Det har rapporterats väldigt flitigt i medierna om den pågående krisen i Venezuela. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ser det ut med rapporteringen under en månads tid (februari 2019). Hitta eventuella likheter och skillnader i verklighetsbilderna och fokusen för rapporteringarna mellan Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och colombianska El Tiempo och El Espectador. De teoretiska utgångspunkterna för uppsatsen ligger i komparativ journalistik, global journalistik och nyhetsvärdering. Undersökningen har gjorts med en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ textanalys, för att se hur och vilka källor som tidningarna har använt och framställningen av verklighetsbilden av situationen i Venezuela. Genom denna jämförelse undersöks hur utrikesrapporteringen sett ut från två olika sidor, Sverige och Colombia. Att vi lever i en mer globaliserad värld syns i hur mycket de svenska tidningarna har rapporterat om Venezuelas situation. Men resultatet visar en klar skillnad mellan de svenska och de colombianska tidningarna. Dels är det närheten till Venezuela men Colombia har även blivit en viktig pusselbit i den pågående krisen, något som samtliga tidningar har rapporterat om. Därför är det föga förvånande att Colombia har rapporterat mer intensivt om krisen i Venezuela. Den kvantitativa innehållsanalysen och den kvalitativa textanalysen visar på tendenser att tidningarna El Tiempo och El Espectador i större omfattning är mer kritiska och negativa i sin rapportering, jämfört med Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet.

Since 2014, the United States has been imposing sanctions on the Venezuelan government in an attempt to accomplish foreign policy goals that would be beneficial to its geopolitical interests in the region and help the Venezuelan people in the process. This research offers a comprehensive empirical analysis of these sanctions. It aims to identify the effects of US sanctions in Venezuela, as intended by the foreign policy goals of the United States, and to measure the effectiveness of sanctions in accomplishing these goals. Additionally, this research seeks to explain the geopolitical strategy of US sanctions as seen through the lens of geoeconomic theory. It will detail the US intensions of generating regime change, restoring democracy, and improving human rights in Venezuela. More specifically, it will reveal the role of sanctions in acting as a geopolitical tool to fulfill these intentions. Ultimately, the research will show how sanctions and companion policies are intended to improve the US-Venezuela relationship that has declined since the time of Hugo Chavez.

Denna studie syftar till att undersöka de likheter och skillnader som finns i två av Sveriges största tidningars nyhetsrapportering kring krisen i Venezuela. Studien består av en kvantitativ innehållsanalys och en kritisk diskursanalys som analyserats utifrån två teoretiska perspektiv som ligger till grund för denna uppsats; Gestaltning- och Postkoloniala teorier. Forskningsfrågorna som behandlats i denna studie är: − Vilka källor är vanligast förekommande? − Hur mycket utrymme får olika aktörer i rapporteringen? − Vilken vinkel har artiklarna? För att besvara forskningsfrågorna har vi bland annat granskat källreferering, aktörer och artiklarnas vinkel. Resultatet visade en övergripande västcentrerad utgångspunkt för källreferering men också ett medialt fokus kring makthavare. De slutsatser som dragits är att det finns en tendens i svensk media att återge en negativ bild av den venezuelanska regeringen och dess styrelseskick. Samtidigt har resultatet gett en bild av Expressen som den någorlunda mer neutrala tidningen som lämnar större utrymme för fler aktörer med olika politiska agendor till skillnad från Dagens Nyheter.