Uppsatsen syfte är att undersöka de hebreiska begreppen neshama och ruach och att jämför dessa med varandra. Neshama är ett sällsynt begrepp som bara används 24 gånger i den hebreiska bibeln. Ruach däremot är ett vanligt begrepp som används 378 gånger. Begreppen är delvis synonyma när de betecknar andedräkt, både Guds och människans andedräkt, och när de betecknar livskraft. Utöver detta har båda begreppen betydelser som inte täcks av det respektive andra begreppet: Neshama används t.ex. som kollektivbeteckning för varelser, det som andas, en betydelse som ruach inte har. Ruach däremot kan beteckna individuella andliga varelser, som lögnens ande, en betydelse som neshama inte har. I skapelsen är det endast människan som explicit får neshama men neshama kan också användas för djur om dessa följer människornas lott. Att djur kan ha ruach är obestridd. Uppsatsens analys visar att det finns tydliga tecken på att neshama bär på en association till antingen skapelsen eller till syndafloden, en association som ruach inte har. Dessutom visar uppsatsens analys att det finns indikationer att Jobs bok står i dialog med Jesajaboken. Och slutligen finns det ett kiastiskt mönster i användningen av ruach i Psaltaren som indikerar att psalm 77 och psalm 78 kan vara de centrala psalmerna i Psaltaren.

Uppsatsen syfte är att undersöka de hebreiska begreppen neshama och ruach och att jämföra dessamed varandra. Neshama är ett sällsynt begrepp som bara används 24 gånger i den hebreiska bibeln. Ruach däremotär ett vanligt begrepp som används 378 gånger. Begreppen är delvis synonyma när de betecknar andedräkt, både Guds och människans andedräkt, och när de betecknar livskraft. Utöver detta har båda begreppen betydelser som inte täcks av det respektive andra begreppet: Neshama används t.ex.som kollektivbeteckning för varelser, det som andas, en betydelse som ruach inte har. Ruach däremot kan beteckna individuella andliga varelser, som lögnens ande, en betydelse som neshama inte har. I skapelsen är det endast människan som explicit får neshama men neshama kan också användas fördjur om dessa följer människornas lott. Att djur kan ha ruach är obestridd. Uppsatsens analys visar att det finns tydliga tecken på att neshama bär på en association till antingen skapelsen eller till syndafloden, en association som ruach inte har. Dessutom visar uppsatsens analys att det finns indikationer att Jobs bok står i dialog med Jesajaboken. Och slutligen finns det ett kiastiskt mönster i användningen av ruach i Psaltaren som indikerar att psalm 77 och psalm 78 kan vara de centrala psalmerna i Psaltaren.

Uppsatsen syfte är att undersöka de hebreiska begreppen neshama och ruach och att jämför dessa med varandra. Neshama är ett sällsynt begrepp som bara används 24 gånger i den hebreiska bibeln. Ruach däremot är ett vanligt begrepp som används 378 gånger. Begreppen är delvis synonyma när de betecknar andedräkt, både Guds och människans andedräkt, och när de betecknar livskraft. Utöver detta har båda begreppen betydelser som inte täcks av det respektive andra begreppet: Neshama används t.ex. som kollektivbeteckning för varelser, det som andas, en betydelse som ruach inte har. Ruachdäremot kan beteckna individuella andliga varelser, som lögnens ande, en betydelse som neshama inte har. I skapelsen är det endast människan som explicit får neshama men neshama kan också användas för djur om dessa följer människornas lott. Att djur kan ha ruach är obestridd. Uppsatsens analys visar att det finns tydliga tecken på att neshama bär på en association till antingen skapelsen eller till syndafloden, en association som ruach inte har. Dessutom visar uppsatsens analys att det finns indikationer att Jobs bok står i dialog med Jesajaboken. Och slutligen finns det ett kiastiskt mönsteri användningen av ruach i Psaltaren som indikerar att psalm 77 och psalm 78 kan vara de centrala psalmerna i Psaltaren.

This essay is about reincarnation in Lurianic Kabbalah. This essay explains in detail what reincarnation is but also what the different levels of the soul is as well, according to Lurianic Kabbalah. The literature used in this essay uses books from the Antiquities until today. But the older literature is technically not Kabbalistic literature, but the Kabbalists are using these sources to confirm their ideas. The essay ends with analysing the thematic. The essay will focus on the five levels of the soul, and about what happens after death, according to the Kabbalistic sources.

Since the advent of the environmental crisis, some writers have raised concerns with the moral influence of Christian scripture and interpretive traditions, such as the medieval book of nature, a hermeneutic in which nature and scripture are "read" in reference to one another. Scripture, they argue, has tended to stifle sacred relationships with nature as a non-human other. This thesis argues that such perspectives are reductive of the sacred quality of scripture. Environmental perspectives should be concerned with the desacralization of religious texts in addition to nature. Chapter one suggests that two questions surrounding the medieval book of nature's history can help us address ways that such perspectives reduce religious interpretation of sacred texts. The first question is the tension between manifestation and proclamation, or the question of how scripture and nature reveal sacred meanings. The second is the problem of evil, or the question of where evil and suffering come from. It also proposes that Shakespeare's As You Like It and religious philosophy, particularly Paul Ricoeur's writings, can help us address these problems and provide a contemporary religious perspective of the "book of nature." Drawing on scenes in the play in which nature is "read" as a book and Ricoeur's essay on "Manifestation and Proclamation," chapter two argues how manifestation often works interdependently with proclamation. Chapter three discusses how anthropocentric worldviews in which natural entities are exploited also distort interpretive relationships with scripture. Overcoming desacralization requires giving up desires to suppress contingencies, particularly suffering, in nature and in interpreting religious texts. Only as the characters in As You Like It accept contingencies are they able to engage hidden sources of hope, which is comparable to the need to let go of mastery in interpretation Ricoeur describes. Chapter four discusses problems with attempts to uncover the origins of the environmental crisis by discussing what Ricoeur writes about the problems with theodicy and Jean-Luc Marion's phenomenology of evil. Assumptions that specific human origins for evil can be blamed confirm deceptively human-centered worldviews and can mask valuable messages about how to morally respond to suffering that are taught in Judeo-Christian narratives.