Denna uppsats har studerat hur transpersoner och deras föräldraskap har framställts i den politiska diskursen. Tidigare forskning visar att transpersoner stigmatiseras, mycket på grund av det binära synsättet på kön. Forskningen belyser även att transsexuella inte behöver vilja genomgå könsbekräftande vård för att vara transsexuell, vilket motsäger politikens definition i det material som analyserats i denna uppsats. Syftet med uppsatsen var att undersöka framställningen av transpersoner och deras föräldraskap i den politiska diskursen och hur framställningen har förändrats mellan åren 1968 och 2013. Frågeställningarna utgick därför från hur subjektet transperson konstruerats, problematiserats, vilka antaganden som gjorts, samt hur transpersoner påverkats av framställningarna som präglat diskursen. Det empiriska materialet bestod av förarbetena SOU 1968:28, proposition 1972:6, Socialutskottets utredning från 2012 (SOU:24) och proposition 2012/13:107. Merparten av materialet utgör förarbeten till Lag (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall. Utöver dessa analyserades en riksdagsdebatt från 2013, i vilken propositionens förslag om ändring i lagen debatterades i riksdagen. Materialet har analyserats utifrån ett socialkonstruktionistiskt teoretiskt ramverk influerat av Mary Douglas strukturalism. Ramverket bygger på Judith Butlers queerteori, Ann Kroons teori om binaritet och normer, Bacchi & Goodwins teori diskursiva praktiker och sociala konstruktioner, samt Mary Douglas teori om stigmatisering och tabu. Den valda metodansatsen var Carol Lee Bacchis diskursanalys som huvudsakligen studerar och analyserar diskurs i policys, vilken vi har applicerat på vårt valda material. Resultatet visade att diskursen i de tidiga förarbetena skapar ett tydligt stigma genom problematisering av transpersoner, deras fortplantning och föräldraskap vilket rättfärdigade steriliseringskravet vid fastställande av könstillhörighet. Förarbetena från 2012 samt tillkommande debatt år 2013 fortsätter att problematisera transpersoner som föräldrar, trots beslut om att slopa steriliseringskravet. Dock kan en mer inkluderande syn på andra könsidentiteter än den cisnormativa utläsas. Transpersoner beskrivs som precis lika ‘vanliga’ som alla andra i riksdagsdebatten år 2013 – i kontrast till vid lagens tillkomst år 1972.

Syftet med denna uppsats har varit att identifiera könsbinära normer tillsammans med kontroll i den svenska debatten kring steriliseringar vid juridiskt könsbyte. De teoretiska utgångspunkterna består av Michel Foucaults begrepp "biomakt", Judith Butlers begrepp "den heterosexuella matrisen" och Beatriz Preciados teori kring kontroll av queera kroppar. Med hjälp av kritisk diskursanalys har debatten analyserats genom en tredimensionell analysmetod. Resultatet och analysen i denna uppsats visar att flera könsbinära diskurser kan identifieras i debatten. Dessa diskurser kan delas in utifrån antaganden om identitet, kropp och funktion. Utifrån de teoretiska utgångspunkterna kan steriiseringskravet beskrivas som en del i de strukturella processer som syftar till att normalisera kroppar.

Denna uppsats granskar policydokument som behandlar avskaffandet av det steriliseringskrav som tidigare var en del i Lagen om fastställande av könstillhörighet. Med målet att undersöka den syn på transsexuella som går att återfinna i det samtida svenska, offentliga samtalet har en kvalitativ, kritisk textanalys utförts. Mer specifikt åsyftar studien synliggöra och granska antaganden om kön, könsidentitet, sexualitet och även reproduktion. Som teoretisk utgångspunkt har den queerteoretiska ansatsen den heterosexuella matrisen använts. Studien finner synen på transsexuella i dagens politiska diskurs vara tämligen nyanserad och mer öppensinnad än vad som påvisats i tidigare forskning. Dock återfinns ännu en normativ föreställning om kärnfamiljen. Idén om kärnfamiljen som naturlig, norm och ideal ter sig knappt ifrågasatt och verkar fungera som en avgörande faktor för utformningen av de politiska förslag de granskade policydokumenten lägger fram, och för vad de utelämnar.