Bakgrund: 40 % av allmänheten har upplevt ett dåligt bemötande av sjukvården i Sverige. I Europa har 46 % av homo-eller bisexuella upplevt sig diskriminerade på grund av sin sexuella läggning. Enligt FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna har alla rätt till en jämlik vård. Syfte: Att beskriva hur HBT-personer upplever sig bli bemötta av vårdpersonal i kontakt med sjukvården. Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie med sammanställd forskning om hur HBT-personer upplevde sjukvården. Friberg (2012b) användes som inspiration under den beskrivande analysprocessen. Resultat: Tre teman, Upplevelsen av en begränsande vård, Upplevelsen av ett kränkande bemötande och Upplevelsen av den goda vården, arbetades fram som berör hur HBT-personer upplevde bemötandet i vården. Det framkom att många upplevde heteronormativa begränsningar och ett bemötande som ledde till att en del undvek att söka kontakt med vården. Det framkom även att vissa erfarit ett gott bemötande som upplevdes inkluderande vilket skapade en god vårdrelation. Slutsats: HBT-personer upplever heteronormativitet som en begränsning i vården och identifierar okunskap hos vårdpersonalen de möter. Resultaten visar på en stor okunskap och omedvetenhet hos vårdpersonalen om deras heteronormativa värderingar. Därav ses ett behov av att medvetandegöra vårdpersonal om heteronormativa värderingar och bemötandets betydelse i mötet med HBT-personer.

Bakgrund: Homosexuella har historiskt sett en rad lagar som motsatte deras mänskliga rättigheter. I Sverige finns hälso– och sjukvårdslagen om rättvis vård, trots denna lag får inte alla samma vård. För en god omvårdnad av patienten behöver sjuksköterskan besitta en god kunskapsbas, detta då deras viktigaste område är omvårdnaden.   Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka homosexuellas erfarenheter av bemötande med vårdpersonal och beskriva de inkluderade artiklarnas undersökningsgrupp.   Metod: Den föreliggande studien var en litteraturstudie med deskriptiv design vilket baserades på 12 kvalitativa vetenskapliga artiklar från sökmotorn MedLine och manuella sökningar.   Huvudresultat: Resultatet i denna litteraturstudien påvisade negativa samt positiva bemötanden av sjukvårdspersonal. De faktorer som påverkade hur mötet upplevdes var personalens attityder och kunskap inom området samt om de använde heteronormativa ordval i mötet. Majoriteten av inkluderade artiklarna tog upp deltagarnas ålder och inklusionskriterier. Den största andelen av deltagarna var kvinnor och nio av tolv studier utfördes i Europa.   Slutsatser: Homosexuellas erfarenheter av bemötande med vårdpersonal har kartlagts i de inkluderade artiklarna, vilket visade att det bemötande patienterna fick kan bero på vårdpersonalens kunskap, attityder och värderingar. De homosexuella personerna beskrev både positiva och negativa upplevelser där heterosexuella antaganden, ordval och känslor av osäkerhet hade förekommit. Ökad kunskap och utbildning om frågor som berör homosexuella och deras upplevelser av mötet med sjukvården kan främja att den grundutbildade sjuksköterskan utvecklar en förmåga att ge ett mer invid anpassat och ett positivare bemötande till homosexuella personer. / Background: Homosexuality historically had a series of laws that spoke against their human rights. In Sweden, a healthcare law about fair treatment exists, however, not everyone got the same care. A nurse's key area of expertise is the care and understanding of patient treatment.   Aim: The aim of the literature study was to explore homosexual experiences of treatment in the meetings with healthcare professionals and to look at the included articles sample groups.   Method: Literature study with descriptive design based on 12 qualitative scientific articles from the search engine MedLine and manual searches.   Main results: The results showed both negative and positive experiences of meetings with healthcare professionals. The elements that influenced how the meetings were experienced were the professionals' attitudes, knowledge about the subject and usage of heteronormative words. Most of the included articles informed about the participants' ages and inclusion criteria. The largest part of participants were women and nine of twelve articles were made in Europe.   Conclusion: This have shown that the treatments homosexual patients got could have been influenced by the healthcare professionals’ knowledge, attitudes and personal values. The homosexuals described both positive and negative experiences where heterosexual assumption, certain word choices and feelings of doubt have occurred. An increased knowledge and education about questions concerning homosexual’s and their experiences in the meeting with healthcare can help the undergraduate nurses to develop the capability for a more individual and positive encounter for homosexual people.