This is a comparative literature study between two children’s bibles and the Swedish Bible. The study compares three stories from the Bible with the children’s bible versions of them. The purpose of the study is to see whether God is portrayed differently in the children’s bibles, and if so, in what way. The study uses narrtology to analyze the chosen texts and a hermeneutical frame of interpretation to ascertain what the difference between the versions of the same story is and if and how this effects the meaning, message or image of God conveyed by the original text. The study finds that many liberties have been taken with the original stories, the most frequent of which being different form of censorship. This is achieved by excluding violent and/or cruel parts of the stories in the children’s bible versions, or adding elements such as descriptions of positive emotions to God’s actions or enhancing the bond between God and other agents of the story. The study is largely based on the work of Sören Dalevi and his dissertation Gud som haver barnen kär – Barnsyn, gudsbild och Jesusbild i Barnens bibel och Bibeln I berättelser och bilder, but this study is conducted on a much lower level and smaller scale.

Uppsatsen undersöker hur tre barnbiblar utgivna 1739, 1883 och 1983 i Sverige återberättar bibelberättelsen om syndafloden och Noa. Den lyfter genom adaptationsteorin fram vad som tillkommit och vad som tagits bort från originalberättelsen när denna anpassats till en yngre målgrupp. Fokus ligger på vilket stoff som använts och hur det gestaltas. Resultaten sätts sedan in i respektive samtida kontext där fokus ligger på barnsyn och kristendomens roll i samhället. Det visar sig att barnbiblarna till stor grad avspeglar den samtid de tillkommit i men att undantag också finns. Upplysningens och romantikens idéer ges väldigt lite utrymme till förmån för den traditionella, kristna barnsynen och den mekaniska pedagogiken. Genom barnbiblarna kan man följa hur synen på barnet förändras från en stackars varelse med arvsynd till en social individ. Samhällets ökande grad av sekularisering genom åren blir tydlig och gudsbilden förändras från en hämndlysten till alltigenom god gud. Man kan tydligt avläsa att lydnad är en dygd som varit eftersträvansvärd i samtliga barnbiblar men att sätten för att uppnå lydnad varierar med tiden.

No description available.

Most people in Sweden have come into contact with the narratives from the Bible, through a children’s bible book. There exists several different kinds of these books for children. Two of the most popular is Barnens bibel and Bibel för barn, which are the explored subjects of this essay. The narratives conveys different norms and values, and it is therefore legitimate to investigate what they convey about women and femininity. Five female characters; Eve, Sarah, Hagar, Naomi and Ruth are the focus of the study. The stories underwent a narratological analysis to clarify the narrative structure. Furthermore, sex- and gender theory were applied on the narratives and showed that they in general express a dominant male norm, and dichotomy between the sexes. Keywords: children’s bible, femininity, narratology, sex- and gender theory

The Church of Sweden often states that children have a special position in the church, and this statement is the basis of this essay. This essay evaluates the special position that children is said to have in the church and what role children’s religious and cognitive understanding have in this special position. The purpose of this essay is to analyze the Church of Sweden’s knowledge of children's cognition and how they apply this knowledge in their work with children. To analyze this special position I use material created by the Church of Sweden, such as propositions for the church meeting, episcopal letter, statements and other publications made by the Church of Sweden. This essay looks at how the church is run on a national level, and on the level of the diocesans and the parishes. The data collected on how the Church of Sweden runs its operation regarding their education of children are then analyzed based on theories from the Psychology of Religion. These theories are from Jean Piaget, Ronald Goldman, David Elkind, James W. Fowler and Justin L. Barrett. This essay also examines the ages of children that the different parishes in Umeå uses to select when children should receive their first children’s bible, and how different theories on cognitive development relate to these ages. There is an awareness, within the Church of Sweden, of how theories and methods from the psychology of religion can help with the teaching of Christian faith. To date, there has been a lot of talk and wishes from the Church of Sweden to make the change needed to provide better education to children in regards to their cognitive understanding, but the implementation of this change has so far been moving slowly.

I denna uppsats studeras, främst med hjälp av en narrativ analys, berättelsen om när Jesus går på vattnet i Barnens bibel med text av Anne de Vries och svensk översättning av Ylva Eggehorn, Barnbibeln med text av Gwen Ellis och svensk översättning av Åsa Hofverberg och De yngstas bibel med text av Karyn Henley och svensk översättning av Ulla-Stina Rask. Syftet med uppsatsen att se om några, och i sådana fall vilka, förändringar som sker när en bibelberättelse återberättas för barn, och sedan se hur dessa påverkar berättelsen. Med hjälp av Elizabeth Struthers Malbons metod för narrativ analys där berättelsen studeras utifrån karaktärer, miljö, handling och retorik studeras barnbiblarna och Matteusevangeliet först var för sig. Dessa jämförs sedan med varandra för att se om det går att se några likheter och skillnader och slutligen se hur de grepp som författarna tagit påverkar bibelberättelsen.