Inom vårdsektorn är det ofta tunga arbetsdagar, knappa resurser och många medarbetare som arbetar deltid. Med detta som utgångspunkt var studiens syfte att beskriva och analysera vad en grupp deltidsanställda på ett äldreboende inom offentlig sektor motiveras av i sitt arbete. Med hjälp av frågeställningar undersöktes vad som får medarbetarnas motivation att minska och om det fanns några skillnader gällande motivationen beroende på ålder. Det som även analyserades var ifall motivationen skiljer sig åt beroende på om individen är nöjd över sysselsättningsgraden eller inte. För att besvara studiens syfte har en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer med åtta deltidsanställda genomförts. Resultatet har visat att den mest framträdande motivationsfaktorn är att ge omsorg till den äldre generationen. Andra viktiga faktorer för motivationen är den goda samhörigheten med medarbetare samt uppskattningen från boenden, medarbetare och chefer. Den rådande tidsbristen, de knappa resurserna och avsaknaden av kompetensutveckling gör att motivationen minskar. Lönen är mer betydelsefull bland yngre medarbetare än äldre. Det finns inga större skillnader mellan de medarbetare som är nöjd över att arbeta deltid och de som önskar högre sysselsättningsgrad.

<p>Denna uppsats behandlar rätten till heltid. En historisk återblick görs både nationellt och lokalt i Hudiksvalls kommun. Sedan analyseras begreppet rätten till heltid och byts ut med formuleringen rätten till önskad sysselsättningsgrad. Intressenterna identifieras och deras olika roller diskuteras. Därefter lyfts ett antal motargument fram för att systematiskt väderläggas. Detta för oss vidare in i de tillsynes enkla beslutsprocesserna där själva beslutsdefinitionen utgör en viktig grund i analysen av de komplexa problem som identifieras. Uppsatsen avslutas med en diskussion om hur dessa beslut påverkar olika intressenter och ger förslag på hur den process som ägt rum i Hudiksvalls kommun bör gå vidare bland annat med ett policyarbete.</p>

Denna uppsats behandlar rätten till heltid. En historisk återblick görs både nationellt och lokalt i Hudiksvalls kommun. Sedan analyseras begreppet rätten till heltid och byts ut med formuleringen rätten till önskad sysselsättningsgrad. Intressenterna identifieras och deras olika roller diskuteras. Därefter lyfts ett antal motargument fram för att systematiskt väderläggas. Detta för oss vidare in i de tillsynes enkla beslutsprocesserna där själva beslutsdefinitionen utgör en viktig grund i analysen av de komplexa problem som identifieras. Uppsatsen avslutas med en diskussion om hur dessa beslut påverkar olika intressenter och ger förslag på hur den process som ägt rum i Hudiksvalls kommun bör gå vidare bland annat med ett policyarbete.

Denna studie är en fallstudie i syfte att visa på vilka faktorer som påverkar användande av kunskapshanteringssystem på en arbetsplats med speciella förutsättningar. Det studerade fallet är en arbetsplats med endast deltidsarbetande studenter som oftast arbetar på egen hand vid olika tider. Intervjuer med medarbetarna visar på att användande av andra system är en viktig faktor som kan förhindra både delande av kunskap och sökande av information via kunskapshanteringssystem. Studien har jämförts med tre tidigare studier för att visa på likheter och skillnader mellan arbetsplatser med olika förutsättningar.

Följande studies syfte är att undersöka vilka möjligheter och hinder som deltidsanställda kvinnor inom den kommunala barnomsorgen upplever att de har till att kunna öka sin sysselsättningsgrad till en heltidsanställning. Det är ett aktuellt ämne idag eftersom det redan idag råder brist på utbildad personal inom förskoleverksamheten. Vidare visar den demografiska utvecklingens framtidsprognoser att fler barn kommer att behöva barnomsorg i framtiden samtidigt som verksamheten utmanas av stora pensionsavgångar. Om fler väljer att arbeta heltid skulle det kommande rekryteringsbehovet minska. De teoretiska perspektiv som studien utgår ifrån innefattar områden som Work Life Balance, krav, kontroll och socialt stöd, ansträngning och återhämtningsmodellen, möjlighetsstrukturen och genussystemet. Undersökningen har genomförts med hjälp av åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Resultaten belyser att det är mycket individuellt vad kvinnorna upplever som orsaker till sin deltidsanställning samt vilka hinder och möjligheter de ser till en heltidsanställning. Återkommande teman är dock vikten av återhämtning, arbetsmiljö, arbetsbelastning både i hemmet och på arbetet. Genusnormer framträder som högst relevanta för hur många av kvinnorna upplever krav och förväntningar som de ställer på sig själva. Kvinnornas huvudsakliga skäl till att arbeta deltid är relaterat till att deras tid och energi inte räcker till för att kunna balansera mellan arbetslivets- och privatlivets krav.

I den finska skolan används sedan 2011 trestegsstödet, som är en lagstadgad kompensatorisk stödmodell på tre nivåer. Trestegs Stödets huvudsakliga syfte är att erbjuda tidiga specialpedagogiska stödinsatser och att främja ett inkluderande förhållningssätt. Den finska skolans väg mot ett inkluderande utbildningssystem ska leda till att lärare genom differentierad undervisning ska kunna möta elevers olika behov i vanliga klassrum. Syftet med denna studie är att utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv på en svenskspråkig skola i Finland undersöka erfarenheter och uppfattningar av trestegsstödet som kompensatorisk stödmodell. Med tanke på Finlands framgångsrika PISA-resultat i läskunnighet är syftet även att undersöka hur man arbetar med elevers läsutveckling i de tidiga skolåren. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer, observationer och fältanteckningar. Sammanlagt har sex intervjuer genomförts och dataanalysen baseras på ett tematiskt analytiskt tillvägagångssätt i enlighet med de sex faserna i en tematisk analys. Studiens resultat visar att informanterna är positiva till trestegsstödet som kompensatorisk stödmodell eftersom den möjliggör tidig identifiering av barn i behov av stöd och att specialpedagogiska stödinsatser sätts in i ett tidigt skede. En nackdel med trestegsstödet är enligt informanterna den ökade arbetsbörda som dokumentationskraven kring trestegsstödet medför. Vidare visar resultatet att differentiering av undervisning är en komplex uppgift och att den oftast sker då olika situationer uppstår i klassrummet. Det framkommer även i resultatet att inkluderande undervisning ställer krav på yrkesövergripande samarbete och att det behöver finnas organisatoriska strukturer för samverkan och samarbete. Vad gäller läsutvecklande insatser så lägger skolan stor vikt vid daglig läsning och att den fysiska och den sociala miljön ska samspela för att stimulera eleverna till läsning samt att vuxna har en betydelsefull roll för elevernas läsutveckling under de tidiga skolåren

The overall purpose of this master essay is to investigate whether there is an interest among people near retirement to contribute with their knowledge and experience after they reach the defined retirement age. Furthermore, I would like to investigate if they want to continue with their old jobs, full time/part time or to do something else, which is beneficial to the society. I also want to find out how the older people view themselves to continuing to work. Also which types of social and structural barriers that might exist for them and why. The aim is also to investigate what types of knowledge and experience they believe could be used in the future community. For that purpose I have structured interview questions and conducted eight individual interviews. Below is a brief summary of the main results. The study shows that there is a general interest in working after retirement. Most people prefer to work only part-time. Participation and influence is meaningful to the individuals. It is seen as having a positive impact on individuals, groups and societal perspectives. At the individual level, the relationship between the possibility to choose both type of work and working hours and the desire to continue working, is very strong. The choice contributes to the feeling that life is meaningful. That proved to be of great motivation to participate in the working life. The study shows the importance of paying attention to flexible working hours adapted at individual level. The results also show that the elderly are often pictured as competent, knowledgeable and skilled people, which resources can be utilized in the society. It also appeared that older people are carriers of knowledge and experiences, which can be taken care of and transferred on to the younger generations instead of being lost. The study pointed out that there is manual work situations particularly risky for older people. It also revealed negative factors such as competition for the jobs between younger and older people, which can create an opinion in society against letting older people work. The results also indicate that the mixture of older and younger people creates a knowledge and experience transfer which creates new approaches to working tasks. It also emerged a number of factors that influence an individual's choice to attend to work; Important to take an individual approach, assess the participant’s interests and abilities for the particular job, his desired working hours and the need of upgrading or retraining.

The Swedish welfare model has long been based on the motto that as many people should work as much as possible. Paid work is considered to be an institution that creates a sense of belonging, identity and purpose in life. For women in particular, paid work has been a means towards economic freedom and emancipation from men. Sweden is today considered to be at the forefront of gender equality policy development. Despite that, there are still significant differences concerning gender equality in regard to which sex has the largest responsibility for the unpaid care and domestic work at home. Also, the amount of labor hours differs depending on if you are a man or a woman. There seems to be a consensus between different feminist researchers and politicians that there is a link between working hours and gender equality, but how is this connection outlined? This thesis makes visible the prevailing knowledge of working hours, linked to gender equality, that gender experts have produced within the Swedish Government Official Report series, and which has thereby made the issue manageable. Through Bacchi’s discourse analysis “What is the problem represented to be?”, the study critically studies the statements made by Delegationen för jämställdhet i arbetslivet (JA-delegationen) and applies Kathi Weeks critical view of work on the analysis. The study concludes that there are two prominent problem representations: women’s part-time work and fathers’ low participation in the unpaid care and domestic work. Both problem representations assume that only women in a relationship with small children are affected by the problems, and that both norms, agents and structures come into play. This in turn makes single mothers as a group invisible. The report creates a dichotomy between part-time, and full-time work and thereby a dichotomy between paid work and unpaid care and domestic work, by instilling the latter with low value which solidifies the current work ethic. This in turn has consequences for what type of politics is made possible and impossible. The report makes possible the subject of the female worker and the male caregiver.

Studiens syfte var att att undersöka om och på vilket sätt utbildningsnivå påverkar föräldrars beslut att arbeta deltid. I Sverige har det sedan 1979 funnits möjlighet för både män och kvinnor att arbeta deltid när barnen är under åtta år gamla. Möjligheten är en del av ett flertal politiska beslut som syftade till att öka jämställdheten och få ut kvinnor i arbetslivet. Tidigare forskning pekade på att ett flertal faktorer påverkar beslutet att arbeta deltid och att utbildningsnivå är en av de faktorerna. Eftersom lagar, regler, normer och villkor kring deltidsarbete skiljer sig åt mellan länder finns inget entydigt samband mellan utbildningsnivå och deltidsarbete. Tendensen för länder liknande Sverige är dock att högutbildade arbetar deltid i mindre utsträckning än de med lägre utbildning för kvinnor. En svensk studie visade att bland svenska män är det framförallt medelklassmän med högre utbildning som bryter heltidsnormen som finns i manligt dominerade branscher genom att välja att arbeta deltid för att ta hand om barn. Studiens teoretiska ram utgjordes av teorin om rationella val, Beckers ekonomiska teori om familjen, preferensteori och teori om förhandlingar inom familjen. Då den beroende variabeln deltidsarbete var dikotom valdes logistisk regressionsanalys som analysmetod. Studien baseras på data från Gender and Generations Programme och urvalet bestod av 655 personer. Resultatet visade att utbildningsnivå i sig inte påverkade deltidsarbete, men det gjorde variablerna kön, preferenser och sektor. Dessutom visade sig att interaktionen mellan kön och utbildningsnivå är viktigt vad det gäller valet att arbeta deltidsarbete för kvinnor.

Författare: Julia Elfström &amp; Therese Kaneklev Handledare: Olle Duhlin Examinator: Hans Wessblad Kurs: Företagsekonomi III - Organisation, examensarbete (kandidat) 15 hp, 2FE78E  Titel: Heltid med livskvalité som insats  Forskningsfråga: Vilka utmaningar behöver överkommas för att medarbetare inom vården ska få bättre inställning till heltidsarbete?  Syfte: Syftet med studien är att identifiera svårigheter medarbetare inom vården upplever påverkar inställningen till heltidsarbete, vi vill således bidra med kunskap för framtida beslutsunderlag i Heltidsresans arbete att göra heltid till norm inom kommunal och regional vård.  Metod: Genomförandet av studien har skett genom en kvalitativ forskningsmetod med en in-duktiv ansats. Studiens empiriska material har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med tio arbetstagare som arbetar inom vården.  Slutsatser: I studien har vi hittat tre utmaningar som behöver överkommas för att medarbetare inom vården ska få bättre inställning till heltidsarbete: att skapa trygghet när flexibla arbetsformer tillämpas, att förebygga ohälsa genom hälsofrämjande åtgärder och att organisera för att möjliggöra balans mellan arbete, återhämtning och fritidsrelaterade behov. / Title: Full time at the expense of quality of life  Research question: What challenges need to be overcome in order for employees in healthcare to have a better attitude towards full-time work?  Purpose: The purpose of the study is to identify difficulties that employees in healthcare experience affect the approach towards full-time work, we with that want to contribute with knowledge for future decision-making for Heltidsresan that aim to make full-time the norm in municipal and regional healthcare.  Method: This study is conducted based on a qualitative research and inductive approach. The empirical material has been collected through semi-structured interviews with 10 employees working in healthcare.  Conclusion: In the study, we found three challenges that need to be overcome to make the attitude towards full-time work more positive: to create security when flexible working methods are applied, to prevent ill-health through health promotion measures and to organize to enable balance between work, recovery and leisure-related needs.