<p>The aim of this study was; from a group of boys and girls description and interpretation of interaction with other young people, personnel and the environment of the youth centre illuminate how the social gender are constructed and maintained at the youth centre. In this study we have tried to analyse the phenomena from an intersectionalistic perspective. Except gender, the analytic category social class have been tried to capture. <strong></strong></p><p>Our theoretical standing point is social constructivism. Institutionalized structures in our society are constructed by humans, gender is not only a biological construction it is also a man created construction. We are “doing gender”.</p><p>The young people in our study tend to explain the differences between boys and girls through an essentialistic point of view. For example they explain that boys are more immature and girls are more obedient by cause of nature.</p><p>The young people also experience that boys and girls are equal at the youth centre. The girls express that they do the same things that boys do in the youth centre. The boys tell it like this; <em>“It’s nice when girls want to do what we like to do”. </em>At the same time they say that they are not interested in joining the girls in what they like to do.<em> </em> Our comprehension of the young peoples statements are that the youth centres are arenas for boys which girls are allowed to join on the condition that they do what the boys want to do.</p><p><strong>Keywords:</strong> Gender, adolescence, social constructivism, normative femininity, hegemonic masculinity, power relations       </p> / <p>Syftet med studien var att utifrån en grupp tjejers och killars beskrivningar av och uppfattningar om samspelet med andra ungdomar, personal och fritidsgårdens miljö belysa hur det sociala könet konstrueras och upprätthålls vid en fritidsgård. I vår studie har vi valt att analysera fenomenet utifrån ett intersektionellt perspektiv. Förutom kön, har vi också använt social klass som analytisk kategori.</p><p>Vår teoretiska utgångspunkt har varit socialkonstruktivism. Att kön inte enbart är en biologisk konstruktion utan också något socialt konstruerat av människor. Vi <em>gör</em> kön!</p><p>Ungdomarna i studien förklarade skillnaderna mellan tjejer och killar ur ett essentialistiskt perspektiv. Till exempel att killar är mer omogna än tjejer och att tjejer är mer lydiga än killar. Ungdomarna förklarade också att tjejer och killar var jämställda på fritidsgården. Tjejerna upplever att de gör samma saker på fritidsgården, som vad killarna gör. Killarna tycker att <em>”det är roligt när tjejer vill göra det vi vill göra”.</em> Samtidigt som killarna säger att de inte vill göra det tjejerna vill göra. Vår tolkning är att fritidsgården är en arena konstruerad för killar där tjejer gärna får vara med under förutsättningen att de vill göra det killarna vill göra.   <strong></strong></p><p><strong>Nyckelord: </strong>Kön, ungdomar, fritidsgård, socialkonstruktivism, normativ femininitet och hegemonisk maskulinitet, maktrelationer</p>

The aim of this study was; from a group of boys and girls description and interpretation of interaction with other young people, personnel and the environment of the youth centre illuminate how the social gender are constructed and maintained at the youth centre. In this study we have tried to analyse the phenomena from an intersectionalistic perspective. Except gender, the analytic category social class have been tried to capture. Our theoretical standing point is social constructivism. Institutionalized structures in our society are constructed by humans, gender is not only a biological construction it is also a man created construction. We are “doing gender”. The young people in our study tend to explain the differences between boys and girls through an essentialistic point of view. For example they explain that boys are more immature and girls are more obedient by cause of nature. The young people also experience that boys and girls are equal at the youth centre. The girls express that they do the same things that boys do in the youth centre. The boys tell it like this; “It’s nice when girls want to do what we like to do”. At the same time they say that they are not interested in joining the girls in what they like to do.  Our comprehension of the young peoples statements are that the youth centres are arenas for boys which girls are allowed to join on the condition that they do what the boys want to do. Keywords: Gender, adolescence, social constructivism, normative femininity, hegemonic masculinity, power relations / Syftet med studien var att utifrån en grupp tjejers och killars beskrivningar av och uppfattningar om samspelet med andra ungdomar, personal och fritidsgårdens miljö belysa hur det sociala könet konstrueras och upprätthålls vid en fritidsgård. I vår studie har vi valt att analysera fenomenet utifrån ett intersektionellt perspektiv. Förutom kön, har vi också använt social klass som analytisk kategori. Vår teoretiska utgångspunkt har varit socialkonstruktivism. Att kön inte enbart är en biologisk konstruktion utan också något socialt konstruerat av människor. Vi gör kön! Ungdomarna i studien förklarade skillnaderna mellan tjejer och killar ur ett essentialistiskt perspektiv. Till exempel att killar är mer omogna än tjejer och att tjejer är mer lydiga än killar. Ungdomarna förklarade också att tjejer och killar var jämställda på fritidsgården. Tjejerna upplever att de gör samma saker på fritidsgården, som vad killarna gör. Killarna tycker att ”det är roligt när tjejer vill göra det vi vill göra”. Samtidigt som killarna säger att de inte vill göra det tjejerna vill göra. Vår tolkning är att fritidsgården är en arena konstruerad för killar där tjejer gärna får vara med under förutsättningen att de vill göra det killarna vill göra.   Nyckelord: Kön, ungdomar, fritidsgård, socialkonstruktivism, normativ femininitet och hegemonisk maskulinitet, maktrelationer

This paper attempts to illustrate a gap when it comes to the knowledge about unpaid volunteers in Swedish organisations. The person-oriented explanations of individual preferences when choosing an orientation in which to volunteer does not suffice to explain and enlighten the fact that there is a gender-based division that orientates women towards voluntary work within organisations with a social direction, while men tend to choose sports-oriented voluntary tasks. This illustrates a pattern that is common in society in general. Eight interviews including four women volunteering in socially oriented organisations and four men in sports-oriented organisations have been conducted. An attempt has been made to explain results from earlier research as well as the respondents reasoning about their voluntary work with gender related theories. The aim has been to situate individual choices of preference to a larger context that illustrates those as not completely individual but also as formations that makes a symphony with the general ideas about feminine and masculine qualities.

Sedan 70-talet och ökningen av kvinnornas deltagande på arbetsmarknaden har hemarbetets fördelning diskuterats som en viktig jämställdhetsfråga i Sverige. Det anses inte längre givet att kvinnor ska stå för matlagning medan män ska stå för försörjning, då många av de tidigare könsbaserade skyldigheterna inte längre har samma legitimitet. Många tidigare studier har utförts kring hemarbete, ofta i syfte att studera arbetsfördelning i familjer med barn. När sambor får barn förändras arbetsfördelningen mellan dem. Denna studie bidrar med att belysa samt illustrera kvinnornas egen subjektiva upplevelse av hemarbetet i familjebildningens första stadie då paren ännu inte skaffat barn. Syftet med studien har varit att studera unga svenska kvinnors subjektiva syn på hemarbete och sina roller i hemarbetet, med utgångspunkt i en kvalitativ konstruktivistisk ansats. Studien har utförts med en teoretisk utgångspunkt i rationell handlingsteori, utbytesteori samt i teorin om att göra kön. Respondenterna har intervjuats i semistrukturerade intervjuer. De har berättat om hur de upplever hemarbetet utifrån sina roller och ansvarsområden, förväntningar, jämförelser, förändringar och emotioner. På grund av urvalets storlek kan resultaten inte anses vara representativt för hela populationen. Materialet kan dock anses vara tillräckligt för att beskriva den subjektiva upplevelsen av hemarbetet inom urvalet. Enligt respondenterna finns det i enlighet med tidigare studier en stark koppling mellan att sköta hemarbete och att vara kvinna. Resultatet visar bland annat ett missnöje hos respondenterna kopplat till en ojämn arbetsdelning i hemmet, samt till deras respektives oförmåga att ta ansvar i hemarbetet. Respondenterna delar en önskan om att varje par ska ha möjlighet att skapa en individuellt anpassad arbetsdelning utan att ta hänsyn till samhällets normer kring kön och jämställdhet. De menar att en balans mellan kompensationer och motprestationer är viktigare än att ta hänsyn till normer kring jämställdheten. Resultaten visar även på de svårigheter som respondenterna upplever att potentiella förändringar är kopplade till. Samtliga respondenter anser att en förändring av dess nuvarande arbetsfördelning är möjlig, dock endast genom handlingsalternativ som är förknippade med negativa konsekvenser. Detta leder till att de undviker att försöka förändra sin situation, trots missnöje.

Studien har sin utgångspunkt i ett genusperspektiv och syftar till att undersöka högstadieelevers inställning till bildämnet. Studiens metod utgörs av en kvalitativ intervjustudie som innefattat tio informanter. Informanternas svar har analyserats med hjälp av ett kodningsprotokoll och presenteras i resultatkapitlet. Teorierna som används i studien utgörs av Zimmerman och West teori om ”doing gender”, Thornbergs socialidentitetsteori och självkategoriseringsteori. Samt en sociokulturell teori om didaktikens situerade natur utifrån hur människor har lärt sig att handla och handlar utifrån social kontext. Resultatet presenteras med hjälp av de tre frågeställningarna som legat till grund för studien: ”vad anser pojkar respektive flickor om bildämnet”, ”finns det någon skillnad mellan pojkar och flickors inställning till bildämnet” samt ”hur tar sig flickor och pojkars inställning till bildämnet i uttryck”. Resultatet av studien visar att pojkar och flickor upplever och har olika syn på bildämnet. Detta tar sig i uttryck genom att flickorna har en positiv inställning till bildämnet som helhet. Pojkarna har en splittrad uppfattning av bildämnet. Av resultatet har det framkommit att de markanta skillnaderna mellan pojkar och flickors inställning till bildämnet är att flickor värderar ämnets kunskaper i ett ”här och nu” perspektiv. Pojkarna värderar ämnets kunskaper utifrån sina framtida planer på yrkesval. De tio informanterna skiljer sig även när det kommer till synen på kreativitet. Flickorna ser sig själva och andra flickor som mer kreativa än pojkar. Pojkarna ser flickor som mer kreativa än pojkar. Enligt informanterna har det med att göra hur flickor och pojkar förväntas vara. Pojkarna upplever att de mansideal de förväntas följa inte värderar kreativitet på samma sätt som andra egenskaper. Resultatet av studien diskuteras vidare i studiens diskussionskapitel. Studien avslutas med en sammanfattning och de slutsatser som arbetet med studien har kommit att leda fram till.

Syftet med studien är att från ett genusperspektiv bidra med kunskap om varför kvinnor är mer sjukfrånvarande än män inom ett industriföretag. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med chefer, resurspersoner samt sjukskrivna kvonnor och män. Med utgångspunkt i forskning om sjukfrånvaro och ett doing gender- perspektiv analyseras varför kvinnor är mer sjukskrivna än män inom företaget. Resultatet visar att det finns flera förklaringar till kvinnors högre sjukfrånvaro inom företaget. Det är höga krav generellt sett på medarbetarna och kvinnor måste prestera bättre än männen inom företaget. Kvinnorna tar ett större ansvar för hem och familj, vilket gör att deras totala belastning både i arbetet och i övriga livet är högre än männens, vilket kan vara en förklaring till deras högre sjukfrånvaro inom företaget. Slutsatsen som dras av resultatet i studien är att hur kön skapas påverkar kvinnors arbetsförmåga och därigenom deras sjukfrånvaro. Hur kön skapas är beroende av normer i samhället och inom företaget.

The aim of the study has been to examine how young men from Stockholm construct "Masculinity". This has been done by examining what men think is an ”ideal man”, what "makes a man a man", which expectations they meet as men and how the life of a man differs from the life of a woman. This has been examined through three semi-structured group interviews with the total of ten men. The results have been analysed with Raewyn Connells Theory of Masculinities, the idea of “Doing Gender” by Candace West and Don. H Zimmerman and the "Conception of Homosociality" described by Jari Kuosmanen and Karin Holmberg. R. Connell’s Theory of Masculinities provides a description of the “Ideal Man” and reveals what men think "makes a man" along with which expectations a man can meet. Our results show that men have clear opinions of how an "ideal man" should be,  thus reinforcing the construct of masculinity as described by Connells. Furthermore results indicate that men can see more benefits to being a man than a woman. This can be explained by the fact that men value what men do more than what women do, which can affect the equality between the sexes.

The aim of this master’s thesis is to examine how gender is produced in a contemporary technological sphere. I am examining a department called MST within the School of Electrical Engineering at The Royal Institute of Technology (KTH) primarily by focus group interviews and in depth interviews with a doing gender perspective. I also carry out participant observations for additional background information. I argue from a gender studies perspective that KTH as a technological institution and workplace is reproducing ideals that confirms men as norm. Furthermore, I suggest that the technical sphere and historically traditional (male) gendered environment that which KTH represents, embodies and reproduces, makes it more challenging for female PhD-students to compete against their male counterparts when it comes to gaining recognition than it is vice versa. I am studying the awareness of gender norms in a technical milieu as well as thoughts about the daily negotiations and biased representations of gender on postgraduate/research level among the female PhD-students at MST. Moreover, I suggest that there are certain connotations with and cultural conceptions of what it means to be and to work as an engineer.

The purpose of this study is to obtain a better understanding of what people fear might happen to them when being outside after dark. A lot of quantitative studies have been made on the subject of fear of crime to generalize and quantify people’s fears, but lacks any in-depth information about their fears and experiences. I have chosen to research about just that. Theories used are Doing gender and Ideal victims and I have interviewed 8 individuals about what they fear, why they fear it, where they think this fear comes from and other feeling and experiences associated with it. In my analysis we can see that there is a big difference in what individuals fear between men and women. The women in this study are more scared than the men to the point that they do not really venture outside after dark. Men on the other hand feel a bit more unsafe after dark, but never enough to avoid going outside. I also found that women feel shame over their pre-conceptions of men’s crime towards women. Men were mostly scared of assault and robbery while women are mostly scared of sexual assault, and their fears mostly derive from media and experiences people close to them have had. / Syftet med denna studie är att få en bättre förståelse över var människor är rädda kan hända dem om de är ute när det är mörkt. Många kvantitativa studier har genomförts angående rädsla för brott för att kunna kvantifiera samt generalisera resultaten till en hel population. Detta resulterar i en förlust av djupet i individers rädslor kring att bli utsatta för brott. Jag har valt att forska om just det. Valda teorier är ”göra genus” och ”ideella offer” och jag har intervjuat 8 individer angående vad de är rädda för, varför de är rädda för det, vart de tror denna rädsla kommer ifrån samt andra känslor associerade med det. I min analys kan vi se att det finns en stor skillnad mellan vad män och kvinnorna i denna studie är rädda för. Kvinnorna var räddare än män till den punkten att de avstod från att gå ut under kvällar och nätter. Männen å andra sidan kände sig lite osäkrare när det var mörkt, men aldrig tillräckligt för att avstå från att gå ut. Jag fann även att kvinnor upplevde skam över deras fördomar mot mäns brott mot kvinnor. Män var främst rädda för misshandel och rån medan kvinnor var rädda för sexuella brott, och deras rädslor härstammade från media och erfarenheter individer nära dem hade upplevt.

Trots att män och kvinnor sedan länge har haft rätt till lika stor del av föräldraledigheten i Sverige är uttaget av föräldraledighet mellan män och kvinnor fortfarande inte jämställt. Därav syftade denna studie att undersöka en del faktorer och dess påverkan på mäns föräldraledighetsuttag i Sverige. Forskning har bland annat pekat på att det finns ett samband mellan individfaktorer hos män, så som utbildning och inkomst, och deras föräldraledighetsuttag. Även mäns och kvinnors resurser och egenskaper i relation till varandra inom ett parförhållande står ofta i fokus i studier och teorier gällande jämställdhet inom familjer. Syftet med denna studie var därför att undersöka om mäns utbildningsnivå samt skillnader i utbildning, inkomst och ålder inom par kan förklara mäns uttag av föräldraledighet i Sverige. I studien användes datamaterial från Levnadsnivåundersökningen (LNU) år 2010. Datamaterialet har i första hand samlats genom intervjuer och postenkäter. Den del av LNU som studeras är män som vid undersökningstillfället var sammanboende med kvinnlig partner med endast gemensamma hemmaboende barn födda mellan 1992 och 2010. Även partnerdelen av LNU används i studien. Den slutgiltiga respondentgruppen som analyserades bestod av 583 individer. Inledningsvis presenteras medelvärden av mäns föräldraledighetsuttag ur kategorierna för de hypoteser som undersöks. Vidare prövas studiens hypoteser med hjälp av linjära regressionsanalyser. Studien visar framförallt att i en heterosexuell relation där kvinnan tjänar mer än mannen, och med det menas mer än 3000 kronor i månaden före skatt, så tenderar mannen att ta ut mer föräldraledighet. När det gäller mäns utbildningsnivå, samt relativ ålder mellan män och kvinnor inom par samt relativ utbildning inom par finner studien inget statistiskt signifikant stöd för att detta skulle påverka mäns föräldraledighetsuttag.