This study demonstrates how norms and ideals about sexuality and gender expression are used in the TV-show The Walking Dead. An intermediate study is made on the comic books’ two same sex couples as they are compared to how they are represented in the TV-show. Tara Chambler and Alisha, a same sex couple who only exist in the TV-show, not in the comic books, are also analysed. Queer theory and an intersectional perspective are used to discover how different power asymmetries are connected to each other through an active interplay. An analysis of the reception is also made with the help of a discourse analysis on 50 of the twitter commentaries that were posted after the show’s first same sex kiss, with the aim to understand how the media and the public affect one another. The material is selected comic books, episodes from the TV-show and twitter comments. The study shows how sexual expressions are neutralized and used in a heteronormative way.

Man och kvinna är två separata och distinkta kategorier som används för att representera mänskligheten medan de som inte kan grupperas in i någondera osynliggörs och stigmatiseras. Uppsatsens syfte är att synliggöra transpersoners upplevelser av att vara könsöverskridande. Fokus ligger på bemötande från omgivningen och hur samhällets genusdikotomi påverkar erfarenheter av transpraktiker. Uppsatsen är en kvalitativ intervjustudie med tre transpersoner som växte upp som män men idag har en kvinnlig könsidentitet eller ett kvinnligt könsuttryck, d.v.s. transvestit och transgender. Queerteori har använts för att analysera materialet ur ett normkritiskt perspektiv tillsammans med befintlig tidigare forskning. Intervjupersonernas upplevelser visade på ett hemlighållande av sin transidentitet i början och en rädsla för att komma ut, men ett allmänt positivt bemötande när så väl skedde. Svårigheter upplevdes främst i kontexter som arbetsplatsen och i sammanhang som rörde deras barn. Intervjupersonerna ställde sig kritiska till det binära könstänkandet och lyfte fram ökad kunskap och synlighet som viktiga åtgärder för att förbättra situationen för transpersoner i samhället.

<p>In 2009 transgendered persons were included in the Swedish law against discrimination. Prior to the inclusion a commission made an investigation of the necessity of such change in the law and how it could be designed. This essay focuses on the discourses regarding gender that appear in the law and the report written by the commission. Using theories by Judith Butler and discourse analysis inspired by Norman Fairclough it identifies two main discourses regarding gender: a two gender discourse and a queer discourse. The two discourses meet in the studied material in an antagonistic way, a conflict that is solved by separating the two and making one part of the law focus on gender and one on transgender. The law that focuses on transgendered persons formulates a new, three gender discourse. The inclusion of the group transgendered persons in the law results in a creative interdiscoursivity and forces the commission to redefine the binary categories of men and women.</p>

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka heterosexuella män som utsätts för våld i nära relationer. För att besvara vårt syfte samt frågeställningar har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med anställda inom polisen och kompletterat det med vad tidigare internationell forskning säger om problematiken. De teoretiska utgångspunkterna har varit genusteorier om maskulinitet och manlighet samt teorier om ideala offer. De centrala fynden som gjorts är att våld mot män i nära relationer är relativt ovanligt men förekommande och inte lätt att definiera. Slutsatser som vi har dragit är att problematiken präglas av samhällets normer om vad som anses vara ”traditionellt”, detta styr uppfattningen om vem som ska vara och inte vara offer. En annan slutsats vi dragit är att de stödinsatser som finns för utsatta män behöver uppdateras.

In 2009 transgendered persons were included in the Swedish law against discrimination. Prior to the inclusion a commission made an investigation of the necessity of such change in the law and how it could be designed. This essay focuses on the discourses regarding gender that appear in the law and the report written by the commission. Using theories by Judith Butler and discourse analysis inspired by Norman Fairclough it identifies two main discourses regarding gender: a two gender discourse and a queer discourse. The two discourses meet in the studied material in an antagonistic way, a conflict that is solved by separating the two and making one part of the law focus on gender and one on transgender. The law that focuses on transgendered persons formulates a new, three gender discourse. The inclusion of the group transgendered persons in the law results in a creative interdiscoursivity and forces the commission to redefine the binary categories of men and women.

Bakgrund: 40 % av allmänheten har upplevt ett dåligt bemötande av sjukvården i Sverige. I Europa har 46 % av homo-eller bisexuella upplevt sig diskriminerade på grund av sin sexuella läggning. Enligt FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna har alla rätt till en jämlik vård. Syfte: Att beskriva hur HBT-personer upplever sig bli bemötta av vårdpersonal i kontakt med sjukvården. Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie med sammanställd forskning om hur HBT-personer upplevde sjukvården. Friberg (2012b) användes som inspiration under den beskrivande analysprocessen. Resultat: Tre teman, Upplevelsen av en begränsande vård, Upplevelsen av ett kränkande bemötande och Upplevelsen av den goda vården, arbetades fram som berör hur HBT-personer upplevde bemötandet i vården. Det framkom att många upplevde heteronormativa begränsningar och ett bemötande som ledde till att en del undvek att söka kontakt med vården. Det framkom även att vissa erfarit ett gott bemötande som upplevdes inkluderande vilket skapade en god vårdrelation. Slutsats: HBT-personer upplever heteronormativitet som en begränsning i vården och identifierar okunskap hos vårdpersonalen de möter. Resultaten visar på en stor okunskap och omedvetenhet hos vårdpersonalen om deras heteronormativa värderingar. Därav ses ett behov av att medvetandegöra vårdpersonal om heteronormativa värderingar och bemötandets betydelse i mötet med HBT-personer.

Journalister är den yrkesgrupp i Sverige som utsätts för mest hot och hat. Kvinnliga journalister ses som särskilt utsatta för att det hot och hat som riktas mot dem ofta tycks vara av grövre och mer sexistisk karaktär. Utifrån kvantitativa ansatser har flera kartläggningar av yrkesgruppen gjorts, i vilka dessa övergripande mönster trätt fram. Med avstamp i den tidigare forskningen har denna studie byggts upp utifrån en önskan att undersöka de kvinnliga journalisternas upplevelser av detta på djupet. I denna studie undersöks konstruktionen av den kvinnliga journalisten samt hur hon upplever och förhåller sig till hot och hat. Utifrån studiens kvalitativa ansats har semistrukturerade intervjuer med fem kvinnliga journalister genomförts för att komma åt deras upplevelser. Efter en induktiv kodning av materialet har intervjuerna analyserats utifrån ett queerteoretiskt perspektiv där Judith Butler och Barbara Czarniawskas respektive teorier om hur genus och identitet konstrueras legat som grund. Analysen visar att kvinnliga journalister får motta hot och hat utifrån flera olika dimensioner: dels riktar sig hoten och haten mot deras kön, dels mot deras yrkesroll och är journalisten ung även mot hennes ålder. Studien visar även att det finns en stark uppfattning om vilka som utfärdar det hot och hat som ses som en del av vardagen för informanterna: i de allra flesta fall är förövarna män.

Denna studie har analyserat åtta myndighetsrapporter mellan 2010–2021 som handlar om organiserad brottslighet och undersöker hur kvinnan beskrivs i dokumenten. Syftet är att genom kvalitativ innehållsanalys av dokumenten öka förståelsen för kvinnan i en kriminell samhällsstruktur. De valda teorierna för undersökningen är Den heterosexuella matrisen och Doing gender. Resultaten visar hur traditionella könsmönster för både män och kvinnor framträder samt problematiserar hur dessa återupprepas i lägesrapporter. Vidare visar resultaten inte en avsevärd förändring i beskrivningar av aktörer i dokumenten, inte heller av kvinnans roll. Hon beskrivs genomgående som en passiv aktör med bristande makt och inflytande. Det som framträder är snarare tecken på att fokus skiftar något mellan rapporter och år. I de senare finns till exempelvis ett minskat fokus på strategiska aktörer (individer och deras könstillhörighet) till att mer beskriva fenomenet organiserad brottslighet och strategier i detta.

The aim of this study was to examine normative conceptions based on sexuality, gender and western context in the Swedish migration office’s (Migrationsverket) documents concerning LGBT asylum seekers. The study is conducted by a norm-critical approach and intersectional perspectives. The study consists of a discourse analysis based on Judith Butler’s theory about the heterosexual matrix and performativity, as well as Stuart Hall’s theory about the West and the Rest. Our data consists of policy documents regarding LGBT asylum administration. When analysing the documents, we found that they are based on heteronormative assumptions and western perspectives. Besides being based on heteronormative assumptions and western perspectives, we found that the documents occasionally contains of a series of contradictive aspects on LGBT related asylum cases.

No description available.