1 |
“Man ska jobba hemifrån” : Tjänstemäns upplevelse av hemarbete följt av covid-19 / “You shall work from home” : Officials experience of homework followed by covid-19Jansson, Ludvig, Håkansson, Theodor January 2021 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka tjänstemäns upplevelse av ökad mängd hemarbete. Studien är till för att få en förståelse över hur svenska tjänstemän har påverkats och hanterat de förändringar som blivit av det ökade hemarbetet. Vi har genomfört 12 intervjuer med tjänstemän inom olika branscher med varierande åldrar samt livssituationer. Vi har använt oss av bekvämlighetsurval genom våra sociala medier där vi gjort inlägg som förklarar vilka som passar in på våra kvalifikationer. Respondenterna som intervjuats har fått svara på ett antal frågor utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Som teoretisk referensram till vår studie har vi valt att ta upp teorier om attityder till arbete, gränshanteringen mellan privat- och arbetsliv och motivation. Dessa använde vi sedan för att analysera det insamlade materialet från intervjuerna. Resultaten visar på att det finns fördelar med att arbeta hemifrån men att respondenter ändå delvis vill tillbaka till kontoret. I svaren angående attityd till arbete, gränshantering och motivation kan vi se att hemarbete är högst aktuellt och ofta att föredra men att respondenterna saknar vissa element som arbetsplatsen medför. Resultaten pekar också på att framtidens arbetsmarknad kommer genomgå en stor förändring i hur vi arbetar.
|
2 |
Pensionering eller arbetsliv? : En studie om varför människor väljer att stanna kvar i arbetslivet trots möjligheten att gå i pension / Retirement or working life? : A study on the subject of why people decide to keep on working despite the opportunity to retireSmedberg, Sebastian, Karlsson, Emil January 2021 (has links)
Syftet med den här kvalitativa uppsatsen är att få en djupare förståelse om varför människor väljer att stanna kvar på arbetsmarknaden efter uppnådd pensionsålder, vilken inställning äldre arbetstagare har till att avsluta sitt arbetsliv samt hur samhälleliga normer och fördomar påverkar äldre i arbetslivet. Med ambitionen att uppfylla undersökningens syfte och frågeställningar, har vi genomfört tio intervjuer. Intervjupersoner är mellan 62–71 år och samtliga befinner sig i varierande mån fortfarande i arbetslivet. Då vi inte har ambitionen att studien ska kunna generaliseras, använde vi oss av bekvämlighetsurval där vi kontaktade människor i vår omgivning. Den teoretiska referensramen består av ålderism, pension, arbetets betydelse för fortsatt arbete, attityder till arbete, motivation samt Jahodas manifesta och latenta funktioner. Teorin kommer att ligga till grund för tolkandet och analysen av undersökningens datainsamling. Studieresultatet pekar på att de faktorer som värderas i arbetet och som vidare påverkar beslutet att stanna kvar i arbetslivet är social kontakt, autonomi, struktur och rutiner samt ekonomi. Inställningen som äldre har till att avveckla sitt arbetsliv påverkas främst av vilka incitament som värderas högst och individens attityd till arbete. Ytterligare indikerar resultatet på att samhälleliga normer och fördomar inte har signifikant inverkan på studiens respondenter.
|
3 |
Det värdefulla lagarbetet : En kvalitativ studie om motivation och stress bland polisaspiranter / The valuable teamwork : A qualitative study about motivation and stress among police aspirantsSahlin, Oscar, Mehanna, Nadin January 2021 (has links)
No description available.
|
4 |
Vad motiverar en främling? : En studie om motivation utifrån timanställdas perspektivFager Stålvind, Malin, Käck, Jennie January 2023 (has links)
In recent years, we have been able to see and hear in the media how difficult it is to get substitutes into various businesses. Employers promise high salaries and rewards for permanent staff who can find people who can be hired, but there is still a shortage of substitutes. What is the reason for this? Previous research has shown that substitutes tend to keep a certain distance from their workplaces and that they are thus not full-scale members of the working group (Alfonsson 2020, Olofsdotter, 2008). There is also research that shows that satisfaction affects the attitude we have to work (Berglund, 2001, Herzberg 1959). With this study, we want to investigate what may be the reason behind this shortage of substitutes by, with a focus on motivation and attitude to work, seeing if there are differences between hourly employees today and people who were hourly employed 10 - 20 years ago. This qualitative study is based on semi-structured interviews with eight people who are, or have been, hourly employed in Social Care in a medium-sized Swedish municipality. We have divided the respondents into two groups where one group consists of four people who were hourly employed 10 - 20 years ago and the other of four who are hourly employed today. Based on the compilations of each group's responses, we can identify differences and similarities in motivation and attitude to work based on their position as Strangers (Simmel, 1908). This leads to a result showing what motivates the hourly substitutes and what they consider valuable in the work. Finally, we can also see that there has been a change in attitude towards work over time. / De senaste åren har vi kunnat se och höra i media hur svårt det är att få in vikarier i olika verksamheter. Arbetsgivare utlovar höga löner och belöningar för fast personal som kan hitta personer som kan anställas men det är ändå brist på vikarier. Vad beror detta på? Tidigare forskning har visat att vikarier tenderar att hålla en viss distans till sina arbetsplatser och att de på så vis inte är fullskaliga medlemmar i arbetsgruppen (Alfonsson 2020, Olofsdotter, 2008). Det finns också forskning som visar att nöjdhet påverkar vilken attityd vi har till arbetet (Berglund, 2001, Herzberg 1959). Vi vill med denna studie undersöka vad som kan ligga bakom denna brist på vikarier genom att, med fokus på motivation och attityd till arbete, se om det finns skillnader mellan timanställda idag och personer som var timanställda för 10 – 20 år sedan. Denna kvalitativa studie baseras på semistrukturerade intervjuer med åtta personer som är, eller har varit, timanställda inom Social omsorg i en mellanstor svensk kommun. Vi har delat upp respondenterna i två grupper där den ena gruppen består av fyra personer som var timanställda för 10 – 20 år sedan och den andra av fyra som är timanställda idag. Utifrån sammanställningarna av respektive grupps svar kan vi identifiera skillnader och likheter i motivation och attityd till arbete utifrån deras position som Främlingar (Simmel, 1908). Detta leder till ett resultat som visar vad som motiverar timvikarierna och vad de anser är värdefullt i arbetet. Slutligen kan vi också se att det skett en förändring i attityden till arbete över tid.
|
Page generated in 0.0617 seconds