De offentliga rummen utgör en viktig del av våra städer - det är där vi förflyttar oss, möts och integrerar med andra människor. Men de offentliga rummens grundläggande funktion som öppna och demokratiska platser hotas idag av förändringar i tillgänglighet och funktion. Dagens kommersialisering och privatisering gör att de offentliga ytorna krymper både fysiskt och mentalt. Privatiseringen tar offentlig mark i anspråk och hindrar människor från att vara medskapare av staden då rummen inte längre är öppna, samtidigt som kommersialiseringen skapar en stark dominans över innerstadens rum vilket försvårar platsskapande och omprövningar av platsers identitet. Innerstadens offentliga rum får en allt mer ensidig funktion som plats för handel, restaurangbesök och kulturupplevelser. Dessutom genomgår rummen en stark estetisering då de fungerar som stadens ansikte utåt i viljan att attrahera nya boende, besökande och företagande till staden. Kandidatarbetet visar att tillgängligheten till innerstadens offentliga rum inte är jämt fördelad över stadens invånare. Mentala föreställningar kring rum skapar sociala barriärer som verkar utestängande och exkluderande. Mindre bemedlade samhällsklasser blir undanträngda från innerstadens offentliga rum genom att de allt mer definieras utifrån konsumtionsmöjligheter, och rätten till staden undertrycks genom de offentliga rummens dominering av kapitalistiska strukturer. I arbetet identifieras tre designprinciper som konkretiserar hur tillgängligheten till innerstaden kan förbättras och hur de offentliga rummen kan bli mer inkluderande för alla medborgare. Designprinciperna fokuserar på att skapa goda mötesplatser och flexibla stadsrum som möjliggör medskapande och ökar medborgarnas rätt till staden. Designprinciperna omsätts i praktiken genom ett utvecklingsförslag för Gamla Torget i Uppsala, där en variation av funktioner på torget attraherar människor med olika behov under olika tider på dygnet. Torget blir genom utvecklingsförslaget en mer levande plats och det offentliga rummets inkluderande förmåga stärks, vilket främjar en socialt hållbar utveckling. De identifierade designprinciperna kan således användas av planerare och andra verksamma inom stadsutveckling, för att utveckla offentliga rum i innerstaden till mer öppna och demokratiska platser för alla medborgare.

Studien delger fyra specifika fall av kyrkor i Stockholmsområdet som sålts ut under 2000-talet till nya användare som använder kyrkorna huvudsakligen för andra användningar än de ursprungliga kyrkliga (helig gemenskap och kristen gudstjänst). Studien är en etnologisk fältstudie och bygger på intervjuer med de nya användarna och observationer av de studerade kyrkorna: Betlehemskyrkan, Baptistkyrkan i Gustavsberg, Löftets kyrka och S:t Paulskyrkan. Studien använder sig av estetisering och historisering som koncept för att undersöka de nya användarnas värdesättningsprocess men även för att undersöka vad de studerade kyrkorna har för värde i samtiden. Studiens resultat och analys belyser hur det uppkomna avståndet mellan kyrkor som byggnader och religion har gett upphov för estetisering och historisering av det kyrkliga, så till vida att det studerade kyrkorna värdesätts av de nya användarna som byggt kulturarv och inte som religiösa byggnader. Resultatet och analysen visar även att de studerade kyrkornas nya användningar kan kopplas samman med upplevelser, njutning, konsumtion och spänning. Studiens slutsatser är att de studerade kyrkorna kan förstås som ett resultat av samhällets omställning till post-sekulärt, då de studerade kyrkorna kan förstås som exempel på hur sekularisering tar uttryck och materialiseras i stadsrummet. Slutligen belyser studien hur det kyrkliga kulturarvet går i samma fotspår som föregångaren det industriella kulturarvet, eftersom att kyrkor som blivit övertaliga ur kyrkligt avseende blivit till en resurs inom upplevelseekonomin där kyrkorna bland annat används som brandscapes för olika verksamheter och produkter.

Uppsatsen belyser, utifrån en definition av dekadens som litteratur som står i förbindelse till den litterära sekelslutsströmningen och tematiserar förfall och mörker, det dekadenta i Gösta Berlings saga. De tydligaste dragen av dekadens som romanen uppvisar är den estetiska synen på döden, livsledan och den grumlade lyckan. Analysen visar att dekadenta motiv och stildrag uttrycks i och genom berättarens person och att berättaren innehar mycket av det som en dekadenspoet tillskrevs, samt att Selma Lagerlöf medvetet använder sig av det dekadenta för att framhäva och förena motsägelser. De dekadenta dragen som analyseras, är utöver döden och livsledan det gränsöverskridande, såsom berättarens könstillhörighet, hennes ålder och hennes relation till fiktionen och verkligheten. Berättarens dödslängtan, hennes beskrivning av döden som en vän och dödens estetik har lyfts fram. Hur berättaren medvetet väljer bort den rena lyckan och nöjer sig med en grumlad lycka blir tydligt. Även idén om det samhälleliga, mänskliga och kulturella förfallet är närvarande verket igenom. Dessutom hittas likheter med de franska dekadenterna i synen på poesin och konsten. Estetiseringen av döden, samt betoningen av att njuta av det hemska och fasansfulla går också väl i linje med dekadenspoesins teman. Alla dessa dekadenta drag finns närvarande i skådeplatsen, handlingen, i karaktärerna och framförallt hos berättaren. Samtidigt antyds en inspirationens himmel som pekar på ljus. Berättarrösten kan definieras som en dekadensens röst som framhäver livsledan, varur en livslängtan föds, och den grumlade lyckan, som innebär ett omfamnande av livet som det är.

Text in Afrikaans / This research deals with the artist's contribution towards the current process of ecological purification through which mankind's attention are brought to the destructive maintenance of the planet. The alchemical artist uses purification as a means to make social comments on the lifestyle of the contemporary person, through the aestheticism of objects. The different manifestations of ceo-feministic thought within environmental activism are explored to make the reader aware of the diversity of ceo-feministic thought. Eco-feminism in general, tries to promote the importance of the earth as a life supporting system by respecting her needs, cycles, energies and eco-systems. As a result of this process, the public are invited to take part in recycle-art through which a change in attitude towards purification and the survival of the planet, are being accomplished / Art History, Visual Arts & Musicology / M.A. (Visual Arts)

<p>Mode i politiken - ett omskrivet ämne i media. Det sträcker sig från Mona Sahlins väska till Carl Bildts camouflagekavaj. På liknande sätt blev Nya Moderaternas "klädkod" föremål för debatt. Men hur viktiga är politikernas klädsel? Enligt teorin finns det en tendens till att den politiska journalistiken alltmer trivialiserar och skandaliserar politiken. Politiken medialiseras och estetiseras. Mot denna bakgrund var mitt syfte att undersöka modets betydelse och funktion. Min ambition var att studera vilka olika faktorer som avgör modets relevans i politiken. Kvalitativa intervjuer genomfördes med tre aktörer verksamma inom politiken respektive medierna.</p><p>Resultaten visade att det finns sex aspekter som är betydelsefulla faktorer som förklarar modets betydelse och funktion; 1) mode kommunicerar och påverkar; 2) mode kan skapa efterfrågan; 2) mode anses vara genusrelaterat; 3) mode anses kunna uttrycka identitet; 4) politikernas klädsel har nyhetsvärde som ibland kan skada deras trovärdighet; 5) mode i politiken anses inte ha en avgörande betydelse vad gäller väljarpåverkan; 6) det har skett en kontinuerlig utveckling och förändring under de senaste årtiondena där mode fått en allt större betydelse.</p>

Mode i politiken - ett omskrivet ämne i media. Det sträcker sig från Mona Sahlins väska till Carl Bildts camouflagekavaj. På liknande sätt blev Nya Moderaternas "klädkod" föremål för debatt. Men hur viktiga är politikernas klädsel? Enligt teorin finns det en tendens till att den politiska journalistiken alltmer trivialiserar och skandaliserar politiken. Politiken medialiseras och estetiseras. Mot denna bakgrund var mitt syfte att undersöka modets betydelse och funktion. Min ambition var att studera vilka olika faktorer som avgör modets relevans i politiken. Kvalitativa intervjuer genomfördes med tre aktörer verksamma inom politiken respektive medierna. Resultaten visade att det finns sex aspekter som är betydelsefulla faktorer som förklarar modets betydelse och funktion; 1) mode kommunicerar och påverkar; 2) mode kan skapa efterfrågan; 2) mode anses vara genusrelaterat; 3) mode anses kunna uttrycka identitet; 4) politikernas klädsel har nyhetsvärde som ibland kan skada deras trovärdighet; 5) mode i politiken anses inte ha en avgörande betydelse vad gäller väljarpåverkan; 6) det har skett en kontinuerlig utveckling och förändring under de senaste årtiondena där mode fått en allt större betydelse.

Text in Afrikaans / This research deals with the artist's contribution towards the current process of ecological purification through which mankind's attention are brought to the destructive maintenance of the planet. The alchemical artist uses purification as a means to make social comments on the lifestyle of the contemporary person, through the aestheticism of objects. The different manifestations of ceo-feministic thought within environmental activism are explored to make the reader aware of the diversity of ceo-feministic thought. Eco-feminism in general, tries to promote the importance of the earth as a life supporting system by respecting her needs, cycles, energies and eco-systems. As a result of this process, the public are invited to take part in recycle-art through which a change in attitude towards purification and the survival of the planet, are being accomplished / Art History, Visual Arts and Musicology / M.A. (Visual Arts)