Med den bruna våg som sköljt in över Sverige och Europa har främlingsfientligheten aldrig känts mer aktuell att undersöka. I Sverige har det främlingsfientliga partiet Sverigedemokraterna fått fäste och en negativ inställning till individer födda i andra länder är en vardag för många. Syftet med denna studie var att undersöka om samma indikatorer gick att förklara främlingsfientliga attityder i dagens Sverige som i början av 80-talet. Det sätt på vilket detta har undersökts är genom en kvantitativ metod där statistik insamlad av World Values Survey stod som grund för analyserna som gjordes med hjälp av statistikprogrammet SPSS(Statistical Package for the Social Sciences). Sambandsanalyser genomfördes för att se om det gick att finna statistiska signifikanta samband mellan de oberoende variablerna utbildningsnivå, boendeortens storlek, hur stolt individen är till sin nationalitet, ålder, kön och den beroende variabeln främlingsfientlighet. Resultatet som gick att finna i analyserna var att det på 80-talet endast var statistiskt signifikant samband mellan ålder och främlingsfientlighet där äldre tenderade att vara mer främlingsfientliga. I övrigt var främlingsfientligheten spridd mellan olika utbildningsnivåer, olika storlekar på boendeorten samt kön och stolthet över sin nationalitet. När det kom till den senare studien gick att finna att sambanden såg annorlunda ut mot 80-talet. I den studien var alla samband statistiskt signifikanta. Sambandet mellan ålder och främlingsfientlighet hade ändrat riktning där alltså yngre individer tenderade att vara mer främlingsfientliga. Utöver det gick att påvisa att främlingsfientligheten var som starkast bland individer som var stolta över sin nationalitet, bodde på mindre orter, med en lägre utbildningsnivå samt med det manliga könet.

Den här studien syftar till att analysera hur idén om främlingskap (ghurbah) framställs i olika övergripande sammanhang inom islam. Grunden i analysen ligger i Predikningar och föreläsningar av religiösa lärda muslimer i sociala medier, klassiska islamiska källor såsom Koranen och hadither, nashider (islamisk sång) samt artiklar från två jihadistiska tidningar Dabiq och Rumiyah. Valet av metod är baserad på att utföra en kvalitativ idéanalytisk studie där främlingskap som en idé beskrivs och förklaras. Analysen sker med hänsynstagande till ideologisk bakgrund och tidigare forskning. Avslutningsvis visar studiens resultat att främlingskap är ett förekommande fenomen i äldre islamiska källor, bland jihadister och i deras propagandaprocess, muslimernas religiösa erfarenhet i väst, kvinnors deltagande i samhället, individens egen omgivning samt narrativ konstruktion. Främlingarna (ghuraba) har specifika egenskaper som varierar beroende på den övergripande situationen de befinner sig i.

Medea is, even though a mythological woman from ancient Greece, very popular today and her story feels modern, which many recent adaptations clearly prove. How can this ancient material be so applicable and thought-provoking to discuss today? This study shows how different translators and authors have interpreted and re-imagined Medea to make her feel relevant to their contemporary societies. Focus is put on Medea’s roles as a woman and a foreigner, because these aspects are especially relevant today. The following research compares three Swedish translations of Euripides Medea from 1860, 1931 and 2012 with each other and analyses three modern adaptations (a movie by Lars von Trier, a novel by Christa Wolf and a play by Viktor Tjerneld) to reveal similarities and differences in the reception of the ancient material. This is achieved by a close reading and analysis of the source material with a theoretical approach that focusses on classical reception and drama theory. The results show that the different translations only differ in nuanced details because all of them try to stay as true as possible to the ancient Greek original. Only the prefaces and character lists written by the translators reveal significant differences in the values that they express and that are signs of their contemporary societies. The modern adaptations offer more possibilities for changing the original depending on which aspects are important during the time of publication. The results show that Medea’s role as an independent woman is important today, but also that her role as a foreigner becomes even more significant as the debates about refugees are getting more evident in our society.

In recent years, we have been able to see and hear in the media how difficult it is to get substitutes into various businesses. Employers promise high salaries and rewards for permanent staff who can find people who can be hired, but there is still a shortage of substitutes. What is the reason for this? Previous research has shown that substitutes tend to keep a certain distance from their workplaces and that they are thus not full-scale members of the working group (Alfonsson 2020, Olofsdotter, 2008). There is also research that shows that satisfaction affects the attitude we have to work (Berglund, 2001, Herzberg 1959). With this study, we want to investigate what may be the reason behind this shortage of substitutes by, with a focus on motivation and attitude to work, seeing if there are differences between hourly employees today and people who were hourly employed 10 - 20 years ago. This qualitative study is based on semi-structured interviews with eight people who are, or have been, hourly employed in Social Care in a medium-sized Swedish municipality. We have divided the respondents into two groups where one group consists of four people who were hourly employed 10 - 20 years ago and the other of four who are hourly employed today. Based on the compilations of each group's responses, we can identify differences and similarities in motivation and attitude to work based on their position as Strangers (Simmel, 1908). This leads to a result showing what motivates the hourly substitutes and what they consider valuable in the work. Finally, we can also see that there has been a change in attitude towards work over time. / De senaste åren har vi kunnat se och höra i media hur svårt det är att få in vikarier i olika verksamheter. Arbetsgivare utlovar höga löner och belöningar för fast personal som kan hitta personer som kan anställas men det är ändå brist på vikarier. Vad beror detta på? Tidigare forskning har visat att vikarier tenderar att hålla en viss distans till sina arbetsplatser och att de på så vis inte är fullskaliga medlemmar i arbetsgruppen (Alfonsson 2020, Olofsdotter, 2008). Det finns också forskning som visar att nöjdhet påverkar vilken attityd vi har till arbetet (Berglund, 2001, Herzberg 1959). Vi vill med denna studie undersöka vad som kan ligga bakom denna brist på vikarier genom att, med fokus på motivation och attityd till arbete, se om det finns skillnader mellan timanställda idag och personer som var timanställda för 10 – 20 år sedan. Denna kvalitativa studie baseras på semistrukturerade intervjuer med åtta personer som är, eller har varit, timanställda inom Social omsorg i en mellanstor svensk kommun. Vi har delat upp respondenterna i två grupper där den ena gruppen består av fyra personer som var timanställda för 10 – 20 år sedan och den andra av fyra som är timanställda idag. Utifrån sammanställningarna av respektive grupps svar kan vi identifiera skillnader och likheter i motivation och attityd till arbete utifrån deras position som Främlingar (Simmel, 1908). Detta leder till ett resultat som visar vad som motiverar timvikarierna och vad de anser är värdefullt i arbetet. Slutligen kan vi också se att det skett en förändring i attityden till arbete över tid.

Uppsatsen utgår ifrån temat främlingskap i dess olika skepnader och syftar till att tydliggöra hur bruket av andrafiering i de noveller som analyseras bidrar till att förstärka dynamiken i mötet mellan de karaktärer som representerar Jag/Vi, respektive den/de Andra. Fokus hamnar här främst på karaktärerna Jag/Vi vilka ser sig själva som normen, därmed belyses hur de reagerar och agerar då någon främmande uppenbarar sig i deras trygga men ofta begränsade och isolerade värld, det vill säga genom att andrafiera denne i mening att bekräfta sin egen identitet och överlägsenhet i förhållande till den främmande och därmed fastställa dennes negativa egenskaper.     Genom att läsaren får tillträde till dessa karaktärers tankegångar, ser hur de agerar och dessutom har tillgång till berättarröstens beskrivning av dem, framträder deras egna fördomar, tillkortakommanden och okunskap med tydlig skärpa. Konsekvensen av detta blir att deras ofta misslyckade försök att hävda sig mot och distansera sig ifrån den/de Andra resulterar i att de själva inte sällan framställs i ett löjets skimmer och som falska auktoriteter.    Vidare demonstreras hur ovannämnda fokus på Jagg/Vi omvänt kan ha som funktion att visa på hur upplysning, insikt samt egenskaper som empati och en förmåga att identifiera sig med, istället för att distansera sig från, den främmande leder fram till att den/de som initialt setts som den/de Andra därmed upphör att betraktas och vara just det.