In this literature study eight qualitative articles, published between 2001 and 2009, were compiled. Literature searches were performed in the databases CINAHL, PsychINFO and PubMed. After perusal, determination of the quality and analysis of the content, the articles were compiled into five categories and 16 subcategories. Results: Older non-heterosexuals viewed and dealt with their sexual identity in different ways. Overall, many participants in the studies experienced a high level of confidence and satisfaction with their lives but many experienced ageism and felt discriminated within nursing contexts. Several of the participants felt that they did not have the same legal rights as heterosexuals do. Some non-heterosexuals chose to deliberately conceal their sexual orientation due to fear of negative attitudes while others lived openly with their sexual identity. Conclusion: It is necessary to make the older non-heterosexuals visible. In order to make elderly non-heterosexuals feel secure and equally treated in health care, increased awareness and changes in attitudes are important. Hopefully, the findings will result in better knowledge and greater understanding of elderly non-heterosexuals in the nursing context. Further research is needed on older LGBT persons.

SAMMANFATTNING Den här uppsatsens intresserar sig för hur ungdomar som definierar sig själv som homo- eller bisexuell, transperson eller queer (hbtq) har det i skolan. Därför har jag genomfört en kvalitativ intervjustudie med sex unga vuxna som är mellan sexton och tjugoett år och tillsammans med deltagarna skapat berättelser om hur de har upplevt sin skoltid. Syftet har varit att bidra med ny kunskap genom att synliggöra deras erfarenheter av att inte uppfylla de förväntningar som heteronormativt ställs på en pojke eller flicka i skolan med den övergripande forskningsfrågan - ’Hur framträder skolan som heteronormativt sammanhang i de unga vuxnas berättelser om skoltiden?  Uppsatsen tar till utgångspunkt att skolan är ett heteronormativt sammanhang och mot den bakgrunden ställs intervjudeltagarnas berättelser. Berättelserna analyseras med hjälp av begrepp ur symbolisk interaktionism och knyter an till och tolkas med utgångspunkt i tidigare forskning om relationer, pojkar och flickor, skapandet av femininiteter och maskuliniteter samt synliggörandet av sexualiteter - i skolan. Studiens genomgående tema är hur skolan som heteronormativt sammanhang framträder i de unga vuxnas berättelser i mötet med medelever, lärare och undervisningen.  Studiens resultat visar att i möte med eleverna framträder heteronormativiteten som deltagarens annorlundahet i form av verbala kränkningar, uteslutning från samspel, mobbning eller våld. Mötet mellan deltagarna och lärare kännetecknas av att heteronormativiteten synliggörs genom deltagarens annorlundavärde och gestaltas genom lärares passivitet inför verbala kränkningar i och utanför klassrummet, lärares ointresse för ett mångfaldsperspektiv i undervisningen eller osäkerhet inför deltagarens annorlundahet. Vidare framträder heteronormativiteten i mötet mellan deltagarna och undervisningen i skolan som heteronormativt sammanhang i form av deltagarens osynliggörande. Detta osynliggörande gestaltas i form av lärares organisering av undervisningen som bidrar till att producera och reproducera traditionella könsroller och könsrollsmönster. Resultatet visar att skolan inte är en trygg och utvecklande lärandemiljö för elever som definierar sig som hbtq och antyder skolans behov av kompetensutvecklande insatser med fokus på hbtq-kunskap, normer, mångfaldsperspektiv och normkritik för bättre kunna skydda alla elever från att ‘fara illa’ i skolan.

Jag har genomfört en undersökning av två ungdomsromaner, Det händer nu och Regn och åska, där huvudtemat är icke-heterosexuell kärlek. Min metod kommer från den systematiska funktionella grammatiken, och jag har valt att undersöka processer och presuppositioner. I processanalysen tittade jag på de kapitel där personerna interagerar sexuellt och/eller för relationen framåt, och då på de processer där någon av dem alternativt båda är förstadeltagare. När någon av dem, båda eller fragment av dem är andradeltagare har jag även tagit med andradeltagarna i resultatet för att se om de utsätter varandra för olika handlingar. I analysen av presuppositionerna har jag tittat på de presuppositioner som säger något om inställningen till huvudpersonen och dess partners kärleksrelation. I presuppositionsanalysen använde jag mig av samma material som för processanalysen, men inkluderade därtill korta textstycken där utomstående personer uttalade sig om relationen. Processanalysen visade att huvudpersonen i Regn och åska, Oscar, främst agerar i den mentala världen, medan huvudpersonen från Det händer nu, Stella, främst agerar i den materiella. Deras respektive partner agerade främst i den materiella. I Det händer nu får huvudpersonen en markant större plats i handlingarna än sin partner, medan det i Regn och åska är relativt jämnt. I de delar där de har sex får främst kropparna vara förstadeltagare. Presuppositionerna skilde sig mycket mellan romanerna. Regn och åska skildrar personer som reagerar mycket positivt på relationen, personerna blev inte heller förvånade över val av partner. Det händer nu skildrade däremot personer som reagerade mycket negativt på relationen. De uttalar sig heteronormativt och blir förvånade över val av partner.