Uppsatsen syfte är att undersöka de hebreiska begreppen neshama och ruach och att jämför dessa med varandra. Neshama är ett sällsynt begrepp som bara används 24 gånger i den hebreiska bibeln. Ruach däremot är ett vanligt begrepp som används 378 gånger. Begreppen är delvis synonyma när de betecknar andedräkt, både Guds och människans andedräkt, och när de betecknar livskraft. Utöver detta har båda begreppen betydelser som inte täcks av det respektive andra begreppet: Neshama används t.ex. som kollektivbeteckning för varelser, det som andas, en betydelse som ruach inte har. Ruach däremot kan beteckna individuella andliga varelser, som lögnens ande, en betydelse som neshama inte har. I skapelsen är det endast människan som explicit får neshama men neshama kan också användas för djur om dessa följer människornas lott. Att djur kan ha ruach är obestridd. Uppsatsens analys visar att det finns tydliga tecken på att neshama bär på en association till antingen skapelsen eller till syndafloden, en association som ruach inte har. Dessutom visar uppsatsens analys att det finns indikationer att Jobs bok står i dialog med Jesajaboken. Och slutligen finns det ett kiastiskt mönster i användningen av ruach i Psaltaren som indikerar att psalm 77 och psalm 78 kan vara de centrala psalmerna i Psaltaren.

Uppsatsen syfte är att undersöka de hebreiska begreppen neshama och ruach och att jämföra dessamed varandra. Neshama är ett sällsynt begrepp som bara används 24 gånger i den hebreiska bibeln. Ruach däremotär ett vanligt begrepp som används 378 gånger. Begreppen är delvis synonyma när de betecknar andedräkt, både Guds och människans andedräkt, och när de betecknar livskraft. Utöver detta har båda begreppen betydelser som inte täcks av det respektive andra begreppet: Neshama används t.ex.som kollektivbeteckning för varelser, det som andas, en betydelse som ruach inte har. Ruach däremot kan beteckna individuella andliga varelser, som lögnens ande, en betydelse som neshama inte har. I skapelsen är det endast människan som explicit får neshama men neshama kan också användas fördjur om dessa följer människornas lott. Att djur kan ha ruach är obestridd. Uppsatsens analys visar att det finns tydliga tecken på att neshama bär på en association till antingen skapelsen eller till syndafloden, en association som ruach inte har. Dessutom visar uppsatsens analys att det finns indikationer att Jobs bok står i dialog med Jesajaboken. Och slutligen finns det ett kiastiskt mönster i användningen av ruach i Psaltaren som indikerar att psalm 77 och psalm 78 kan vara de centrala psalmerna i Psaltaren.

Uppsatsen undersöker hur tre barnbiblar utgivna 1739, 1883 och 1983 i Sverige återberättar bibelberättelsen om syndafloden och Noa. Den lyfter genom adaptationsteorin fram vad som tillkommit och vad som tagits bort från originalberättelsen när denna anpassats till en yngre målgrupp. Fokus ligger på vilket stoff som använts och hur det gestaltas. Resultaten sätts sedan in i respektive samtida kontext där fokus ligger på barnsyn och kristendomens roll i samhället. Det visar sig att barnbiblarna till stor grad avspeglar den samtid de tillkommit i men att undantag också finns. Upplysningens och romantikens idéer ges väldigt lite utrymme till förmån för den traditionella, kristna barnsynen och den mekaniska pedagogiken. Genom barnbiblarna kan man följa hur synen på barnet förändras från en stackars varelse med arvsynd till en social individ. Samhällets ökande grad av sekularisering genom åren blir tydlig och gudsbilden förändras från en hämndlysten till alltigenom god gud. Man kan tydligt avläsa att lydnad är en dygd som varit eftersträvansvärd i samtliga barnbiblar men att sätten för att uppnå lydnad varierar med tiden.

Uppsatsen syfte är att undersöka de hebreiska begreppen neshama och ruach och att jämför dessa med varandra. Neshama är ett sällsynt begrepp som bara används 24 gånger i den hebreiska bibeln. Ruach däremot är ett vanligt begrepp som används 378 gånger. Begreppen är delvis synonyma när de betecknar andedräkt, både Guds och människans andedräkt, och när de betecknar livskraft. Utöver detta har båda begreppen betydelser som inte täcks av det respektive andra begreppet: Neshama används t.ex. som kollektivbeteckning för varelser, det som andas, en betydelse som ruach inte har. Ruachdäremot kan beteckna individuella andliga varelser, som lögnens ande, en betydelse som neshama inte har. I skapelsen är det endast människan som explicit får neshama men neshama kan också användas för djur om dessa följer människornas lott. Att djur kan ha ruach är obestridd. Uppsatsens analys visar att det finns tydliga tecken på att neshama bär på en association till antingen skapelsen eller till syndafloden, en association som ruach inte har. Dessutom visar uppsatsens analys att det finns indikationer att Jobs bok står i dialog med Jesajaboken. Och slutligen finns det ett kiastiskt mönsteri användningen av ruach i Psaltaren som indikerar att psalm 77 och psalm 78 kan vara de centrala psalmerna i Psaltaren.