This paper is about the construction of a ”Swedish” identity in the novel Montecore: en unik tiger by Jonas Hassen Khemiri (translated in English to Montecore: the silence of the tiger). In the paper I start by, after a short introduction, introducing the theoretical background against which the novel will be analyzed. The main focus is postcolonial theories with Edward Saids work about making “the Other” as a base. I then go through some contemporary Swedish studies about race as a category and internalized racism, make a brief introduction to performativity, to finish with the thought provoking theories about the cyborg by Donna J. Haraway. In the section about method I present discourse analysis and the social constructionism that permeates postcolonial studies and discourse analysis and therefore the paper. Finally I analyze the material. In this section I use made-up dialogues to illustrate the different positions the characters take when responding to the imagined community that is Sweden, and the conditions imposed on those wanting to be accepted as Swedes. I use policy documents of a Swedish political party, Sverigedemokraterna (the Sweden Democrats) as a counterpart in the dialogues. Thereafter I have a short conclusion, and then you’re free.

Denna studie vill undersöka om koloniala strukturer genomsyrar den senaste i raden av Star Trek-serierna, Enterprise. Med utgångspunkt i äldre forskning om just koloniala strukturer i Star Trek kommer en jämförelse göras om Enterprise först och främst har dessa strukturer och om så är fallet, göra en jämförelse med de andra serierna. Det postkoloniala forskningsfältet tillsammans med ett strukturalistiskt och post-strukturalistiskt tillvägagångssätt som innefattar semiotik och diskursanalys används för att kunna peka på hur de koloniala strukturerna genomsyrar serien. Analysen, som bland annat innefattar besättningens inbördes hierarki, hur andra främmande raser ser ut och vilka egenskaper de har och hur mötet går till med andra kulturer, visar att de koloniala strukturerna fortfarande genomsyrar Star Trek. Enterprise skiljer sig dock från de äldre serierna på ett sådant sätt att det koloniala tar mindre plats, bland annat seriens handling och även hur alla besättningsmedlemmar är med och skapar seriens handling.

Denna studie syftar till att undersöka de likheter och skillnader som finns i två av Sveriges största tidningars nyhetsrapportering kring krisen i Venezuela. Studien består av en kvantitativ innehållsanalys och en kritisk diskursanalys som analyserats utifrån två teoretiska perspektiv som ligger till grund för denna uppsats; Gestaltning- och Postkoloniala teorier. Forskningsfrågorna som behandlats i denna studie är: − Vilka källor är vanligast förekommande? − Hur mycket utrymme får olika aktörer i rapporteringen? − Vilken vinkel har artiklarna? För att besvara forskningsfrågorna har vi bland annat granskat källreferering, aktörer och artiklarnas vinkel. Resultatet visade en övergripande västcentrerad utgångspunkt för källreferering men också ett medialt fokus kring makthavare. De slutsatser som dragits är att det finns en tendens i svensk media att återge en negativ bild av den venezuelanska regeringen och dess styrelseskick. Samtidigt har resultatet gett en bild av Expressen som den någorlunda mer neutrala tidningen som lämnar större utrymme för fler aktörer med olika politiska agendor till skillnad från Dagens Nyheter.

Syftet med denna uppsats är att genom en fallstudie undersöka hur grundskoleelever uppfattar Indien och hinduism. Detta har undersökts genom en analys av resultatet utifrån postkoloniala teorier om orientalism. Jag har även försökt återknyta detta resultat till hur undervisningen i skolan vad gäller Indien och hinduism ser ut. Mitt urval och tillvägagångssätt består av 10 elevintervjuer och 1 lärarintervju. För att uppnå syftet har jag utgått från ett antal teoretiska utgångspunkter som hör orientalismen till, såsom: Eurocentrism, Den Andre, exotism, Västerlandet och vi-och-dem. Undersökningen visar att informanterna till stor del har en väldigt enkel och onyanserad bild av Indien och hinduism. Till viss del stämmer de orientalistiska begreppen in på informanternas uppfattning, däremot finns det knappt några spår av nedsättande värderingar som annars genomsyrar ett eurocentriskt synsätt. Informanternas uppfattning om undersökningsområdet bygger mycket på det som lärts ut i skolan och återspeglar väl det undervisade stoffet.

Denna uppsats handlar om hur Indiens populära mytologiska tv-serier ger de gamla myterna en ny språkdräkt i nya medier. Samtidigt som de får en ny språkdräkt förändras vilka värden som betonas och hur gudarna framställs. Uppsatsen gör en jämförande analys av hur tv-serien Devon Ke Dev Mahadev, som började sändas 2011 på indisk tv, och urkunden Shiva Purana framställer berättelsen om när Shiva först gifter sig med Sati och sedan Parvati. Uppsatsen tar avstamp i postkoloniala teorier, kolonialismens historia och läskunnighet i Indien för att visa på vilka värden som ändrats och försöker även ge en förklaring till förändringen. Uppsatsen diskuterar även myternas förändringsbarhet och flexibilitet.

Bräckt vatten smakar som tårar – En studie baserad på upplevelser inom Socialförvaltningen i Halmstad kommun beträffande hedersrelaterat våld och förtryck. Syftet med studien är att undersöka hur Socialförvaltningen i Halmstad arbetar med hedersfrågor. Vi vill fånga de olika aktörernas upplevelse och förståelse av fenomenet hedersrelaterat våld och förtryck. Studien är baserad på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och resultatet är analyserat med hjälp utav teorierna Intersektionalitet, Postkolonial teori och den Mångkulturella triaden. Resultaten visar på att det finns en ambivalens kring hur intervjupersonerna väljer att definiera hedersrelaterat våld och förtryck och att detta dels bygger på att de är präglade av postkoloniala tankar om ”Den Andre” och dels att de i större utsträckning anammat ett intersektionellt tänkande genom vilket man förstår fenomenet hedersrelaterat våld och förtryck ur variabler såsom kön, klass och etnicitet. Inom Socialförvaltningen i Halmstad urskiljs inte ”hedersrelaterat våld” som en egen kategori från ”våld i nära relationer”. Vilket också visar på att de inte vill kategorisera våldet samtidigt som man talar om att det är mer komplext till sin natur än ”våld i nära relationer”. I skrivande stund finns ingen klar handlingsplan för hur man skall arbeta med hedersproblematiken vilket innebär att intervjupersonerna är hänvisade till sina egna erfarenheter, kunskaper och förståelse om vad hedersrelaterat våld och förtryck är. / Brackish water tasting like tears - A study based on the Social Service´s experience of violence relating to honour codes in Halmstad municipal. The purpose of this study is to examine how Social Service authority in Halmstad works with honour-related issues. We intend on one hand to capture the different actors’ experience and their understanding of the phenomenon of honour and on the other hand investigating if there are any action plans regarding it. Qualitative research is used to gain insight into in the studied topic. We used semi-structured interviews as a data collecting method. The outcomes are then analysed using the theory of intersectionality, postcolonial theories and multicultural triad. The results shows that there is a ambivalence standpoints in how the people interviewed chose to define honor-related violence and oppression, and that this partly is based on that they are characterized of postcolonial thoughts about "the other" and also that they in a greater extent has accepted a intersectionality where they see the honor-related violence and oppression phenomena through variables like gender, class and ethnicity. Within Halmstad Social Services authorities, "honor-related violence" is not discerned and falls in to the same category as "violence within close relations". This (also) shows that they don’t wish to categorizes the violence but that they at the same time says that it's more complex than "violence in close relations". There is no clear plan of action at this point on how to work with the honor-related violence which means that respondents rely on their own experiences, knowledge and understanding about what violence and oppression is.