Denna studie har utgått från en teoridriven kvalitativ metod där självbestämmandeteorin och dess tre behovsområden, nämligen samhörighet, självbestämmande samt kompetens, ligger till grund. Syftet med denna studie har varit att undersöka om känsla av samhörighet, självbestämmande och kompetens, finns uppfyllt på arbetsplatsen samt om dessa behovsområden har varit viktiga i valet att stanna kvar på sin arbetsplats. Studien har utförts på åtta stycken socialsekreterare i en mindre kommun i Sverige. I studien har det framkommit att samtliga tre behovsområden är uppfyllda, framförallt avseende samhörighet och självbestämmande. Behovsområdet kompetens framkom dock inte med lika stor tydlighet. Det framkom även att samhörigheten har varit av yttersta vikt i beslutet samt motivationen till att stanna kvar vid sin arbetsplats. Skälet till att samhörigheten har varit av stor vikt tror vi beror på arbetets komplexitet och utsatthet, därav vikten av samhörighet och gemenskap med kollegor för att uppleva tillfredsställelse.

Inom vårdsektorn är det ofta tunga arbetsdagar, knappa resurser och många medarbetare som arbetar deltid. Med detta som utgångspunkt var studiens syfte att beskriva och analysera vad en grupp deltidsanställda på ett äldreboende inom offentlig sektor motiveras av i sitt arbete. Med hjälp av frågeställningar undersöktes vad som får medarbetarnas motivation att minska och om det fanns några skillnader gällande motivationen beroende på ålder. Det som även analyserades var ifall motivationen skiljer sig åt beroende på om individen är nöjd över sysselsättningsgraden eller inte. För att besvara studiens syfte har en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer med åtta deltidsanställda genomförts. Resultatet har visat att den mest framträdande motivationsfaktorn är att ge omsorg till den äldre generationen. Andra viktiga faktorer för motivationen är den goda samhörigheten med medarbetare samt uppskattningen från boenden, medarbetare och chefer. Den rådande tidsbristen, de knappa resurserna och avsaknaden av kompetensutveckling gör att motivationen minskar. Lönen är mer betydelsefull bland yngre medarbetare än äldre. Det finns inga större skillnader mellan de medarbetare som är nöjd över att arbeta deltid och de som önskar högre sysselsättningsgrad.

Frågan om människans drivkrafter och vad som ligger bakom våra handlingar har en lång historia och ju mer man har försökt att förklara och definiera begreppet motivation desto mer komplext tycks det ha blivit. Den här uppsatsens syfte är att ge en förståelse till komplexiteten kring problematiken om begreppet motivation. Detta görs genom att belysa dess djupa rötter i filosofins och psykologins värld samt lyfta fram några av motivationsteorierna ur den omfattande breda litteraturen som skrivits om ämnet. Vidare genom att belysa vad den moderna neurovetenskapliga forskningen har tillfört i studierna om motivation. Resultatet visar på att de gamla klassiska motivationsteorierna än idag influerar på ämnet. Självbestämmandeteorin (SDT) visar på att det finns olika typer av motivation och att vi föds med tre psykologiska behov som ligger till grund för en individs intrinsiska och extrinsiska motivation. Den affektiva neurovetenskapen visar på att det finns en ömsesidig interaktion mellan kognition, affektion och beteende som baseras på djupa evolutionära emotionella rötter djupt in i det limbiska systemet. Bevis finns för att nucleus accumbens (NAc) spelar en viktig roll i val av handlingsalternativ som underlättar och effektiviserar målorienterat beteende samt har både exciterande och inhiberande funktion på beteende.

I takt med samhällets utveckling och människans alltmer stillasittande vardag har motivation visat sig ha stor betydelse för huruvida människan engagerar sig inom fysisk aktivitet eller inte. Denna studies syfte har varit att undersöka idrottslärares syn och uppfattning gällande motivation och dess betydelse. De frågeställningar studien utgått från är följande:- Hur definierar idrottslärare förmågan att kunna motivera?- Vilka egenskaper anser idrottslärare är viktiga för att kunna motivera?- Vilka metoder/verktyg använder sig idrottslärare av i arbetet med att motivera elever till fysisk aktivitet?Studien har utförts genom en kvalitativ ansats där metoden var halvstrukturerade intervjuer. Respondenterna består av fyra idrottslärare verksamma inom grundskolans senare år. Lärarna arbetar i Uppsala med omnejd och har varierande erfarenhet med minst två år inom yrket.Resultatet visar att lärarna har svårt att definiera begreppet motivation. Däremot kan samtliga lärare förklara förmågan att kunna motivera. Gällande egenskaper upplevs förmåga att kommunicera, att vara en förebild/bra ledare, kunna avdramatisera, skapa relationer och miljön som viktiga kvaliteter i motivationsarbetet. Som verktyg i arbetet att motivera eleverna till fysisk aktivitet nämns individanpassning, kommunikation samt valmöjligheter.

Den extrema formen av platt organisationsstruktur, chefslöst, har blivit allt mer vanlig inom organisationer i Sverige. Att strukturera en organisation utefter att medarbetarna fattar alla beslut och därmed har makten torde ställa höga krav på individernas förmåga till självledarskap. Då forskning visar att individers känsla av självbestämmande och ansvar möjliggör att individen känner sig motiverad och presterar effektivt samt att det finns lite forskning på chefslösa organisationer, ämnar denna undersökning bidra med en förståelse för hur organisationsstrukturen kan ha en motivationspåverkan på medarbetarna. Undersökningens metod bestod av en fallstudie på den chefslösa organisationen Ada Beat, där sex av sju medarbetare intervjuades. Det empiriska materialet som framkom ur intervjuerna analyserades utifrån Självbestämmandeteorin (SDT) och tidigare forskning om självledarskap. Undersökningens slutsats visar att respondenterna som ingick i fallstudien främst drivs av inre motivation och innehar en hög grad av självledarskap, där Ada Beat anses ge medarbetarna största möjliga förutsättningar för att uppfylla sina inre behov.

Vid rehabilitering efter en idrottsskada kan man se dålig följsamhet av rehabiliteringsträningen och en av de främsta orsakerna som påverkar hur rehabiliteringen efterföljs och utgången av den är idrottarens motivation. Här kan man se hur det framförallt är en autonom motivation som resulterar i att rehabiliteringsträningen utförs. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka upplevda motivationsfaktorer hos damfotbollsspelare i samband med rehabilitering efter en idrottsskada och i vilken utsträckning som dessa motivationsfaktorer sågs som autonoma. Metod: Kvalitativa intervjuer utifrån en semi-strukturerad intervjuguide med damfotbollsspelare som genomgår en rehabilitering efter en idrottsskada analyserade med innehållsanalys och utifrån självbestämmande teorin. Resultat: Motivationsfaktorerna som upplevdes var motiven till varför de utförde rehabiliteringsträningen, sina målsättningar, ett socialt stöd samt av en extern och intern press. Den upplevda autonomin varierade något men överlag var det en yttre motivation som drev dem varpå beteendet därmed inte var helt självbestämt. Resultat är tänkt att ge en ökad förståelse för damfotbollsspelarnas motivation i samband med deras rehabilitering så att sjukgymnaster, tränare m.fl. som är en del i rehabiliteringsprocessen kan bidra till att öka den autonoma motivationen och på så sätt förbättra följsamheten och utgången av rehabiliteringen. / When rehabilitating after a sports injury poor adherence of the rehabilitation program can be seen and one of the main causes that affects if the rehabilitation is followed and the outcome of it is the athlete’s motivation. Here you can see how it is primarily an autonomous motivation that results in a rehabilitation training that is performed. Aim: The aim of this study was to investigate the perceived motivations of female football players during rehabilitation after a sports injury and the extent to which these motivators were seen as autonomous. Method: Qualitative interviews based on a semi-structured interview guide with female football players undergoing rehabilitation after a sports injury analyzed with content analysis and the basis of the self-determination theory. Results: The players were motivated by the reasons to why they performed the rehabilitation, their goals, social support and an external and internal pressure. The perceived autonomy varied somewhat but overall it was an external motivation that drove them whereupon behavior therefore was not entirely self-determined. Results are supposed to provide a better understanding of women's football players' motivation in relation to their rehabilitation so physical therapists, coaches, etc. which is part of the rehabilitation process can contribute to increasing the autonomous motivation and thus improve compliance and outcome of rehabilitation.

Satsningar för att skapa en god hälsa för arbetstagare har blivit allt mer viktiga och har kommit att bli en ny dimension på arbetsplatsen. På Barn- och ungdomsförvaltningen i Karlstad kommun finns friskvårdssatsningen Qom i Gong som är till för att inspirera arbetstagarna till ett hälsosammare liv. Deras hälsofrämjande aktiviteter har visat sig ha främst tre positiva effekter för förvaltningen. För det första fungerar de som en språngbräda för att de anställda ska få upp ögonen för hälsoarbete och nya aktiviteter. För det andra har deras hälsoarbete även en positiv effekt ute på arbetsplatserna genom att de bidrar till en ökad effektivitet och produktivitet. För det tredje kan Qom i Gong dessutom hjälpa de anställda att sätta upp och genomföra mål rörande det personliga välbefinnandet. Viljan att delta i hälsofrämjande arbete som anordnas av arbetsplatsen ser olika ut och det är viktigt för arbetsgivare att acceptera arbetstagarnas olika förutsättningar för att kunna motivera till ett deltagande. Resultatet visar på fyra primära faktorer som är viktiga för att få de anställda motiverade; sociala faktorer, utvecklingsfaktorer, hälsofrämjande faktorer samt intresseinriktade faktorer. Alla faktorerna är relaterade till inre motivation vilket innebär att personerna väljer att delta i Qom i Gongs aktiviteter för att de vill, inte för att de måste. Det innebär även att motivationsfaktorerna först blir relevanta när de som deltar är medvetna om vad Qom i Gongs verksamhet handlar om. De främsta hindren för att inte delta i hälsofrämjande aktiviteter är de ökade kraven i dagens arbetsliv, vilket dels gör att tiden inte alltid räcker till samt att de ökar stresspåslaget hos de anställda. Det påverkar gränsen mellan arbete och privatliv vilket innebär att en del av arbetstagarna tar med sig arbetet hem när dagen är slut. Det leder i sin tur till att tiden inte finns över till att träna på egen hand utan energin läggs på arbetsuppgifterna. För att förstå vad de hälsofrämjande aktiviteterna kan ha för positiva effekter på den egna prestationen och välbefinnandet är det viktigt att det finns en ledare som kan förmedla den medvetenheten. Oavsett om ledarrollen tas av chefen eller flyttas längre ner i organisationen är det genom den som nyttan kan förmedlas för att öka ett intresse. Hos Qom i Gong är det främst inspiratörerna som tar rollen som en bra ledare och inspirerar och informerar kollegor om deras verksamhet. Det måste finnas en förståelse för att alla på företaget tjänar på att ha en god arbetsmiljö.

Sverige ligger i framkant när det gäller medlemsantalet i idrotts-och motionsföreningar samt jämställdhetsarbetet i förhållande till andra europeiska länder. Svenska tjejer i åldern 16–18 år ägnar sig åt fysisk aktivitet i mindre omfattning till skillnad från killarna. Syftet med studien var att få djupare förståelse och kunskap för vad som motiverar tjejer i åldrarna 16–18 år som idrottar regelbundet till att utöva idrott. Studien utgick ifrån självbestämmandeteori av Deci och Ryan. Det genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer med en tillhörande intervjuguide och urvalet var idrottande tjejer i den nämnda åldern. Dataanalysen genomfördes genom en tematisk analys. Resultatet delades in i tre huvudteman som beskrev vad som motiverar tjejer till att utöva idrott: Jämförelse och positionering, den sociala interaktionens inverkan och medvetna inre positiva affektiva reaktioner. Resultatet diskuteras utifrån inre- och yttre motivation och de psykologiska behoven. Studien kan tillföra kunskap och förståelse för vad tjejer motiveras av inom idrottsutövandet. / Sweden is at the forefront when it comes to the number of members in sports- and exercise associations and the gender equality work in relation to other European countries. Swedish girls at the age of 16–18 engage in physical activity to a lesser extent, unlike boys. The purpose of the study’s was to gain a deeper understanding and knowledge of what motivates girls at the ages of 16–18 to practice sports regularly. The study was based on the theory of self-determination by Deci and Ryan. Eight semi-structured interviews were conducted with an interview guide and the sample was sports girls at the said age. The data analysis was carried out through a thematic analysis. The results were divided into three main themes that described what motivates girls to play sports: Comparison and positioning, the impact of social interaction and conscious inner positive affective reactions. The results are based on discussions around internal and external motivation and the psychological needs. The study can add knowledge and understanding of the motivated factors for girls to do sports.

Syftet med denna studie är att undersöka tjänstemäns upplevelse av ökad mängd hemarbete. Studien är till för att få en förståelse över hur svenska tjänstemän har påverkats och hanterat de förändringar som blivit av det ökade hemarbetet. Vi har genomfört 12 intervjuer med tjänstemän inom olika branscher med varierande åldrar samt livssituationer. Vi har använt oss av bekvämlighetsurval genom våra sociala medier där vi gjort inlägg som förklarar vilka som passar in på våra kvalifikationer. Respondenterna som intervjuats har fått svara på ett antal frågor utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Som teoretisk referensram till vår studie har vi valt att ta upp teorier om attityder till arbete, gränshanteringen mellan privat- och arbetsliv och motivation. Dessa använde vi sedan för att analysera det insamlade materialet från intervjuerna. Resultaten visar på att det finns fördelar med att arbeta hemifrån men att respondenter ändå delvis vill tillbaka till kontoret. I svaren angående attityd till arbete, gränshantering och motivation kan vi se att hemarbete är högst aktuellt och ofta att föredra men att respondenterna saknar vissa element som arbetsplatsen medför. Resultaten pekar också på att framtidens arbetsmarknad kommer genomgå en stor förändring i hur vi arbetar.

Den teknik som utvecklas i dag borde inkludera alla människor för att möta deras behov. I dag uppleverflera människor med intellektuella funktionsnedsättningar att deras önskningar och behov inte tas hänsyntill. Syftet med denna studie är att undersöka hur barn med intellektuella funktionsnedsättningar uppleveratt färdas med självkörande bussar samt vilken roll stödperson och säkerhetsförare spelar. Utöver det ärsyftet även att ge förslag på hur bussarna kan designas för att öka motivationen att åka bussarna igen. Föratt besvara syftets frågeställningar anordnades åkturer för barn som har diagnosen intellektuellfunktionsnedsättning där intervjuer även hölls efteråt. Resultatet visar på en blandad upplevelse av desjälvkörande bussarna. Många barn hade en positiv upplevelse men det finns förbättringsområden idesignen. Utifrån observationer framgår det även att stödperson och säkerhetsförare spelar en stor rollför säkerheten och den sociala miljön. Stödpersonen gör det även möjligt för en del barn att kunna åkade självkörande bussarna. Säkerhetsföraren delger även information under resan om hur bussen fungerar. Både stödperson och säkerhetsförare har en positiv påverkan på barnens upplevelse. För att mötabarnens behov och färdigheter samt främja motivering att åka bussen igen, behöver bussen främstbromsa in långsammare samt ha enklare säkerhetsbälten att fästa.