BakgrundForskningen kring litteratur och dess betydelse för elevers utveckling har låtit vänta på sig, men de senaste åren har en hel del forskning gjorts kring läsning och läsförståelse, samt vikten av att föra in skönlitteraturen i klassrummet, bl a Langer (2005) och Molloy (2003) som båda menar att skönlitteratur är viktig för elevers utveckling på så sätt att litteraturen öppnar upp för viktiga diskussioner kring demokrati, levnadssätt och andra svåra frågor.SyfteSyftet med studien är att se hur lärare tänker kring arbetet med elevers utveckling såväl kunskapsmässigt som på det personliga planet med hjälp av skönlitteratur.MetodJag har gjort en kvalitativ intervjustudie om hur lärare arbetar med skönlitteratur i skolan utifrån Langers (2005) teori om de fyra faserna. Som metod användes intervju med öppna frågor. Studien är småskalig och innefattar fyra lärare från fyra olika skolor i samma medelstora kommun.ResultatResultaten visar att lärare i stor grad arbetar med elevernas utveckling genom skönlitteratur, med varierat tillvägagångssätt. I arbetet med litteraturen ingår förförståelse inför en ny text, textbearbetning på flera nivåer och efterarbete med de lästa texterna.I resultatet framgår även att kopplingar görs till Lgr11 (Skolverket, 2011) genom skönlitteraturen vad gäller såväl värdegrunden som demokrati och livsfrågor. / Program: Lärarutbildningen

Inledning Läsförståelse är något som är väldigt centralt i skolans värld. Det finns också mycket forskat kring det och det är något skolor arbetar med kontinuerligt. Läsförståelse i sig är ett ämne som forskats mycket kring och därför blir det i det här arbetet intressant att se vilka delar av läsförståelsen lärare samt en bibliotekarie beskriver mer kring och anser är viktiga för att utveckla en god läsförståelse. Detta ger en bild över vad som uppfattas mer centralt än något annat inom begreppet läsförståelse. Syfte Syftet med studien är att undersöka lärares uppfattning av vad som utvecklar en god läsförståelse hos barn i de tidigare åldrarna. Metod Undersökningen är en kvalitativ studie som har inspirerats av den fenomenografiska ansatsen. Sammanlagt har fem personer intervjuats, fyra lärare och en bibliotekarie. Informanterna fick först svara på en större fråga om vad som var en bra lässituation för dem. Därefter följde mer specifika frågor kring läsförståelse. Resultat Ur intervjuerna framkom fem uppfattningar som var viktiga för att utveckla barns läsförståelse, dessa var; diskussion kring böcker, motivation, den dagliga läsrutinen, betydelsen av ordförråd och ordförståelse samt skapa stämning.

I uppsatsen studeras tre elevers litterära kompetens utifrån sambanden mellan läsning av skönlitteratur och eget litterärt skrivande inom gymnasiekursen Litterär gestaltning. Enligt kursplanen i svenska, i Lpf 94, ska undervisningen behandla språk och litteratur som två samspelande aspekter i en helhetssyn. I Litterär gestaltning integreras läsning till stor del med elevernas skrivutveckling; eleverna i kursen kan även antas vara intresserade av bägge delar. Det är således växelverkan mellan de två aktiviteterna läsande och skrivande som fokuseras. Vad kan jag utläsa av elevernas egna upplevelser av en sorts integration mellan dessa och hur ser deras litterära kompetens ut? Som teoretiska utgångspunkter använder jag fyra faser av litterära föreställningsvärldar samt en teoretisk modell av litterär kompetens. Metoden är kvalitativ och intervjuerna med eleverna utfördes i form av halvstrukturerad samtalsintervjuer. Resultatet visar ett samband mellan de enskilda elevernas utveckling av föreställningsvärldar och litterära kompetens; förmågan att bilda sig en god litterär kompetens verkar förutsätta att eleven kan röra sig i föreställningsvärldarnas samtliga fyra faser. Endast stor läsvana behöver inte leda till en god litterär kompetens.

Studiens syfte är att undersöka hur naturen framställs i Vi på Saltkråkan genom en kvalitativ ekokritisk litteraturanalys, samt vad elever uppmärksammar om natur i mötet med texten. Studien fokuserar även på att upptäcka textens didaktiska potential för undervisning om ekologisk hållbar utveckling. För att undersöka detta planerades en lektion som genomfördes i tre elevgrupper. Den ekokritiska litteraturanalysen utgick från tre olika kategorier; karaktären Pelle, människa och djur, samt naturbeskrivningar. Inom dessa kategorier applicerades ofta förekommande ekokritiska begrepp så som antropocentrism, biocentrism och ekocentrism. Resultatet från lektionen analyserades utifrån tre kategorier; natursyn, djuretik och didaktisk potential och elevernas föreställningsvärldar i relation till djur och natur. Här framkom att det skönlitterära verket har didaktiskt potential för undervisning om hållbarhetsfrågor, då eleverna uppmärksammade förväntade hållbarhetsaspekter. Studien visar att Vi på Saltkråkan har ett stort didaktiskt värde som grund till undervisning, både om hållbarhet och inom svenskämnet. Vår huvudsakliga insikt är att det är avgörande hur läraren väljer att presentera ett material för eleverna, samt att förstå värdet av diskussion om komplexa ämnen.

I denna kunskapsöversikt har vi med hjälp av befintlig forskning ämnat att svara på hur lärare kan arbeta med lässtrategier för att öka elevers läsintresse. Forskning kring elevers läsning visar tydligt att elever läser traditionell skönlitteratur i mindre utsträckning än tidigare. Forskning visar dock att elever ändå är i ständig kontakt med olika typer av texter i sin vardag. Dessa texter innefattar allt ifrån det som är tryckt till det som finns tillgängligt digitalt även om det förstnämnda ofta har en högre status. Med detta som grund har vi sökt och gallrat forskningsmaterial för att se hur lärare tillsammans med elever kan arbeta läsfrämjande. Med hjälp av lässtrategier, föreställningsvärldar och multimodala verktyg kan eleverna vägledas att ta sig an olika texter i olika sammanhang. På så sätt får de möjlighet att behandla skönlitteratur och faktatexter i och utanför skolan för att i förlängningen öka deras läsintresse, i synnerhet läsning av denna typ av traditionella texter.

Datorspel som litteratur i undervisning är ett relativt nytt forskningsområde. I detta examensarbete utförs en litteraturvetenskaplig komparativ analys mellan de tre datorspelen The Wolf Among Us, What Remains of Edith Finch och Sorcery! 1–3. Dessa tre datorspel analyseras utifrån tre olika perspektiv: narratologi, interaktivitet (receptionsteori) och litterära föreställningsvärldar, som sedan är grunden för en avslutande didaktisk diskussion om datorspel i undervisningen. Resultat av analysen visar att narratologiska begrepp kan appliceras på datorspel, men med vissa skillnader från litteratur. Ytterligare resultat av analysen är att den interaktiva upplevelsen i datorspel medför en medverkande och medskapande roll för spelaren. Spelaren ges möjlighet, på samma sätt som i litteratur, att fylla igen luckor i berättelsen genom att interagera med miljön och karaktärerna genom valmöjligheter och rörelse. Vidare visar också resultatet att datorspel bygger upp föreställningsvärldar via flera olika sinnen, vilket är en skillnad från litteratur. Datorspel hjälper även till vid meningsskapandet genom fantasin då spelvärlden och spelmiljön redan är uppbyggd. Spelarens erfarenhet är dock en viktig punkt vid byggandet av föreställningsvärldar och tolkningen av den. Detta kan vara ett problem i dessa datorspel då de bygger på fantasivärldar och teman som spelaren eventuellt inte har erfarenhet av.

Med utgångspunkt i den aktuella skol- och samhällsdebatten gällande PIRLS 2021, som visaratt svenska elevers intresse för läsning har försvagats, ville vi undersöka fenomenethögläsning. Denna studie undersöker högläsning utifrån tre olika perspektiv: lärare, elev ochvårdnadshavare. Studien är koncentrerad till att omfatta elever i årskurs 3 och berörhögläsning i både hem- och skolmiljö. Utifrån studiens frågeställningar undersöker vi ivilken omfattning lärare och vårdnadshavare högläser, vilka prioriteringar och utmaningarlärare uttrycker gällande högläsning samt hur eleverna upplever högläsningen i både skolanoch hemmet. Studien utgår från de teoretiska perspektiven litteracitet, sociokulturelllärandeteori, kognitivism samt grundläggande motivationsteorier. Det teoretiska ramverketsträvar efter att kasta ljus över den komplexa dynamiken mellan högläsning, språkutvecklingoch motivation inom svenskämnet. En kvalitativ forskningsmetod där intervjuer tillämpadesi kombination med kvantitativa inslag i form av en enkätundersökning ligger till grundstudiens insamlade empiri. Vidare kan studien förstås utifrån ramarna för en fallstudie, då tvåolika skolor i skilda socioekonomiska områden omfattas. Totalt innefattar studien femlärarintervjuer, 24 elevintervjuer samt en enkätundersökning bestående av 40 vårdnadshavare.Studiens resultat visar att det föreligger stor diskrepans gällande i vilken omfattning såvällärare som vårdnadshavare högläser inom de två olika skolområdena, vilket påverkarelevernas tillgång till litteracitetspraktiker. Även om lärarna uttrycker en enighet kring atthögläsning gynnar språkutvecklingen, visar studien att lärarna prioriterar högläsning olikaoch har en splittrad syn på aktivitetens primära syfte. En gemensam upplevelse hos lärarna äratt organisatoriska-, grupp- och individrelaterade utmaningar föreligger, vilket begränsarderas handlingsutrymme. Resultatet visar att samtliga elever efterfrågar mer högläsningoavsett skolområde samt att möjlighet till delaktighet vid litteraturval skiljer sig åt. Vidareuppskattas lärarens läsinlevelse och engagemang kring högläsningspraktiken. Det föreliggeren varierad grad av stöttning och stor variation i språklig input inom ramarna förhögläsningen såväl i skolan som i hemmet. Studiens slutsats är att de elever som har störstbehov av högläsning utifrån ett språkutvecklande perspektiv, erhåller minst.

Den här uppsatsen analyserar Diana Gabaldons skönlitterära verk Främlingen. Syftet är att med en kvalitativ textanalys och närläsning analysera hur främlingskap och annanhet gestaltas i boken utifrån ett postkolonialt perspektiv. Annanhet och främlingskap gestaltas genom benämningar gentemot varandra eller inom den egna grupptillhörigheten. Uppsatsen berör hur verket kan kopplas till Skolverkets (2019) ämnessyfte kring litterära föreställningsvärldar i arbetet med litterära diskussioner utifrån Judith A. Langers (2017) perspektiv. Ett postkolonialt perspektiv med fokus på främlingskap kan användas i litterära diskussioner för att vidga elevers föreställningsvärldar där romanen kan analyseras ur ett annat perspektiv än endast utifrån en given genre.

Syftet med denna uppsats är att undersöka det teoretiska ramverket för upplevelsebaserat lärande. I detta inräknas även elevaktiva arbetssätt med litteratur. Inom ramarna för aktionsforskning har en design för att arbeta med den upplevelsebaserade aktiviteten bordsrollspel konstruerats, utvärderats och utvecklats. Designen utvärderades efter demonstrationer i två klassrum i svensk grundskola. Resultatet visar att det elevaktiva arbetssättet bär på pedagogiska fördelar men att designen måste användas och undergå kontinuerlig utvärdering och utveckling av yrkesverksamma lärare och pedagoger. Denna uppsats är ett första steg inom arbete med bordsrollspel i undervisningen och kräver fortsatt forskning och mer didaktiskt stöd för att bordsrollspel som pedagogisk metod ska nå sin fulla potential.

Vi har valt att undersöka hur skönlitteratur används i undervisningen då vi anser att skönlitteratur kan utveckla lärandet och användas i många olika aspekter i undervisningen. Vårt gemensamma intresse av skönlitteratur skapade tanken att se hur det används i klassrummet. Målet var att få en insikt i hur skönlitteraturen används i undervisningen och få lärarnas samt elevernas tankar kring ämnet och hur de överensstämmer. För att få informationen om detta gjordes kvalitativa intervjuer med åtta lärare, en skolbibliotekarie och hundra elever. Resultaten visar hur lärarna arbetar kring skönlitteratur och även deras syn på hur den skulle kunna användas. Även elevernas tankar kring skönlitteratur i både undervisning och hemmamiljö sammanställdes. Analysen av resultaten visar att skönlitteratur används i ämnet svenska och att det då är störst fokus på högläsning. Eleverna ser till största del positivt på skönlitteratur och vill ha mer av det i undervisningen. Lärarna menar att de skulle vilja använda skönlitteratur mycket mer men att det framförallt är tidsbrist som hindrar dem. / We chose to examine how fictional literature is used in education because we believe that fictional literature can aid learning and be used in many different aspects of education. We share a mutual interest in fictional literature and wanted to see how it is being used in the classrooms. The goal was to gain insight into how teachers, as well as students, are using fictional literature, their thoughts about the subject, and if the teacher´s and student´s views correspond. To gain this information we chose to conduct qualitative interviews with eight teachers, one librarian, and one hundred students. The results show how the teachers implement fictional literature in their education, as well as their view on how it could be used further. We also compiled information from the students in regard to both using fictional literature in the classroom as well as how they use it at home. The analysis show that fictional literature is used when learning Swedish and that the focus is on reading aloud. The students mostly view fictional literature positively and would like to see more of it in their learning. The teachers reported that they would like to use it more as well, but that lack of time prevents them from doing so.