No description available.

I Matteusevangeliet finner man bergspredikan, riktlinjer för hur lärjungarna ska bli Jesusföljare och kunna leva som förebilder. Verserna som denna uppsats behandlar befinner sig inom de sex antiteserna som är del av bergspredikans centralare delar. Denna uppsats behandlar den andra och tredje antitesen, äktenskapsbrott och skilsmässa. Äktenskapsbrott och skilsmässa behandlas i denna uppsats med en förståelse mot den judiska historiska kontexten under det första århundradet. Feministteologi jämförs mot den ideologi som tidigare författare tillskrivit sina översättningar. Uppsatsen undersöker om Jesus kan tillskrivas den moderna termen feminist baserat på hans agerande kring begränsandet av godkända anledningar för skilsmässa samt vad som utgör äktenskapsbrott. Genom en förståelse av den judiska kontexten och dess samhällsskikt beskrivs de olika möjligheterna samt förutsättningarna som krävdes för en skilsmässa. Detta skapar en större historisk förståelse för det samhälle som Jesus enligt Matteus verkade i. Jesus agerande måste förstås ur det samhälle och dess lagar som han befann sig i för att skapa en förståelse kring om hans agerande var något särskilt vid denna tid, om Jesus var en feminist.

Det grekiska ordet för lärjunge är maqhth/j och innebär ungefär ’en person som går i lära hos en annan’. I vardagligt kristet tal syftar lärjungaskap på Jesu efterföljd eller att vara en god kristen, och begreppet är både centralt och komplicerat. Silence är en spelfilm från 2016 i regi av Martin Scorsese som handlar om förföljelsen av kristna i Japan under 1600-talet. Uppsatsens syfte är att utreda vad lärjungaskap är i Matteusevangeliet, för att sedan undersöka huruvida och på vilket sätt detta framträder i filmen, särskilt i relation till martyridealet. Bibelkommentarsverk samt exegetisk sekundärlitteratur om lärjungaskapets framställning i Matteusevangeliet används för att uttolka och ge perspektiv till evangelietexten. Ett filmvetenskapligt analysschema (särskilt anpassat till så kallad bibelfilm) används för att utreda filmens innehåll. Därtill används narrativ metod för att göra karaktärsstudier av en lärjunge i Matteusevangeliet (Petrus) samt en karaktär i filmen (Rodrigues). Hermeneutisk teori används för att förstå hur filmen och evangelietexten samverkar för att skapa ny mening åt varandra. Uppsatsens analysdel består av två kapitel: ett mer teoretiserande om Matteusevangeliet, och ett mer tolkande om filmen. Kapitlet som behandlar Matteusevangeliet är väsentligt för förståelsen av det nästföljande, då filmen presenteras genom Matteusevangeliet snarare än i jämförelse med det. I det första analyskapitlet presenteras några av de idéer om lärjungaskapet som går att utläsa från Jesu utsändningstal. Här analyseras också lärjungarna som grupp i relation till begreppen litenhet, blindhet och allmänhet, och en karaktärsstudie av aposteln Petrus presenteras. Detta kapitel påvisar att det förekommer två olika linjer av genom vilket lärjungaskapet framställs i Matteusevangeliet: en snävare och en öppnare linje. Den snävare linjen är mer elitistisk och förutsätter lidande, medan den öppnare är mer inkluderande och tillåter en annan nivå av felbarhet som en del av lärjungaskapet. I det andra analyskapitlet presenteras filmens handling, och en djupgående karaktärsstudie av huvudpersonen Rodrigues görs mot bakgrund av fynden från föregående kapitel. Detta kapitel påvisar att den bredare tolkningslinjen om lärjungaskapet i Matteusevangeliet är mest dominant i filmens framställning av lärjungaskap, men att båda linjer behövs för en fördjupad förståelse av filmens budskap. Kapitlet avslutas med en hermeneutisk reflexion som förstärker analysens slutsatser och vill mena att samtidigt som Matteusevangeliet bringar mening i filmen, så hjälper också filmen till att utforska Matteusevangeliet.

This paper will discuss the presentations of Judas Iscariot in the Gospel of Matthew and in Jesus Christ Superstar, a musical written by Andrew Lloyd Webber and Tim Rice in 1970. To do this, I will compare the two sources and evaluate what modern reception history has done with Judas as a character. I will be using a film version of the musical from 2000, which is available on YouTube. Mainly this study will examine the Matthean pericope and scene of Judas’ death to try to get an understanding of the presentation of the disciple Judas in biblical times and today. Because of the different types of material, the analyses of Matthew and the Musical will differ somewhat. A central argument is that Judas alone is responsible of his acton, betraying Jesus and taking his own life. I will in this paper argue that the presentation of Judas is not black or white. We need both the biblical and the modern presentation to create a credible presentation of the historical Judas. / I begynnelsen var berättelsen. Jag var tretton år när jag hade mitt första möte med Judas. Jag hade tidigare läst och hört om honom, men jag hade aldrig mött honom, förrädaren. När jag var tretton år introducerades jag till Jesus Christ Superstar. Rockoperan som visar Jesu sista vecka utifrån Judas perspektiv. Vad händer när den mörke förrädaren istället blir en bekymrad vän? Vem var Judas och hur har han presenterats genom tiderna? Berättelsen om Judas Iskariot, känd som förrädaren, bär på något speciellt och välbekant. Jag vill med denna uppsats undersöka bilden av Judas. Bilden av den bibliska Judas men också hur bilder av honom har kommit att se ut i modern receptionshistoria. Denna uppsats kommer att jämföra presentationen av Judas utifrån hans sista tid på jorden. Detta görs genom att jämföra Judas död i Matteusevangeliet och rockoperan Jesus Christ Superstar från 1970 av Andrew Lloyd Webber och Tim Rice. Jag uppfattar att Bibeln överlag ger en platt bild av Judas och endast svartmålar honom. Denna bild vill jag mena att Jesus Christ Superstar arbetar emot och istället gör till en levande och mänsklig Judas som vi kan känna igen oss i. Detta är den argumentation jag kommer att föra i denna uppsats.

Den svenska skolan skall bl.a. vila på en kristen tradition enligt Lgr 11, men benämner inte närmre vems kristna tradition eller hur denna tradition bör ta sin form i klassrummet. Att tolka den kristna traditionen kan göras på många sätt, men för att exemplifiera problematiken i tolkningar så utgår uppsatsen från att belysa hur mångfacetterat ett resultat kan bli även vid ett par utvalda bibelberättelser från en relativt homogen grupp uttolkare. Syftet för den här konsumtionsuppsatsen är att undersöka vad kvinnliga exegeter belyser när de beskriver hur kvinnor interagerar med Jesus i två utvalda berättelser ur Nya testamentets evangelier. Exegeternas beskrivningar utreds också komparativt för att finna skiljaktigheter och liknelser. Vidare förs det även en didaktisk diskussion kopplat till skolans religionsundervisning om hur tolkningar kring en och samma berättelse som didaktiskt medel kan berika undervisningssammanhang i klassrummet.     Resultatet i uppsatsen visar både hur exegeterna har laborerat fram sina tolkningar och vad dessa tolkningar resulterat i för bibelberättelserna. I ett komparativt arbetssätt utvidgar exegeterna kontexten för bibelberättelserna på macronivå för att understödja den närmre analys de för på micronivå. De finner stöd i bl.a. lingvistik, utombibliska dokument och kulturella företeelser för att understödja deras argumentation om kvinnorna i de bibliska berättelserna. Kvinnorna i de båda bibliska berättelserna porträtteras på ett nytt sätt och utmärks av vissa exegeter till både apostel och lärjunge.     Resultatet för den religionsdidaktiska diskussionen utmynnas i både hur elever och främst lärare bör anamma en reflexivitet för att granska sig själva och hur tolkningar görs i vardagen för att kartlägga mönster där exotifiering och maktförskjutningar sker när religioner behandlas i klassrummet. Religionsdidaktikernas pedagogiska verktyg gynnar elevernas analyserande förmågor och kritiska tänkande vid exempelvis komparativa tolkningsövningar av urkunder. Hos läraren uppmanas en självkännedom genom att aktivt kunna belysa hur tolkningar av religioner förs i klassrummet och ifall det görs på någons bekostnad. Genus förs som en diskussionspunkt i förhållande till uppsatsens val att låta kvinnor ta plats och tolka religion. Genom genus kan en androgyn syn på religionsdidaktik framföras och låta en inkludering ske i religionsdiskursen där kvinnor inte längre är en åtskild minoritet inom religion, utan en aktiv och inkluderande part.