Syftet med uppsatsen har varit att undersöka heterosexuella män som utsätts för våld i nära relationer. För att besvara vårt syfte samt frågeställningar har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med anställda inom polisen och kompletterat det med vad tidigare internationell forskning säger om problematiken. De teoretiska utgångspunkterna har varit genusteorier om maskulinitet och manlighet samt teorier om ideala offer. De centrala fynden som gjorts är att våld mot män i nära relationer är relativt ovanligt men förekommande och inte lätt att definiera. Slutsatser som vi har dragit är att problematiken präglas av samhällets normer om vad som anses vara ”traditionellt”, detta styr uppfattningen om vem som ska vara och inte vara offer. En annan slutsats vi dragit är att de stödinsatser som finns för utsatta män behöver uppdateras.

Denna rapport presenterar en undersökning om hur individuella attityder, normativa föreställningar, motivation och organisationsklimat är påverkande faktorer på kodad explicit kunskapsdelning. Flödet innebär att en anställd besitter kunskap som delas via ett IT-system som nedskriven information för att bli tillgängligt för andra att använda, vilket då leder till ny kunskap. Studien har genomförts på ett svenskt företag i storleken litet till medelstort. Kvalitativa individuella intervjuer har genomförts med anställda på ett fallföretag, där de har ett ansvar att dela kodad explicit kunskap via ett IT- system. Forskare menar att om information redan är kodad och förvärvad kan den användas. Det har däremot påvisats att det inte behöver vara fallet. I små och medelstora företag lagras ofta information på flera ställen, vilket skapar problem för de anställda att använda sig av kunskapen. Ramverket Theory of Reasoned Action [TRA] har använts för att utifrån attityder förstå det individuella beteendet, vilket har utvecklats med tidigare forskning inom kunskapsdelning där TRA har använts. Resultatet visade att faktorerna har en påverkande effekt på beteendet att dela kodad explicit kunskap. Inre motivation visade sig ha en betydande roll för beteendet till att dela kunskap. En annan aspekt var att Strukturen i systemet där kunskapen delades. Strukturen visade sig ha en påverkande effekt på beteendet, vilket inte är en faktor enligt TRA. Utifrån de anställdas perspektiv på företaget har faktorerna identifierats och visats sig ha en påverkande effekt på kunskapsdelning av kodad explicit kunskap. / This is a research about how the factors individual attitude, normative conceptions, motivation and organizational climate is influencing factors of encoded explicit knowledge sharing. The flow of sharing means that an employee has knowledge and share it with others in an IT-system as stored information which will be available to others to use. This thesis has been examined in a small to medium sized company in Sweden. Qualitative interviews have been performed with employees in a company, where the employees are responsible to share explicit knowledge in an IT-system. Some researchers believe that if the information is already encoded and acquired it can be used. However, it has been demonstrated that this does not have to be the case. In small and medium sized companies’ information is stored in multiple locations, which makes it difficult for the employees to use the knowledge. The framework Theory of Reasoned Action [TRA] has been used to understand the individual behavior based on the individual attitude, which has been developed with previous research in knowledge sharing where TRA has been used. Our result shows that the factors have an influencing effect on the behavior of sharing encoded explicit knowledge. The internal motivation proved to be an important element to motivate the behavior to share knowledge. Another aspect was the structure in the IT-system for knowledge sharing. The structure had an influencing effect on the behavior, which was not raised in the framework TRA. These factors have been identified from the employee’s perspective in the company, to be the deciding factors that affect sharing of encoded explicit knowledge.

Denna uppsats granskar policydokument som behandlar avskaffandet av det steriliseringskrav som tidigare var en del i Lagen om fastställande av könstillhörighet. Med målet att undersöka den syn på transsexuella som går att återfinna i det samtida svenska, offentliga samtalet har en kvalitativ, kritisk textanalys utförts. Mer specifikt åsyftar studien synliggöra och granska antaganden om kön, könsidentitet, sexualitet och även reproduktion. Som teoretisk utgångspunkt har den queerteoretiska ansatsen den heterosexuella matrisen använts. Studien finner synen på transsexuella i dagens politiska diskurs vara tämligen nyanserad och mer öppensinnad än vad som påvisats i tidigare forskning. Dock återfinns ännu en normativ föreställning om kärnfamiljen. Idén om kärnfamiljen som naturlig, norm och ideal ter sig knappt ifrågasatt och verkar fungera som en avgörande faktor för utformningen av de politiska förslag de granskade policydokumenten lägger fram, och för vad de utelämnar.