Den här uppsatsens syfte är att undersöka faktorer som verkar ha en betydande effekt på huruvida män är föräldralediga eller inte. Teorin och den tidigare forskning som presenteras utgår från både ett ekonomiskt perspektiv samt ett genusperspektiv. Frågeställningarna som vägleder uppsatsen är: <ul type="disc">Är de relativa resurserna avgörande för föräldraledighetsuttag? Hur påverkar könsvärderingar mäns uttag av föräldraledighet? Utifrån ett ekonomiskt perspektiv på tidigare forskning och teori är jag intresserad av att undersöka vad relativa resurser har för samband med mäns föräldraledighet. Jag har använt mig av variabeln utbildning, i relation till ens partner, som ett mått på relativa resurser. Detta eftersom att utbildning ofta är högt korrelerat med inkomst och som oftast är något som individer hinner genomföra innan de skaffar barn. Utifrån ett genusperspektiv på tidigare forskning och teori undersöker jag även faktorerna hegemonisk maskulinitet samt könsnormer och könsvärderingar. Analysen är gjort med hjälp av en logistisk regression i programmet SPSS. Resultaten visar inget statistiskt signifikant samband mellan relativa resurser och föräldraledighet. Resultaten visar inte heller något statistiskt signifikant samband mellan hegemonisk maskulinitet och föräldraledighet. Däremot visar resultaten att det finns ett statistiskt signifikant samband mellan könsvärderingar och könsnormer och uttag av föräldraledighet på så sätt att en mer traditionell inställning till kön innebär lägre sannolikhet att vara föräldraledig.

Detta examensarbete är en undersökning gjord på studie- och yrkesvägledare på grundskolan. Vi har velat ta reda på om dessa lägger några värderingar inför elevers val till gymnasiet utifrån ett genusperspektiv. Undersökningen är utförd med kvalitativa djupintervjuer med sex olika studie- och yrkesvägledare (tre manliga och tre kvinniga) som är verksamma i sex olika kommuner. Vägledarna har under intervjuerna fått svara på frågor utifrån tre fallbeskrivningar. Dessa fallbeskrivningar består av tre karaktärer som direkt skiljer sig från varandra. Karaktärerna nämns inte vid namn eller någon definition av kön. Vägledarna definierar själva vilket kön de tror att respektive karaktär har och får berätta hur de skulle vägleda dem i ett fortsatt skede. Efter dessa fallbeskrivningar har de själva fått berätta om hur de arbetar med genus och hur de skulle vilja arbeta med genus. Detta för att vi ska få en sammanhängande uppfattning om det är så att de värderar elevers gymnasieval utifrån deras kön och hur de gör det, som också är vårt syfte med undersökningen. Undersökningens teoretiska del har främst bestått av Gottfredsons och Hirdmans genusteorier om hur det kommer sig att barn och ungdomar väljer som de gör. Det är inte ovanligt att eleven väljer efter socialt mönster och bakgrund. Hirdman har bidragit till att förklara, så pass som det är möjligt, hur skillnaderna bäst förklaras mellan manligt och kvinnligt. Det är inte helt enkelt eller friktionsfritt.Vår undersökning har visat att studie- yrkesvägledarna lägger värderingar i elevers val när det kommer till de traditionella utbildningsvalen. Om en tjej eller en kille väljer något otraditionellt ifrågasätts det hos vägledaren. Inte för att denna säger något rakt ut, men för att vägledarna inte gör någon notis om det omvända. När vi intervjuade om de olika karaktärerna la våra vägledare egenskaper till dessa, som var typiskt manliga respektive kvinnliga. Det var ingen skillnad rörande våra vägledare, även om vi kunde se att de manliga tillfrågande hade fler biologiska svar på varför tjejer och killar är olika, och hur det helst ska förbli så. Vi upplevde att vår undersökning gav ett rättvist utslag, vi fick svar på våra frågeställningar om att vägledarna faktiskt lägger värderingar utifrån kön och hur (med vilken) ståndpunkt de gör det. En del arbetade inte alls med genus, medan en del ville göra det mer. Ingen vägledare upplevde att de arbetade helt enligt genusmodell, vilket vi vill kasta vidare till nästa undersökning. Nu vet vi att yrkesrollen behöver bli mer professionell, och därför bör vi också anstränga oss mer i genusfrågan. / Det finns undersökningar, t ex från Skolverket, som visar på en klar könsskillnad inom de olika gymnasieprogram som finns idag. Detta ansåg vi vara värt att studera, inom ramen för studie-yrkesvägledarprogrammets examensarbete. Studie- och yrkesvägledarnas kunskap inom vägledningsteknik bidrar till vad eleverna slutligen väljer till gymnasiet. Dessa bör därför ha ett neutralt förhållningssätt när de möter elever i en valprocess. Som vår undersökning visar finns det skäl att ifrågasätta hur vägledarna arbetar för att främja genusarbetet, och vad eleverna får för stöd.Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med sex vägledare på grundskolan. Dessa har fått studera olika fall av elever, och genom dessa fått svara på hur de skulle vägleda eleverna, och vad som var utmärkande för könet hos eleverna. Svaren vi fick stämmer överens med vår frågeställning, om och hur vägledaren lägger någon könsvärdering i elevers val. Resultaten är tydliga, våra vägledare visar att vi behöver arbeta mycket mer i genusfrågan så att eleven väljer program utifrån sitt intresse i stället för kön.