Denna uppsats använder en kvalitativ analys för att undersöka delar av anföranden i roastprogram framförda av ståuppkomikerna Fredrik Andersson, Messiah Hallberg och NikkiGlaser. Syftet med uppsatsen är att med hjälp av humorteori och forskning förstå hur hemskafenomen kan bli roliga i roast-sammanhang och vilka tekniker som kan nyttjas för att lyckasmed anföranden i roast. Uppsatsen visar på att humor är ett komplext och svårfångat fenomensom bygger mycket på tvetydighet och oväntade vändningar av perspektiv, ofta är skrattet enreaktion på något plötsligt orimligt eller olämpligt. Humorn har flertalet funktioner,exempelvis kan den vara socialt meningsskapande, gruppstärkande, terapeutisk eller ett sättatt utforska världen och nya möjligheter. Analysen visar att hemska fenomen kan bli roliganär de behandlas lekfullt i en kontext som är begränsad i tid och rum, och för att något skauppfattas som roligt behöver publiken genom leksignalering förstå att det rör sig om en lek.Analysen kommer fram till att användningen av absurditet kanske är den mest framträdandeleksignaleringen, samtidigt som den är en av de effektivaste humorteknikerna

In this essay seven children’s books aimed at the age group 6-9 years are read using a matrix to determine if the characters, from a viewpoint considering current gender norms and power, are normative, norm-breaking or falsely norm-breaking. The latter means that they have been attributed transgressive characteristics without there being any shift in power balance from the masculine to the feminine. Results show that the authors have tried to break gender norms, for example with regards to the child -characters’ clothes, which are consistently very alike regardless of gender. These efforts remain shallow as the power still rests with the boys, whose awareness of their own position within the gender -power system give them a sense of intrinsic power (power-to). The female characters reflect societal gender norms by being self-effacing, compliant and reactive, for example by praising the boys, providing them with room to be competent as well as both silencing themselves and letting themselves be silenced. The boy -characters show falsely norm-breaking behaviour in some areas, for example by having atypically broad emotional spectra, yet the boys’ superiority is retained and is reflected in their behaviour towards the female characters. / I denna uppsats granskas sju stycken barnböcker för åldersgruppen 6–9 år utifrån en matris för att bestämma ifall karaktärerna, med utgångspunkt i rådande genusnormer och i förhållande till makt, är normativa, normbrytande eller falskt normbrytande. Det senare innebär att de tillskrivs transgressiva egenskaper, utan att någon maktförskjutning från det maskulina till det feminina sker.Resultatet visar på försök från författarnas sida att bryta genusnormer, t.ex. vad gäller barnkaraktärernas kläder som genomgående är mycket lika oavsett genustillhörighet. Dessa försök blir dock ytliga då makten i de flesta fall fortfarande vilar hos pojkarna, vilkas medvetenhet om sin position i könsmaktssystemet ger dem en inneboende känsla av makt (power-to). De kvinnliga karaktärerna reflekterar samhällets normer genom att vara omvärldsorienterade, fogliga och reaktiva, t.ex. genom att berömma pojkkaraktärerna, ge dem utrymme att vara kompetenta samt att både tysta sig själva och låta sig tystas. Pojkkaraktärerna visar på vissa områden exempel på falskt normbrytande beteende, t.ex. genom att ha atypiskt breda känslospektra, medan pojkarnas överordning kvarstår och reflekteras i deras beteende gentemot flickkaraktärerna.

The horse-book is a literary genre which is considered very popular among young girls. Black Beauty (1877) by Anna Sewell is the very first horse-book and was therefore what started the genre. It is highly different from the horse-books of today which is what this paper looks at to see how the genre has evolved. This is done by comparing Sewell’s novel to Britta och Silver (1966) by Lisbeth Pahnke and Alla älskar Sigge (2004) by Lin Hallberg. This is done by looking at how these novels are alike and different from one another with connection to the horse and the human. And how it differs when the horse is the narrator as compared to when the human takes the narrating role. In Black Beauty the horse is telling its life story and how humans treat the horse as some of the people in the novel are cruel towards horses. Many of the dangerous moments are caused by the humans being mean towards the horse. Whereas in the other books it is pure accident, the danger also mildens. In Britta och Silver there are mainly riding accidents but also a death incident where a horse dies. In Alla älskar Sigge the most dangerous thing that happens is that a pony gets so sick that it must go to the hospital where it is cured. These dangers getting milder is connected to how the genre is targeted towards a younger audience nowadays. In all three books there is also a clear boy-girl relationship between horse and human. The narrative makes how the human girl views the male horse sound like a description of a love interest. This makes the genre heteronormative. And with the narrative switching from the horse to the human there is also shown more of the human’s relations to one another and rivalry in the stable.