Den här uppsatsens syfte är att undersöka faktorer som verkar ha en betydande effekt på huruvida män är föräldralediga eller inte. Teorin och den tidigare forskning som presenteras utgår från både ett ekonomiskt perspektiv samt ett genusperspektiv. Frågeställningarna som vägleder uppsatsen är: <ul type="disc">Är de relativa resurserna avgörande för föräldraledighetsuttag? Hur påverkar könsvärderingar mäns uttag av föräldraledighet? Utifrån ett ekonomiskt perspektiv på tidigare forskning och teori är jag intresserad av att undersöka vad relativa resurser har för samband med mäns föräldraledighet. Jag har använt mig av variabeln utbildning, i relation till ens partner, som ett mått på relativa resurser. Detta eftersom att utbildning ofta är högt korrelerat med inkomst och som oftast är något som individer hinner genomföra innan de skaffar barn. Utifrån ett genusperspektiv på tidigare forskning och teori undersöker jag även faktorerna hegemonisk maskulinitet samt könsnormer och könsvärderingar. Analysen är gjort med hjälp av en logistisk regression i programmet SPSS. Resultaten visar inget statistiskt signifikant samband mellan relativa resurser och föräldraledighet. Resultaten visar inte heller något statistiskt signifikant samband mellan hegemonisk maskulinitet och föräldraledighet. Däremot visar resultaten att det finns ett statistiskt signifikant samband mellan könsvärderingar och könsnormer och uttag av föräldraledighet på så sätt att en mer traditionell inställning till kön innebär lägre sannolikhet att vara föräldraledig.

Trots att män och kvinnor sedan länge har haft rätt till lika stor del av föräldraledigheten i Sverige är uttaget av föräldraledighet mellan män och kvinnor fortfarande inte jämställt. Därav syftade denna studie att undersöka en del faktorer och dess påverkan på mäns föräldraledighetsuttag i Sverige. Forskning har bland annat pekat på att det finns ett samband mellan individfaktorer hos män, så som utbildning och inkomst, och deras föräldraledighetsuttag. Även mäns och kvinnors resurser och egenskaper i relation till varandra inom ett parförhållande står ofta i fokus i studier och teorier gällande jämställdhet inom familjer. Syftet med denna studie var därför att undersöka om mäns utbildningsnivå samt skillnader i utbildning, inkomst och ålder inom par kan förklara mäns uttag av föräldraledighet i Sverige. I studien användes datamaterial från Levnadsnivåundersökningen (LNU) år 2010. Datamaterialet har i första hand samlats genom intervjuer och postenkäter. Den del av LNU som studeras är män som vid undersökningstillfället var sammanboende med kvinnlig partner med endast gemensamma hemmaboende barn födda mellan 1992 och 2010. Även partnerdelen av LNU används i studien. Den slutgiltiga respondentgruppen som analyserades bestod av 583 individer. Inledningsvis presenteras medelvärden av mäns föräldraledighetsuttag ur kategorierna för de hypoteser som undersöks. Vidare prövas studiens hypoteser med hjälp av linjära regressionsanalyser. Studien visar framförallt att i en heterosexuell relation där kvinnan tjänar mer än mannen, och med det menas mer än 3000 kronor i månaden före skatt, så tenderar mannen att ta ut mer föräldraledighet. När det gäller mäns utbildningsnivå, samt relativ ålder mellan män och kvinnor inom par samt relativ utbildning inom par finner studien inget statistiskt signifikant stöd för att detta skulle påverka mäns föräldraledighetsuttag.

Då det råder ett könslönegap i Sverige har vi i denna studie valt att studera hur obetalt arbete kan ha en bidragande effekt på kvinnor och mäns lön. Frågeställningen vi har valt att utgå från är: kan obetalt arbete som samboende individer utför förklara en del av könslönegapet i Sverige? och vår hypotes är att en anledning till att kvinnor tjänar mindre än män i Sverige är att kvinnor gör mer obetalt arbete än män. För att teoretiskt kunna förklara skillnader i lön mellan kvinnor och män har vi använt oss av teorin om att “göra kön”, specialiseringsteorin, relativa resurser och förhandling samt glastak och diskriminering. Den metod vi har använt oss av är en multipel regressionsanalys där vi stegvis introducerat våra kontrollvariabler för att se effekten av dessa på sambandet mellan lön och kön. De resultat vi finner är ett visst stöd för vår hypotes och vi ser indikationer på mönster om att det obetalda arbetet skulle kunna bidra till könslönegapet. Vi finner att kvinnor i samboenderelationer gör mer obetalt arbete i genomsnitt än vad män i samboenderelationer i genomsnitt gör. I vår hypotes antog vi dock en större förklarad varians i lön av obetalt arbete än vad vi funnit i våra resultat. Obetalt arbete förklarar i vår modell 1,3 procent av könslönegapet mellan samboende kvinnor och män i Sverige.

Syftet med denna studie var att undersöka om den relativa tiden i hushållsarbete för män och kvinnor i heterosexuella par samvarierar med båda parternas utbildningsnivå. Detta för att få en djupare förståelse för hur kvinnor och män i par med olika kombinationer av utbildningsnivå fördelar hushållsarbetet i relation till sin partner. Studien är en tvärsnittsstudie med data från Levnadsnivåundersökningen 2010. Urvalet består av 1905 heterosexuella respondenter som sambor med sin partner. De teoretiska ramverk som studien baserats på är perspektiv som kan belysa olika förklaringar till den fortsatt skeva fördelning av hushållsarbete. Dels från ett ekonomiskt perspektiv samt genusperspektiv men även från teoretiska utgångspunkter som sällan använts på området. De ekonomiska teorierna (specialiseringsteorin och teorin om relativa resurser) och teorin Doing gender kan endast delvis förklara studiens resultat medan Giddens begrepp om praktiskt och diskursivt medvetande samt socialiseringsteorin kan bidra med ytterligare förståelse och alternativa infallsvinklar till hur resultatet kan tolkas. Genom att applicera en kombination av både väl använda och mindre vanligt förekommande teoretiska utgångspunkter på området bidrar studien med en bredare förståelse för utbildningsnivåns betydelse för fördelningen av hushållsarbetet. För att besvara studiens frågeställningar och hypoteser genomfördes linjära regressionsanalyser med kombinationen av utbildningsnivå inom paret som oberoende variabel. Resultaten visade att både män och kvinnor i par där båda eller en av respondenterna har en hög utbildningsnivå uppvisar en mer jämställd fördelning av hushållsarbetet jämfört med individer i par där båda har en låg utbildningsnivå. Det kunde i studien däremot inte bekräftas att det förekommer en mer jämställd fördelning av hushållsarbetet i par där enbart kvinnan har en hög utbildningsnivå jämfört med par där enbart mannen har en hög utbildningsnivå. Däremot syns tendenser i studiens material som talar i denna riktning. Resultatet ligger delvis i linje med tidigare forskning på ämnet.

The purpose of this paper is to create an understanding of the negotiation process behind the decision of who will stay at home with a sick child and to develop the knowledge of the mechanisms considered to affect the negotiation process, in particular, the mechanisms likely to contribute to an uneven use of care leave. In the study six interviews were conducted with three sets of parents. These interviews were then analysed with Janet Finch’s (1989) definition of negotiation of family responsibilities. The study finds that the negotiation on care leave is a result of the negotiation of the shared view of reality. This image is in turn influenced by a number of institutional aspects such as job design, relative resources, and the couple's ideological points. Previous studies that found that relative resources, converted to salary, affects the distribution greatest. Instead the results of this study points out that the nature of work is most important for how parents divide their care leave. If one parent have work that easier can be pushed forward or to be away from, the latter tend to be the one who stays at home. This arrangement, however, is affected by a number of other factors. For example, the ideas of a fair distribution of care leave counteract this tendency.

Pappors andel av antalet uttagna föräldrapenningdagar har sedan föräldraförsäkringen infördes i Sverige 1974 ökat stadigt från 0,5 procent av det totala antalet dagar till cirka 28 procent 2018. Trots att pappor tar ut en allt större del av föräldraledigheten finns det än idag stora skillnader i ledighetsuttag mellan kvinnor och män. Utvecklingen går emellertid mot att pappor tar ut allt fler föräldrapenningdagar. Trenden i mäns uttag pekar samtidigt på en polarisering i användandet av försäkringen, mellan en relativt konstant grupp pappor som använder ingen eller mycket liten föräldrapenning och en växande grupp pappor som använder tämligen många föräldrapenningdagar. Tidigare analyser har visat att det finns ett samband mellan mäns uttag av föräldraledighet och individfaktorer som exempelvis pappans utbildningsnivå. Högre utbildning kopplas ofta till mer egalitära och progressiva attityder till könsroller och föräldraskap. Även den inbördes relationen mellan mammans och pappans individuella socioekonomiska status har visat sig vara av betydelse för pappans uttag av föräldraledighet. Studien ämnar belysa skillnader i föräldraledighetsuttag mellan grupper av män genom att undersöka vilka faktorer som är avgörande för mäns uttag av föräldraledighet med hjälp av data från Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2010. Resultatet visar inte på något signifikant samband mellan pappans utbildningsnivå och uttag av föräldraledighet. Tanken på att högre utbildningsnivå leder till mer egalitära attityder och därigenom till ett ökat uttag av föräldraledighet stämmer inte överens med resultatet i den här studien. När det gäller mammans och pappans resurser och individfaktorer i relation till varandra framträder inget entydigt samband. Resultatet tyder snarare på att skillnader i resurser mellan föräldrapar är av större betydelse för mäns uttag av föräldraledighet än skillnader i resurser inom föräldraparet.

Studiens syfte var att att undersöka om och på vilket sätt utbildningsnivå påverkar föräldrars beslut att arbeta deltid. I Sverige har det sedan 1979 funnits möjlighet för både män och kvinnor att arbeta deltid när barnen är under åtta år gamla. Möjligheten är en del av ett flertal politiska beslut som syftade till att öka jämställdheten och få ut kvinnor i arbetslivet. Tidigare forskning pekade på att ett flertal faktorer påverkar beslutet att arbeta deltid och att utbildningsnivå är en av de faktorerna. Eftersom lagar, regler, normer och villkor kring deltidsarbete skiljer sig åt mellan länder finns inget entydigt samband mellan utbildningsnivå och deltidsarbete. Tendensen för länder liknande Sverige är dock att högutbildade arbetar deltid i mindre utsträckning än de med lägre utbildning för kvinnor. En svensk studie visade att bland svenska män är det framförallt medelklassmän med högre utbildning som bryter heltidsnormen som finns i manligt dominerade branscher genom att välja att arbeta deltid för att ta hand om barn. Studiens teoretiska ram utgjordes av teorin om rationella val, Beckers ekonomiska teori om familjen, preferensteori och teori om förhandlingar inom familjen. Då den beroende variabeln deltidsarbete var dikotom valdes logistisk regressionsanalys som analysmetod. Studien baseras på data från Gender and Generations Programme och urvalet bestod av 655 personer. Resultatet visade att utbildningsnivå i sig inte påverkade deltidsarbete, men det gjorde variablerna kön, preferenser och sektor. Dessutom visade sig att interaktionen mellan kön och utbildningsnivå är viktigt vad det gäller valet att arbeta deltidsarbete för kvinnor.