No description available.

Uppsatsens syfte är att analysera olika egyptiska och romerska konstverk för att avgöra skillnaden mellan de två olika stilarna och avgöra gudinnans symboliska och estetiska syfte.  Den huvudsakliga metoden som har använts är Panofskys ikonografiska analys som är uppdelad i tre steg.  Den ytliga analysen, konstverkets bakgrund och i det sista steget används de två tidigare stegen för att utföra en analys av konstverkets betydelse och syfte. Dessa tre steg kallas även för det pre-ikoniska, det ikonografiska och det ikonologiska steget  Egyptisk och romersk konst är olika beroende på vilken form de var skapade i. Skulpturer användes i både tempel och hem men de egyptiska skulpturerna skapades av präster vid templen. Romerska skulpturer var oftast större och i tyngre material som marmor vilket tyder på en mer offentlig användning av i tempel eller/och av rikare sponsorer som senatorer och kejsare.  Romerska skulpturer skiljer sig från de egyptiska skulpturerna genom att ha ett estetiskt syfte utöver ett religiöst syfte. De hade inte bara ett mer dekorativt utseende, till skillnad från de strikta egyptiska skulpturerna, utan var också placerade i villor och tempel för estetiskt bruk istället för tillbedjan. Isis var sällan huvudpersonen i egyptiska eller romerska målningarna utan var oftast en stödjande karaktär till huvudpersonen. De romerska målningarna fanns i allmänna rum som tempel och hem medan egyptiska målningar, trots att de också fanns i tempel, ofta användes i gravkammaren. De var inte avsedda att betraktas av allmänheten och många forskare argumenterar att de inte kan ses som konstverk på grund av detta. Egyptiska målningar med Isis användes dessutom ofta som propaganda för att förstärka en faraos rykte. Detta var ett syfte som romerska målningar oftast saknade.

<p>Huvudfrågan i den här uppsatsen är på vilket sätt som konsten speglar religionen i Egypten under Det mellersta riket. Uppsatsen börjar med att beskriva när Det mellersta riket skulle ha ägt rum, vilket dock är lite osäkert, då årtalen kan variera något mellan olika författare. Vidare, vill jag ge en inblick i hur den egyptiska konsten bör tolkas, då detta inte är på samma sätt som vi västerlänningar, idag, ofta tolkar konst utifrån dess yttre skönhet och helhet. Sedan följer en beskrivning av hur religionen förmodligen uppstod kring Nilen och inspirerade det religiösa livet, då denna flod var livsviktig och källan till att livet över huvud taget gick att leva i Egypten. Detta stycke inrymmer också skapelsemyten, gudar och ritualer. I stycket, som jag kallar ”Kungen”, beskrivs vilken ställning kungen hade ur ett religiöst perspektiv, då mycket av konsten man har funnit har varit avbildningar av kungar. Hur konsten beskriver det ovannämnda och symboliserar religionen påvisas i nästa stycke, som följs av hur religion och konst har förändrats från det Gamla riket till det Nya riket.</p> / Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till "Lindgren".

Huvudfrågan i den här uppsatsen är på vilket sätt som konsten speglar religionen i Egypten under Det mellersta riket. Uppsatsen börjar med att beskriva när Det mellersta riket skulle ha ägt rum, vilket dock är lite osäkert, då årtalen kan variera något mellan olika författare. Vidare, vill jag ge en inblick i hur den egyptiska konsten bör tolkas, då detta inte är på samma sätt som vi västerlänningar, idag, ofta tolkar konst utifrån dess yttre skönhet och helhet. Sedan följer en beskrivning av hur religionen förmodligen uppstod kring Nilen och inspirerade det religiösa livet, då denna flod var livsviktig och källan till att livet över huvud taget gick att leva i Egypten. Detta stycke inrymmer också skapelsemyten, gudar och ritualer. I stycket, som jag kallar ”Kungen”, beskrivs vilken ställning kungen hade ur ett religiöst perspektiv, då mycket av konsten man har funnit har varit avbildningar av kungar. Hur konsten beskriver det ovannämnda och symboliserar religionen påvisas i nästa stycke, som följs av hur religion och konst har förändrats från det Gamla riket till det Nya riket. / Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till "Lindgren".

Previous research about dance has chiefly been focused on categorization of dance but no earlier study has specifically dealt with dance scenes where men and women occur in the same register, or over a longer time frame. This study concerns scenes where men and women dance in the same register and scenes included comes from the Old, Middle and New Kingdoms. The study investigates in what contexts men and women occur in the same register, and why and the study grasps dance at its widest sense with movements that also could be related to acrobatics and play. The study is an iconographic investigation and analyses will be made according to culture-specific art-conventions. 12 scenes and one fragment are included and analyzed. The conclusion shows that in each time period the occurrence of scenes are concentrated to specific places, and sometimes they are located in close approximation geographically, had the same artist or have tomb-owners that are related to each other. This points to a local expression of dance scenes with mixed gender rather than it was usual nation-wide. The men and women occur in contexts that where usual for dance scenes to be in such as presentation, procession and funerary scenes. Physical contact between the two genders is rare, and is only seen once in the tomb of Baqet III of the Middle Kingdom. Even though the female and male dancers are in the same register they are likely to be seen separated by people clapping their hands or by empty spaces between them. If this separation reflects the reality is hard to tell but the Egyptians seemed to have preferred, esthetically, to depict the two genders separated in these ways in dance scenes.