The purpose of this study was to examine pornography consumption among men and women from different generations. By investigating this topic, the aim was to enhance the understanding of the potential negative effects of pornography on individuals and society as a whole, as well as from a postcolonial perspective. The aspect of how norms of heterosexuality influence pornography consumption and attitudes towards violence against women in heterosexual relationships was examined as well. To examine these areas a survey was administered. The target population for the survey was individuals aged 18 and above residing in Sweden. The data used in this study consists of the survey responses from a total of 22 participants. The five theories relevant to the analysis and conclusion of this study included: Judith Butler's theory of gender and sexuality, theories on femininity and masculinity within heteronormative heterosexual relationships, Karl Mannheim's concept of generations, postcolonial theory and the definition of Swedishness. By employing these theories, aspects of power and its impact on gender roles and different ethnicities were explored. The theories were also used to analyze stereotypical norms of masculinity and femininity in heteronormative relationships. Additionally, the material was connected to generational issues to analyze differences across generations. The results showed the complexand multifaceted nature of pornography consumption and its relationship with generations, gender, and postcolonialism. The results provide insights not only into individual consumption patterns but also highlight the broader societal context in which pornography both influences and is influenced by social norms and cultural values. It objectifies women, normalizes violence and power dynamics, and reinforces gender roles and sexual norms. The female participants expressed a critical view of pornography and highlighted the need for change in its portrayal and influence. Pornography doesn't only sexualize women, but it also involves sexualizing various ethnic groups. In terms of changes in pornographic habits across generations, the younger generation, growing up in the digital age, has a different perspective on sex and pornography compared to older generations.

<p>The purpose of this paper is to see how differences are handled in preschools, with a focus on children with homo- or bisexual parents. By doing this we wanted to see how the conditions for a child with homo- or bisexual parents looks like, in order to have their family conditions mirrored, confirmed and visualised in the preschool.</p><p>The foundation for the discussion is a questionaire which has been answered by 229 preschool workers from 24 different preschools in the City of Stockholm. The result of the questionaire has been handled in a statistics program. Our analysis is based on the statistical numbers and the written replies to the open questions in the questionaire.</p><p>As a theoretical starting point we have used Iris Marion Young’s ideas about how our society is coloured by an ideal of similarity that defines liberation as the transcendence of group difference, where the dominant group cannot see how their perspective is just one of several perspectives. Furthermore, we use Tiina Rosenberg’s thoughts on the two main principles of heteronormativity and her focus on the sexed and sexual norms from which we organize our assumptions about our sex, sexuality and family. We also use Ann Runfors’ experiences of how differences are turned in to similarities when immigrant background is dealt with in the Swedish school.</p><p>Our results show that the nuclear family is still the norm when speaking about family in preschools and that the knowledge concerning children with homo- and bisexual parents is slight. Many of the informants believe that differences are best dealt with by treatin all children equally. A great number of the informants assume that giving attention to the rainbow children contributes to inequality and a negative distinction of the child as different. There are also informants that request more knowledge on the subject to be able to treat children and parents in an inclusive way.</p><p>We believe that differences have a social significance, which is why we are convinced that preschools ought to become aware of how the heterosexual norm is being reproduced. By reflecting on society’s norms and values, the preschools would be able to help the rainbow child to be proud of its family and in this way counteract heterosexism.</p> / <p>Syftet med detta utredningsarbete är att se hur olikheter hanteras på förskolan, med fokus på barn med homo- eller bisexuella föräldrar. Genom detta ville vi se hur förutsättningarna för ett barn med homo- eller bisexuella föräldrar ser ut för att få sin familjesituation speglad, bekräftad och synliggjord på förskolan.</p><p>Underlaget för diskussionen är en enkät som besvarats av 229 personer som arbetar på 24 olika förskolor inom Stockholm stad. Resultaten från enkäten har hanterats i statistikprogram. Vi baserar vår analys på de statistiska uppgifterna och de skrivna kommentarerna till de öppna frågorna i enkäten.</p><p>Som en av våra teoretiska utgångspunkter har vi använt oss av Iris Marion Youngs idéer om hur vårt samhälle är färgat av ett likhetsideal, där den priviligerade gruppen inte kan se att deras föreställningar om hur saker och ting är bara är ett av flera perspektiv. En annan utgångspunkt är Tiina Rosenbergs tankar om heteronormativitetens två bärande principer och det fokus hon lägger på de könade och sexuella normerna utifrån vilka vi organiserar våra föreställningar om kön, sexualitet och familjebildning. Vi använder oss också av Ann Runfors erfarenheter av hur olikhet görs till likheter när invandrarskap hanteras i den svenska skolan.</p><p>Våra resultat visar att kärnfamiljen fortfarande är norm då förskolorna talar om familj och att kunskapen om barn med homo- och bisexuella föräldrar inte är stor. Många informanter menar att olikhet bäst hanteras genom likabehandling av alla barn. Informanterna uppfattar i stor utsträckning att uppmärksamhet på regnbågsbarnen bidrar till ojämlikhet och ett negativt särskiljande av barnet som annorlunda. Det finns även informanter i materialet som efterfrågar mer kunskap för att kunna bemöta barn och föräldrar på ett inkluderande sätt.</p><p>Vi menar att olikheter har social betydelse. Det är därför förskolan bör, genom reflektion över hur samhällets normer och värderingar ser ut, bli medvetna om hur heteronormen reproduceras på förskolan för att kunna hjälpa regnbågsbarnet att känna stolthet över sin familj och att för att på så sätt motverka heterosexism.</p>

Uppsatsen Den performativa uppväxten syftar till att studera den heterosexuella matrisens verkan i tre svenska skolskildringar. Som teoretisk grund för undersökningen används såväl Yvonne Hirdmans teori om hur genussystemet bärs upp av de logiska fundamenten isärhållning och könshierarki, som Judith Butlers queerfeministiskt filosofiska dekonstruktion av kön som kategori. De skönlitterära verk som analyseras är Agnes von Krusenstjernas Tony växer upp och Tonys läroår, Jan Guillous Ondskan och Jonas Gardells trilogi En komikers uppväxt, Ett ufo gör entré och Jenny. Genom ett textanalytiskt tillvägagångssätt med komparativa inslag undersöks hur genusstereotyper reproduceras och stabiliserar heterosexualiteten som obligatorisk norm, vidare hur dessa processer gestaltar ungdomars identitetstillblivelse i den skönlitterära skolmiljön. De tre skolskildringarna statuerar exempel som belyser hur grupptryck och okritisk medvetenhet resulterar i kollektiv könsseparerad performativitet. Den komparativa analysen av de olika skönlitterära verken framhäver genussystemets samtidigt stabila och föränderliga karaktär. De olikartade verken stärker tesen om könsnormer som kulturella, samhälleliga och tidsanpassade konstruktioner, där dock samtida manliga och kvinnliga ideal definieras utifrån varandra likt binära motsatser. Dessa, utifrån varandra definierade genus, stabiliserar en biologistisk heteronormativ beroendeställning mellan en dominant manlighet och en underordnad kvinnlighet. Genom applicerandet av Butlers teori om genussymmetri som en naturaliserad diskurs snarare än en biologisk sanning analyseras hur de olika utanförskap som gestaltas i skolskildringarna samtidigt avslöjar och stärker genussystemet.

This paper examines in what way the heterosexual matrix is challenged by Stephenie Meyer in Breaking dawn (Så länge vi båda andas). By doing a thematic study on the various family constellations appearing in the novel, I search for the queer elements in it. I discuss incest, family building and motherhood, and find that there are numerous queer elements associated with the themes I have chosen. I conclude that the Cullen family challenges the heterosexual matrix, despite not being typical queer vampire characters. I also find that building a successful family is not based on gender or constellation otherwise, but is instead dependant on democracy and equality. Bella has a desire to taste the blood of both her daughter and her father, interpreted as an incestuous desire. I find similarities between Bella’s extreme motherhood behaviors and how drag show artists parody gender. / Denna uppsats undersöker på vilka sätt Stephenie Meyer utmanar den heterosexuella matrisen i Så länge vi båda andas. Genom att göra en queerteoretisk temastudie utifrån temat familj undersöker jag de queera elementen i texten. Jag behandlar incest, familjebildning och moderskap och kommer fram till att det finns många queera inslag i mina valda teman. I min analys drar jag slutsatsen att familjen Cullen, trots att de inte är klassiska queera vampyrkaraktärer ändå utmanar den heterosexuella matrisen. Jag kommer även fram till att framgången i en familjebildning inte ligger i kön, eller konstruktion, utan i demokrati och jämställdhet. När Bella åtrår sin faders och dotterns blod tolkar jag detta i sin kontext som ett incestuöst begär. Jag jämför extremismen i Bellas moderskap med hur dragshowartisten parodierar genus.

The purpose of this essey is to investigate whether and if so how women's separatist music rooms can create an extended acting space for female musicians. To do this, I have conducted an interview study of organizers and former music participants at the organizations Popkollo and Femtastic. The analytical discussions is held with the theoretical approach of Judith Butler's "heterosexual matrix" and Cecilia Björck's interpretation of Michel Foucault's "The gender disciplinary gaze". The results show that the main reason to choose women's separatist music room has been a longing to ”take place” and to ”get to the be yourself". Furthermore, the results show that the room enabled a liberation from outsiders ideal images of the "mild" and "fragile" female musician, whereupon more expressive positions was made possible. The study also reveald a dilemma in a balance to be liberated, but at the same time adapt to popular music gender-coded ideals. Furthermore the results show that in this context it is sometimes perceived as disfavouring to be coded as both a female artist and a feminist. This is because of the tendency to be seen and treated as a homogenous group with a common political agenda. Finally, I note, however, that women's separatist music room at least can create possibilities for an extended acting space as the informants has expressed a development both personally and musically.

The purpose of this paper is to see how differences are handled in preschools, with a focus on children with homo- or bisexual parents. By doing this we wanted to see how the conditions for a child with homo- or bisexual parents looks like, in order to have their family conditions mirrored, confirmed and visualised in the preschool. The foundation for the discussion is a questionaire which has been answered by 229 preschool workers from 24 different preschools in the City of Stockholm. The result of the questionaire has been handled in a statistics program. Our analysis is based on the statistical numbers and the written replies to the open questions in the questionaire. As a theoretical starting point we have used Iris Marion Young’s ideas about how our society is coloured by an ideal of similarity that defines liberation as the transcendence of group difference, where the dominant group cannot see how their perspective is just one of several perspectives. Furthermore, we use Tiina Rosenberg’s thoughts on the two main principles of heteronormativity and her focus on the sexed and sexual norms from which we organize our assumptions about our sex, sexuality and family. We also use Ann Runfors’ experiences of how differences are turned in to similarities when immigrant background is dealt with in the Swedish school. Our results show that the nuclear family is still the norm when speaking about family in preschools and that the knowledge concerning children with homo- and bisexual parents is slight. Many of the informants believe that differences are best dealt with by treatin all children equally. A great number of the informants assume that giving attention to the rainbow children contributes to inequality and a negative distinction of the child as different. There are also informants that request more knowledge on the subject to be able to treat children and parents in an inclusive way. We believe that differences have a social significance, which is why we are convinced that preschools ought to become aware of how the heterosexual norm is being reproduced. By reflecting on society’s norms and values, the preschools would be able to help the rainbow child to be proud of its family and in this way counteract heterosexism. / Syftet med detta utredningsarbete är att se hur olikheter hanteras på förskolan, med fokus på barn med homo- eller bisexuella föräldrar. Genom detta ville vi se hur förutsättningarna för ett barn med homo- eller bisexuella föräldrar ser ut för att få sin familjesituation speglad, bekräftad och synliggjord på förskolan. Underlaget för diskussionen är en enkät som besvarats av 229 personer som arbetar på 24 olika förskolor inom Stockholm stad. Resultaten från enkäten har hanterats i statistikprogram. Vi baserar vår analys på de statistiska uppgifterna och de skrivna kommentarerna till de öppna frågorna i enkäten. Som en av våra teoretiska utgångspunkter har vi använt oss av Iris Marion Youngs idéer om hur vårt samhälle är färgat av ett likhetsideal, där den priviligerade gruppen inte kan se att deras föreställningar om hur saker och ting är bara är ett av flera perspektiv. En annan utgångspunkt är Tiina Rosenbergs tankar om heteronormativitetens två bärande principer och det fokus hon lägger på de könade och sexuella normerna utifrån vilka vi organiserar våra föreställningar om kön, sexualitet och familjebildning. Vi använder oss också av Ann Runfors erfarenheter av hur olikhet görs till likheter när invandrarskap hanteras i den svenska skolan. Våra resultat visar att kärnfamiljen fortfarande är norm då förskolorna talar om familj och att kunskapen om barn med homo- och bisexuella föräldrar inte är stor. Många informanter menar att olikhet bäst hanteras genom likabehandling av alla barn. Informanterna uppfattar i stor utsträckning att uppmärksamhet på regnbågsbarnen bidrar till ojämlikhet och ett negativt särskiljande av barnet som annorlunda. Det finns även informanter i materialet som efterfrågar mer kunskap för att kunna bemöta barn och föräldrar på ett inkluderande sätt. Vi menar att olikheter har social betydelse. Det är därför förskolan bör, genom reflektion över hur samhällets normer och värderingar ser ut, bli medvetna om hur heteronormen reproduceras på förskolan för att kunna hjälpa regnbågsbarnet att känna stolthet över sin familj och att för att på så sätt motverka heterosexism.

Denna uppsats granskar policydokument som behandlar avskaffandet av det steriliseringskrav som tidigare var en del i Lagen om fastställande av könstillhörighet. Med målet att undersöka den syn på transsexuella som går att återfinna i det samtida svenska, offentliga samtalet har en kvalitativ, kritisk textanalys utförts. Mer specifikt åsyftar studien synliggöra och granska antaganden om kön, könsidentitet, sexualitet och även reproduktion. Som teoretisk utgångspunkt har den queerteoretiska ansatsen den heterosexuella matrisen använts. Studien finner synen på transsexuella i dagens politiska diskurs vara tämligen nyanserad och mer öppensinnad än vad som påvisats i tidigare forskning. Dock återfinns ännu en normativ föreställning om kärnfamiljen. Idén om kärnfamiljen som naturlig, norm och ideal ter sig knappt ifrågasatt och verkar fungera som en avgörande faktor för utformningen av de politiska förslag de granskade policydokumenten lägger fram, och för vad de utelämnar.

In this essay seven children’s books aimed at the age group 6-9 years are read using a matrix to determine if the characters, from a viewpoint considering current gender norms and power, are normative, norm-breaking or falsely norm-breaking. The latter means that they have been attributed transgressive characteristics without there being any shift in power balance from the masculine to the feminine. Results show that the authors have tried to break gender norms, for example with regards to the child -characters’ clothes, which are consistently very alike regardless of gender. These efforts remain shallow as the power still rests with the boys, whose awareness of their own position within the gender -power system give them a sense of intrinsic power (power-to). The female characters reflect societal gender norms by being self-effacing, compliant and reactive, for example by praising the boys, providing them with room to be competent as well as both silencing themselves and letting themselves be silenced. The boy -characters show falsely norm-breaking behaviour in some areas, for example by having atypically broad emotional spectra, yet the boys’ superiority is retained and is reflected in their behaviour towards the female characters. / I denna uppsats granskas sju stycken barnböcker för åldersgruppen 6–9 år utifrån en matris för att bestämma ifall karaktärerna, med utgångspunkt i rådande genusnormer och i förhållande till makt, är normativa, normbrytande eller falskt normbrytande. Det senare innebär att de tillskrivs transgressiva egenskaper, utan att någon maktförskjutning från det maskulina till det feminina sker.Resultatet visar på försök från författarnas sida att bryta genusnormer, t.ex. vad gäller barnkaraktärernas kläder som genomgående är mycket lika oavsett genustillhörighet. Dessa försök blir dock ytliga då makten i de flesta fall fortfarande vilar hos pojkarna, vilkas medvetenhet om sin position i könsmaktssystemet ger dem en inneboende känsla av makt (power-to). De kvinnliga karaktärerna reflekterar samhällets normer genom att vara omvärldsorienterade, fogliga och reaktiva, t.ex. genom att berömma pojkkaraktärerna, ge dem utrymme att vara kompetenta samt att både tysta sig själva och låta sig tystas. Pojkkaraktärerna visar på vissa områden exempel på falskt normbrytande beteende, t.ex. genom att ha atypiskt breda känslospektra, medan pojkarnas överordning kvarstår och reflekteras i deras beteende gentemot flickkaraktärerna.

This paper aims to examine the heteronormativity that is present in John Galsworthy’s The Forsyte Saga. This is achieved by performing a queer reading of the text with the help of Swedish Queer theorists Fanny Ambjörnsson and Tiina Rosenberg. I study the norm and how it is enforced by law, society and family. To get a complete image of the heteronormativity I also need to analyze the gender presented in the saga. For that task I use Judith Butler’s definitions of gender identity and the heterosexual matrix. I conclude that there is only a slight gender variation in the saga, mostly concerning the woman. Meanwhile the norms are broken repeatedly by different people and for different reasons. Generally all the non-normative behavior that is out of the public eye gets included and silenced by the family who acts as the norm. / Den här uppsatsen behandlar genus och heteronormativitet i romansviten Forsytesagan, hur dessa tar sig uttryck och vilken inverkan de har på romanfigurerna. Detta görs genom en queerläsning fokuserad på vad som sägs och än mer inte sägs i sagan. Det som analyseras är relationerna mellan människor, kraven som ställs på dem och deras begär till makt över egendom och över varandra. Vidare diskuteras hur heteronormen förändras under romanens gång, hur romanfigurerna bär sig åt för att hålla sig inom normen och vad som händer med dem som bryter mot normen. Slutsatsen blir att sagan behandlar förvånansvärt många frågor som än idag är aktuella, vissa av dem inlindade för att kunna tas upp i en sekelskiftsroman. Dessutom visas hur både genus och heteronorm förändrats under romanens gång, både i samhället i stort och inom familjen. Inte minst ges exempel på hur familjen agerar som norm och inkluderar alla avvikelser så länge som dessa sköts privat.